Risken för sjukpension hälften så stor vid ångest jämfört med depression efter lång sjukfrånvaro

Lång sjukfrånvaro på grund av ångestsyndrom leder klart mer sällan till bestående arbetsoförmåga än frånvaro på grund av depression, påvisar FPA:s färska undersökning.

Av dem som inledde en sjukdagpenningsperiod på grund av depression år 2020 gick 11 procent i sjuk- eller invalidpension inom fyra år. För dem som inledde en sjukdagpenningsperiod på grund av ångestsyndrom var motsvarande andel betydligt lägre, 5 procent.

– Under 2020-talet har ångestsyndrom blivit den vanligaste grunden för långvarig sjukfrånvaro. Det är så klart goda nyheter om dessa långa sjukfrånvaron ändå sällan leder till bestående arbetsoförmåga eller avbrott i arbetskarriärerna, säger Riku Perhoniemi som är forskare vid FPA.

Långa sjukskrivningar på grund av ångestsyndrom kan allt oftare handla om mindre allvarliga symtom

Resultaten avviker från tidigare undersökningar som gjorts i Finland och Norge i början av 2000-talet. I dessa var resultatet att ångestsyndrom utgjorde en lika stor eller större risk för sjuk- eller invalidpension jämfört med depression.

Forskarna menar att det är möjligt att sjukfrånvaro på grund av ångestsyndrom allt oftare handlar om mindre allvarliga symtom.

– Det kan hända att man nuförtiden med lägre tröskel ansöker om sjukdagpenning på grund av en psykisk diagnos. Om det bland dem som ansökt om sjukdagpenning på grund av ångestsyndrom i genomsnitt finns allt friskare personer, kan det förklara att resultaten avviker från de tidigare, funderar Perhoniemi.

Stödet till personer med ångestsyndrom är dock mycket olika beroende på om de arbetar eller inte.

– Allt fler har företagshälsovård med omfattande hälso- och sjukvårdstjänster, vilket kan göra återgången till arbetet effektivare. För den som är beroende av den offentliga hälso- och sjukvården ser situationen däremot väldigt annorlunda ut. Det är svårt att tro att det har blivit lättare att få bra behandling för ångestsyndrom under de senaste årens stora nedskärningar, säger Perhoniemi.

Det finns ännu inte tillräcklig kunskap om andra risker för arbetskarriären vid ångeststyndrom

Även om risken att gå i sjuk- eller invalidpension vid ångestsyndrom är ganska liten, berättar det inte allt om risken att hamna utanför arbetslivet, betonar forskarna.

Ångestsyndrom har blivit något vanligare som grund för ansökningar om sjuk- och invalidpension. Också andelen avslag har stigit, enligt en tidigare undersökning som gjorts av Pensionsskyddscentralen. I synnerhet har andelen avslag stigit i fråga om ansökningar som gjorts på grund av psykiska störningar. I fråga om delinvalidpension har avslagen stigit i synnerhet i fråga om ansökningar med ångest som grund.

Ett avslagsbeslut om sjuk- eller invalidpension förutspår å sin sida en hög sannolikhet för att den sökande hamnar utanför arbetslivet. För många sökande som får avslagsbeslut är arbetsoförmågan bristfälligt dokumenterad och personen har inte nödvändigtvis fått tillräckligt med stöd.

Andelen personer som får sjuk- eller invalidpension berättar alltså inte hela sanningen om hur många som hamnar utanför arbetslivet och om förlorade eller avbrutna arbetskarriärer, betonar forskarna.

– Det kan hända att ångestsyndrom ökar risken för arbetslöshet eller att man annars hamnar utanför arbetslivet. Vi vet fortfarande inte tillräckligt om vad som händer efter sjukskrivningar på grund av ångest, och det behövs definitivt mer forskning om detta, säger Perhoniemi.

Mer information

FPA:s forskare har skrivit mer utförligt om temat i FPA:s forskningsblogg (tietotarjotin.fi, på finska).

Den ursprungliga publikationen: Perhoniemi R, Blomgren J (2026). How is long-term sickness absence due to different mental disorders associated with future disability pension risk? A population-based prospective cohort study in Finland. BMJ Open 2026;16:e106029. doi: 10.1136/bmjopen-2025-106029.