Krympande elevantal en utmaning för ordnandet av grundläggande utbildning – Kommunförbundet förespråkar samarbete och undervisning via fjärruppkoppling

Antalet grundskoleelever kommer fram till 2030-talet att minska med uppskattningsvis 
96 000 elever. Samtidigt ökar andelen elever med ett främmande språk som modersmål.

Förändringarna i elevantalet inverkar i hög grad på ordnandet av den grundläggande utbildningen i kommuner på olika håll i landet.

För att säkerställa tillgängligheten behövs många olika åtgärder – det finns ingen enskild, enkel lösning.

Kommunförbundet lyfter särskilt tre teman som framtida lösningar: ett ökat samarbete mellan utbildningsanordnare, gemensam undervisningspersonal och kompetensutveckling samt undervisning via fjärruppkoppling.

– Förändringarna i elevantalet tvingar oss att se över hur den grundläggande utbildningen kan ordnas på ett nytt sätt. Samtidigt måste vi se till att undervisningen är av hög kvalitet och tillgänglig i alla delar av landet, säger Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor vid Kommunförbundet.

Den arbetsgrupp som tillsatts av Undervisnings- och kulturministeriet för att granska de demografiska utmaningarna inom ordnandet av den grundläggande utbildningen, hade till uppgift att utifrån regeringsprogrammets riktlinjer bereda ett förslag om hur man inom den grundläggande utbildningen kan möta de demografiska förändringarna.

Irmeli Myllymäki ingick i arbetsgruppen som sakkunnigmedlem från Kommunförbundet. Utgångspunkten för arbetet var att säkerställa att barns rätt till utbildning förverkligas så jämlikt som möjligt i hela landet.

Samarbete mellan kommuner för att möta förändringarna

Samarbete mellan anordnare av grundläggande utbildning ses som ett viktigt sätt att bemöta de förändringar som befolkningsutvecklingen medför.

Lagstiftningen möjliggör redan nu olika samarbetsmodeller, men man vill stärka det praktiska samarbetet. Undervisnings- och kulturministeriet har utlyst ett understöd på 8 miljoner euro för att uppmuntra kommunerna att utveckla samarbetsstrukturer, särskilt i områden som befinner sig i en demografiskt utmanande situation. Stöd kan till exempel sökas för en plan att genomföra kommunöverskridande samarbete inom den grundläggande utbildningen utifrån modellen med ansvarig kommun enligt kommunallagen.

– Många kommuner kan inte ensamma bemöta förändringarna i elevantalet. Därför blir det allt viktigare med kommunöverskridande samarbete. Det är bra att kommunernas önskemål om incitamentsfinansiering för att stödja samarbetet har hörsammats, säger Myllymäki.

Gemensamma lärare behövs, också personalens kompetens måste stärkas

Befolkningsutvecklingen påverkar också tillgången till lärare och behovet av kompetens. Arbetsgruppen vid Undervisnings- och kulturministeriet föreslår att lärarnas och rektorernas behörighet ses över med tanke på framtida behov.

– Det behövs flexibilitet i de nuvarande behörighetsvillkoren, men man får inte pruta på utbildningsnivån.

Syftet är också att klarlägga möjligheterna för utbildningsanordnare till exempel i flera kommuner att ha gemensamma lärare.

Lärarutbildningen och fortbildningen för lärare bör utvecklas för att bättre beakta mångfalden bland eleverna samt elever med invandrarbakgrund. Lärare behöver också färdigheter för undervisning med fjärruppkoppling.

Genom fjärruppkoppling kan undervisningen kompletteras och göras mer mångsidig

Ett av arbetsgruppens främsta utvecklingsförslag gäller undervisning genom fjärruppkoppling.

Genom ökad fjärruppkoppling kan man särskilt bredda undervisningsutbudet i glesbefolkade områden i situationer där det inte finns behöriga lärare i alla ämnen.  Dessutom finns det behov av undervisning via fjärruppkoppling i tillväxtcentrum, där undervisningen i sällsynta språk och religioner ökar.  

För närvarande ingår i lagstiftningen om den grundläggande utbildningen varken distansundervisning eller undervisning via fjärruppkoppling. Situationen är oklar. Kommunförbundet anser det vara viktigt att arbetsgruppens förslag om pilotförsök med undervisning med fjärruppkoppling inkluderas i nästa regeringsprogram.

– Det är viktigt att genomföra försöket med stöd av uppföljning och utvärdering, så att lagstiftningen och pedagogiken kan utvecklas. Enligt arbetsgruppens förslag ska utvärderingen bland annat granska inlärningsresultaten, välfärdseffekterna och kostnaderna. Resultaten från försöket kan utnyttjas som vägledning för en revidering av lagstiftningen om den grundläggande utbildningen.

Utgångspunkten för genomförandet av distansundervisning och undervisning via fjärruppkoppling är lärande som sker i skolan. Det innebär i huvudsak undervisning från en skola till en annan, där en behörig lärare undervisar via fjärruppkoppling och eleverna lär sig tillsammans i sin egen skola.

– Distansundervisningen under pandemin var nödundervisning i undantagsförhållanden. Nu handlar det om hur digitala lösningar kan utnyttjas på ett kontrollerat sätt och med hög pedagogisk kvalitet som stöd för undervisningen, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Susanna Huovinen.

Undervisning via fjärruppkoppling ersätter inte närskolan, utan kompletterar den undervisning som skolan tillhandahåller.

Man får dock inte glömma sådana särskilda situationer som beror på eleven eller på kriser och undantagsförhållanden som påverkar skolan och som gör att eleven inte kan komma till skolan. Också för sådana situationer behövs det klara riktlinjer och utveckling av pedagogiken.

I Undervisnings- och kulturministeriets rapport fanns också andra viktiga förslag till åtgärder bland annat kring finansiering, skolresor, undervisning av elever med invandrarbakgrund samt den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Också kvalitetsmålen för den grundläggande utbildningen har setts över i samband med detta arbete.

– Vi har inte råd att tappa ett enda barn eller en enda ung person på vägen. I det här läget, med stadigt krympande årskullar, är det av högsta vikt att trygga de grundläggande kulturella rättigheterna och säkerställa nivån på kunnandet, understryker Kommunförbundets vice vd Susanna Huovinen.