Undersökning: Kontinuiteten i vården har försämrats också inom den privata hälso- och sjukvården under 2000-talet

Det är allmänt känt att vårdkontinuiteten inom den offentliga primärvården har försämrats. En färsk undersökning som FPA gjort visar att kontinuiteten i vårdrelationerna har försämrats på lång sikt också i fråga om privata läkartjänster.

I undersökningen analyserades anlitandet av privata läkar- och tandläkartjänster under perioden 2003–2022 med hjälp av Continuity of Care-indexet. Indextalet sjönk i alla de till mottagningsantalet största läkargrupperna som ingick i analysen.

– Försämringen av kontinuiteten i vården återspeglas i vårdens kvalitet, i kostnaderna för vården och i patientupplevelsen. När kontinuiteten har försämrats både inom den offentliga och den privata sektorn vittnar det om en förändring i hela servicesystemet, säger Tero Kujanpää som är forskarläkare vid FPA.

I Finland har det inte tidigare gjorts någon omfattande långsiktig undersökning om kontinuiteten i vården inom den privata hälso- och sjukvården.

De största förändringarna gäller läkare utan specialistutbildning samt specialiteter som förknippas med brådskande besvär

Enligt undersökningen har en klar försämring av kontinuiteten i vården skett under de senaste 20 åren i synnerhet i fråga om läkare som saknar specialistutbildning. Av specialiteterna har kontinuiteten i vården försämrats särskilt inom ortopedi, barnsjukdomar och kvinnosjukdomar.

– Inom dessa specialiteter har en betydande del av besöken att göra med brådskande besvär, och då kan det hända att patienterna hellre snabbt söker sig till en ledig tid än till en viss läkare, säger Kujanpää.

Kontinuiteten i vården försämrades endast lite i fråga om specialister inom psykiatri, ögonsjukdomar samt öron-, näs- och halssjukdomar. Kontinuiteten har hållits på relativt stadig nivå inom tandläkartjänsterna. Tandläkare kallar vanligtvis patienter in på regelbundna kontroller, vilket ökar kontinuiteten i vårdrelationen.

Unga och de som bor i städer med universitetssjukhus upplever sämre kontinuitet i vården

Enligt undersökningen var vårdkontinuiteten sämre särskilt bland unga, bland dem som använder mycket distanstjänster samt bland dem som bor i städer med universitetssjukhus. De distanstjänster som digitaliseringen medför kan underlätta tillgången till vård, men deras inverkan på kontinuiteten beror på hur de utnyttjas.

– Olika åldersgrupper använder tjänsterna på olika sätt, vilket syns i att användningen av distanstjänster påverkar kontinuiteten i vården på olika sätt i olika åldersklasser. Distanskontakter kan också stödja kontinuiteten om man med hjälp av dem når en bekant läkare för den fortsatta kontakten, säger Kujanpää.

Kontinuiteten i vården ska förbättras genom husläkarmodeller

Inom social- och hälsovården har man under de senaste åren utvecklat husläkarmodeller både i välfärdsområdena och på nationell nivå. En stor del av befolkningen anlitar företagshälsovårdstjänster och tjänster inom den privata sektorn vid sidan av den offentliga hälso- och sjukvården.

Undersökningen betonar behovet av att granska kontinuiteten i vården på en nivå som omfattar hela systemet. När digitaliseringen, flyttrörelserna och antalet tjänsteleverantörer ökar påverkar dessa patientens möjligheter att ingå en lång vårdrelation.

– Tryggandet av kontinuiteten kräver att servicekedjorna och informationsgången fungerar över organisationsgränserna. Det här är en gemensam utmaning för hela hälso- och sjukvården, betonar Kujanpää.

Närmare information

Den ursprungliga publikationen, på finska: Kujanpää, T., Nurminen, M., Luoto, R., & Mikkola, H. (2026). Hoitosuhteiden jatkuvuuden muutostrendit ja jatkuvuuteen yhteydessä olevat tekijät yksityisissä lääkäri- ja hammaslääkäripalveluissa. Sosiaalilääketieteellinen Aikakauslehti, 63(1), 225-239. DOI: doi.org/10.23990/sa.156702