De sex största städerna utvecklar arbete mot rasism – enkätresultat visar praxis och utvecklingsbehov
15.3.2026 02:00:00 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
I Finlands sex största städer, Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Åbo och Uleåborg, pågår mångsidigt arbete mot rasism. Det ingår i allt från strategier till tjänster i vardagen.
Resultaten från en enkät visar olika praxis som städerna tillämpar för att främja likabehandling. Resultaten visar också att arbetet för att förebygga rasism och diskriminering är en långsiktig process och att det fortfarande finns mycket som behöver utvecklas.
– Det var viktigt att göra en sammanställning av god praxis, eftersom motsvarande material om de sex största städerna inte har samlats in tidigare. Samtidigt kan vi lära av varandra och utveckla arbetet tillsammans, säger Fanni Tainio, nätverkssakkunnig vid Finlands Kommunförbund.

Enkäten genomfördes i oktober 2025 som en del av de sex största städernas nätverksprojekt för att främja likabehandling. Den besvarades i städerna av 38 anställda, som var väl förtrogna med sin organisations arbete mot rasism.
Resultaten ger framför allt exempel på praxis och verksamhetsmodeller som används i städerna samt en riktgivande bild av helheten. I enkäten uppgav till exempel 87 procent att det inom deras sektor finns anvisningar för hur man ska agera om man stöter på rasistiskt eller diskriminerande beteende. I enkäten lyfts också konkreta verksamhetsmodeller fram. Till exempel inför Tammerfors i juni en kanal för anmälan om rasism och Uleåborg har en stödpunkt för dem som utsatts för rasism.
Arbete mot rasism i både strategier och vardagstjänster
Antirasistiskt arbete pågår på många nivåer i de sex största städerna: det ingår i allt från städernas strategiska riktlinjer till servicesituationer i vardagen.
I städerna har arbete mot rasism inkluderats till exempel i stadsstrategierna och i jämställdhets- och likabehandlingsplanerna. Arbetet samordnas ofta i förvaltningsöverskridande arbetsgrupper där olika sektorer utvecklar gemensamma verksamhetsmodeller.
I vardagen syns det antirasistiska arbetet till exempel inom ungdoms-, idrotts- och kulturtjänsterna. Det är viktigt att utveckla arbetsrutiner som säkerställer att barn och unga med olika bakgrund och överlag alla kommuninvånare kan delta i verksamheten på lika villkor.
Arbetet synliggörs vid evenemang och under temaveckor, såsom temaveckan mot rasism och Pride-veckan, samt under temadagar i skolorna och inom ungdomsarbetet.
Till stöd för beslutsfattandet samlar städerna också in erfarenheter bland invånarna. Det ordnas till exempel dialogmöten, enkäter och workshoppar där invånarna kan berätta om sina erfarenheter och framföra synpunkter på utvecklingen av tjänsterna.
Dessutom har städerna anvisningar och kanaler för anmälan om rasism och annan diskriminering. I vissa organisationer tillämpas till exempel anonym rekrytering, där sökandens namn och bakgrund inte påverkar rekryteringsbesluten i det inledande skedet.
Många slags utvecklingsbehov
Av enkäten framkom också att det finns en hel del att utveckla.
Enligt de tillfrågade borde målen, anvisningarna och uppföljningsindikatorerna för arbetet mot rasism förtydligas. Det ansågs också vara viktigt att ledningen synligt engagerar sig i arbetet.
Dessutom ansåg de tillfrågade att det behöver satsas mer på att känna igen och behandla rasism och diskriminering som en del av det dagliga arbetet. Till exempel borde städerna utveckla personalens kompetens, sänka tröskeln för ingripande och stärka de gemensamma tillvägagångssätten.
Enkätdeltagarna vill att man ska göra tjänsterna mer tillgängliga för alla bland annat genom att öka mängden lättläst och flerspråkigt material, utveckla tolktjänsterna och förbättra kundernas möjligheter att delta.
– Främjandet av likabehandling förutsätter kontinuerligt lärande, uppföljning och samarbete. Städerna har en viktig roll i detta, men en bestående förändring uppnås endast genom långsiktigt arbete och samarbete mellan olika aktörer, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Susanna Huovinen.
