Nästan hälften av unga vuxna sparar med tanke på pensionstiden

I en motsvarande enkät år 2019 svarade mindre än 40 procent av unga vuxna att de hade sparat med tanke på tiden som pensionär. Pensionssparande är vanligare bland personer med högre inkomster och högre utbildning i alla åldersgrupper. 

Unga som sparar tvivlar på att framtidens pensioner räcker till 

Unga vuxna som sparat för pensionstiden förhåller sig mer kritiskt till pensionssystemets framtid än äldre åldersgrupper. De tvivlar oftare på att pensionerna kan betalas ut i framtiden och på att pensionerna garanterar en skälig utkomst. 

De 25–34-åringar som sparat för pensionstiden förhåller sig också mer tveksamt till att pensionerna säkert kan betalas ut än de jämnåriga som inte sparat. Skillnaden mellan dem som sparat och dem som inte gjort det har ökat något sedan förra enkäten år 2019. 

 – Nästan tre fjärdedelar av de unga vuxna som sparade för pensionstiden tvivlade åtminstone delvis på att pensionerna kan betalas även i framtiden, säger nationalekonomen Kati Ahonen på Pensionsskyddscentralen. 

Sparar för flexibilitet i slutet av yrkeslivet 

Unga vuxna bedömer oftare än äldre åldersgrupper att de egna besparingarna har stor betydelse för hur man klarar sig ekonomiskt som pensionär. Många tror att de kommer att använda besparingarna på vardagliga utgifter när de är pensionerade. 

Enligt undersökningen har allt fler unga också för avsikt att använda besparingarna till att kunna lämna arbetslivet tidigt. Hälften av 25–34-åringarna menar att de kommer att använda sina besparingar till att sluta arbeta före pensionsåldern. Det är en klart större andel än i övriga åldersgrupper. 

Åldrande befolkning och ekonomiskt läge oroar 

I de unga spararnas svar accentueras oron för förändringen i befolkningens åldersstruktur. Unga vuxna som har sparat för pensionstiden är något mer oroade över den låga nativiteten än de som inte har besparingar. 

Den ekonomiska situationen och sysselsättningsläget oroar i stor utsträckning unga vuxna, men i den frågan finns det inga skillnader mellan dem som sparat eller inte har gjort det. 

– Oron för ekonomin och sysselsättningen syns inte nödvändigtvis som pensionssparande. En del av dem som inte sparat kan vara mycket oroliga för sin egen ekonomi och därmed för sin pension, men de har helt enkelt inte möjlighet att spara, säger specialforskaren Jyri Liukko på Pensionsskyddscentralen.  

Osäkerhet och förändrad omvärld ligger bakom sparandet 

Enligt Kati Ahonen kan det ökande pensionssparandet bland unga vuxna delvis bero på misstro mot pensionssystemet. Sannolikt finns det dock också en mängd andra faktorer som påverkar sparbenägenheten.  

– Den allmänna osäkerheten har ökat i samhället och sparandet har blivit vanligare bland människor i alla åldrar.  

Unga vuxnas pensionssparande kan ha att göra med att det är trendigt att placera, vilket har gjort sparandet vardagligt i unga människors liv.  

– Exempelvis finns det mycket innehåll på sociala medier som handlar om sparande och placeringar, och dessa kanaler når unga människor väl. Det är förståeligt att en del av fenomenet kring sparandet också kan kanaliseras till målinriktat pensionssparande, säger Ahonen.  

Enkätundersökningen besvarades av ca 1 600 finländare i arbetsför ålder, varav ca 250 var i åldern 25–34 år. 

Forskningspublikationen: Nuorten aikuisten yksityinen säästäminen eläkeaikaa varten ja luottamus eläketurvaan  

Forskning om människornas kunskaper om pensionsskyddet, förtroendet för det och om sparande presenteras på sidan Forskningsbaserad kunskap om pensionsskyddet.   

Närmare:  

Nationalekonom Kati Ahonen, Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2539, fornamn.efternamn@etk.fi 

Specialforskare Jyri Liukko, Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2154, fornamn.efternamn@etk.fi