Temaveckan mot rasism lyfter fram behovet av trygga samhällen
Finlands Röda Kors ordnar en temavecka mot rasism 16–22.3.2026. I år är temat för kampanjen trygghet. Kommunförbundet stöder kampanjen tillsammans med C6-städerna. Genom att ingripa mot rasism kan vi bygga tryggare städer, skolor och samhällen.
– Kommunerna har en viktig roll i arbetet mot rasism. De främjar likabehandling och förebygger diskriminering i all sin verksamhet: som myndigheter, servicegivare, utbildningsanordnare och arbetsgivare. Eftersom kommunerna ansvarar för en stor del av invånarnas basservice har de också möjlighet att påverka strukturer som kan upprätthålla ojämlikhet, säger Maria Salenius, direktör för välfärdsfrågor.
– Förebyggandet av rasism börjar med att man identifierar den. Var och en har rätt att leva utan diskriminering och bli bemött som en jämbördig samhällsmedlem, säger Huovinen.
Läs mer:
Rapport: Hyvät käytännöt rasisminvastaisessa työssä
Sammanfattning: Sammanfattning av rapporten Hyvät käytännöt rasisminvastaisessa työssä
Projekt: Kuutoskaupunkien verkostohanke yhdenvertaisuuden edistämiseksi | Kuntaliitto.fi
Temavecka mot rasism 16–22.3.2026
En tryggare kommun. En tryggare stad. En tryggare skola. Ett tryggare samhälle.
Temaveckan mot rasism ordnas 16–22.3.2026.
Kommunförbundet stöder Finlands Röda Kors kampanj som i år har temat trygghet. Genom att ingripa mot rasism kan du skapa tryggare städer och kommuner för alla.
Kampanjen mot rasism och temaveckan 16–22.3.2026 – ingrip i rasism | Kommunforbundet.fi
Nyckelord
Kontakter
Maija RuohoSakkunig i kommunikation
Tel:+358 50 340 3541maija.ruoho@kuntaliitto.fiAndra språk
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Krympande elevantal en utmaning för ordnandet av grundläggande utbildning – Kommunförbundet förespråkar samarbete och undervisning via fjärruppkoppling12.3.2026 10:19:00 EET | Pressmeddelande
Antalet grundskoleelever kommer fram till 2030-talet att minska med uppskattningsvis 96 000 elever. Samtidigt ökar andelen elever med ett främmande språk som modersmål. Förändringarna i elevantalet inverkar i hög grad på ordnandet av den grundläggande utbildningen i kommuner på olika håll i landet. För att säkerställa tillgängligheten behövs många olika åtgärder – det finns ingen enskild, enkel lösning. Kommunförbundet lyfter särskilt tre teman som framtida lösningar: ett ökat samarbete mellan utbildningsanordnare, gemensam undervisningspersonal och kompetensutveckling samt undervisning via fjärruppkoppling. – Förändringarna i elevantalet tvingar oss att se över hur den grundläggande utbildningen kan ordnas på ett nytt sätt. Samtidigt måste vi se till att undervisningen är av hög kvalitet och tillgänglig i alla delar av landet, säger Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor vid Kommunförbundet.
Oppilasmäärien väheneminen haastaa perusopetuksen järjestämistä – Kuntaliiton kolme ratkaisua tulevaisuuden perusopetukseen12.3.2026 10:19:00 EET | Tiedote
Peruskoululaisten määrä vähenee 2030-luvulle mennessä arviolta 96 000 oppilaalla. Oppilasmäärien muutokset vaikuttavat merkittävästi kuntien perusopetuksen järjestämiseen eri puolilla maata. Koulutuksen saavutettavuuden varmistamiseksi tarvitaan monenlaisia keinoja, yhtä helppoa ratkaisua ei ole. Kuntaliitto painottaa erityisesti kolmea teemaa tulevaisuuden ratkaisuiksi: opetuksen järjestäjien eli kuntien välisen yhteistyön lisääminen, opetushenkilöstön yhteiskäyttö sekä osaamisen vahvistaminen ja etäyhteyksiä hyödyntävä opetus. – Oppilasmäärien muutokset pakottavat tarkastelemaan perusopetuksen järjestämistä uudella tavalla. Samalla on varmistettava opetuksen laatu ja saavutettavuus kaikkialla Suomessa, sanoo Kuntaliiton koulutuspolitiikan johtaja Irmeli Myllymäki.
Virhe tiedotteen julkaisuajassa, pyydetään huomioimaan embargo 12.3. klo 11.30: Oppilasmäärien väheneminen haastaa perusopetuksen järjestämistä11.3.2026 22:29:52 EET | Tiedote
Tiedotteen embargo on torstaina 12.3. klo 11.30, pyydämme ystävällisesti huomioimaan tämän mahdollisuuksien mukaan. Kiitos! Peruskoululaisten määrä vähenee 2030-luvulle mennessä arviolta 96 000 oppilaalla. Oppilasmäärien muutokset vaikuttavat merkittävästi kuntien perusopetuksen järjestämiseen eri puolilla maata. Koulutuksen saavutettavuuden varmistamiseksi tarvitaan monenlaisia keinoja, yhtä helppoa ratkaisua ei ole. Kuntaliitto painottaa erityisesti kolmea teemaa tulevaisuuden ratkaisuiksi: opetuksen järjestäjien välisen yhteistyön lisääminen, opetushenkilöstön yhteiskäyttö ja osaamisen vahvistaminen sekä etäyhteyksien hyödyntäminen. – Oppilasmäärien muutokset pakottavat tarkastelemaan perusopetuksen järjestämistä uudella tavalla. Samalla on varmistettava opetuksen laatu ja saavutettavuus kaikkialla Suomessa, sanoo Kuntaliiton koulutuspolitiikan johtaja Irmeli Myllymäki.
Embargo 12.3. klo 11.30: Oppilasmäärien väheneminen haastaa perusopetuksen järjestämistä – Kuntaliitto korostaa kuntien välistä yhteistyötä ja etäyhteyksiä hyödyntävää opetusta11.3.2026 11:30:00 EET | Tiedote
Peruskoululaisten määrä vähenee 2030-luvulle mennessä arviolta 96 000 oppilaalla. Oppilasmäärien muutokset vaikuttavat merkittävästi kuntien perusopetuksen järjestämiseen eri puolilla maata. Koulutuksen saavutettavuuden varmistamiseksi tarvitaan monenlaisia keinoja, yhtä helppoa ratkaisua ei ole. Kuntaliitto painottaa erityisesti kolmea teemaa tulevaisuuden ratkaisuiksi: opetuksen järjestäjien välisen yhteistyön lisääminen, opetushenkilöstön yhteiskäyttö ja osaamisen vahvistaminen sekä etäyhteyksien hyödyntäminen. – Oppilasmäärien muutokset pakottavat tarkastelemaan perusopetuksen järjestämistä uudella tavalla. Samalla on varmistettava opetuksen laatu ja saavutettavuus kaikkialla Suomessa, sanoo Kuntaliiton koulutuspolitiikan johtaja Irmeli Myllymäki.
Kommunförbundet: Varje ung person allt viktigare när Finlands befolkningsstruktur förändras11.3.2026 11:22:59 EET | Pressmeddelande
Finland genomgår stora demografiska förändringar och därför är de ungas välmående inte bara ungdomspolitik, utan en framtidsfråga för hela samhället. Enligt den färska ungdomsbarometern orsakar utsikterna för att få ett arbete stress hos rentav 70 procent av de unga. Enligt Kommunförbundet är resultaten av barometern en påminnelse om att de ungas framtidstro byggs framför allt i vardagen: i skolorna, i ungdomsarbetet och i lokala sammanhang. – Kommunen står vid de ungas sida i vardagen, under både bra och dåliga dagar. Det uppstår möten med de unga varje dag i skolorna, inom ungdomsarbetet, i samband med hobbyer och på fritiden. Även sysselsättningstjänsterna sköts av kommunerna. Kommunens uppgift är att vara en pålitlig partner som hjälper den unga att växa, hitta sin plats och slå ut i blom, säger Maria Salenius, direktör för välfärdsfrågor vid Kommunförbundet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum