Mot ett renare Östersjön genom att minska plastskräp från fritidsfiske

Projektet finansierades via EU-programmet Interreg Central Baltic. Deltagare i projektet var förutom Finlands miljöcentral och Håll Skärgården Ren rf från Finland även svenska Håll Sverige Rent, som samordnade projektet, samt från Estland universitetet i Tartu. Projektets mål var att ta fram lösningar på problemet med kvarlämnade, försvunna och kasserade fiskeredskap för fritidsfiske.

Under projektets gång städade man totalt 225 km² av kustområdena kring Östersjön genom draggning och dykning. Man avlägsnade 8,7 km nät och över 2 000 kg andra kvarlämnade fiskeredskap från havet. En del av de tillvaratagna näten analyserades i syfte att kartlägga materialens potential för återvinning. I Finland och Estland inrättades insamlingsplatser för fiskeredskap som nått slutet av sin livscykel. Därutöver samlade man in över 1 200 kg annat marint skräp från Östersjön och dess stränder.

Åtgärderna hjälper havsnaturen att återhämta sig och förebygger miljöskador på lång sikt. Kvarlämnade fiskeredskap kan fortsätta att fånga fisk och djur i tiotals år och leda till att livsmiljöer utarmas.

I Finland samlades skräp från fisket in utanför Raumo, Nystad, Gustavs och Helsingfors

I Finland samlades spöknät och andra fångstredskap in i kustområdena utanför Raumo, Nystad, Gustavs och Helsingfors. Draggningen inriktades på 92 områden där man på grundval av på förhand insamlad information visste att det tidigare har fiskats eller fortfarande fiskas flitigt. Man draggade och dök i ett område på totalt 56 km² och totalt samlades 7,5 km nät upp ur havet. Det var bara en liten del av alla fiskeredskap som hamnat på havsbotten, eftersom man i tidigare undersökningar har uppskattat att fritidsfiskare årligen blir av med ett par tusen nät i Finlands havsområden, vilket motsvarar hela 60 km nät.

"På de äldsta näten som samlades upp fanns det redskapsmärken från 1983 och 1990, och en del var gjorda av bomull. Detta visar klart hur omfattande problemet är och hur länge näten blir kvar i miljön", berättar äldre forskare Pekka Kotilainen vid Finlands miljöcentral.

Nätmaterial kan återvinnas

Fisknät som innehåller plast samlades in av fritidsfiskare också i Skärgårdshavet vid tio av Håll Skärgården Ren rf:s Sälle-servicepunkter. Sammanlagt nästan 1 700 kg nät lämnades in till servicepunkterna. En del av näten sändes till yrkeshögskolan LAB för materialanalys i syfte att utreda hur näten kan utnyttjas på ett säkert och effektivt sätt som råmaterial för nya produkter.

"Materialanalysen avslöjade att nätens egenskaper var mycket nära egenskaperna hos nya plasttyper. Nätens över- och undertelnar pressades ihop till ett skivaktigt material, som kan användas till exempel inom industrin", berättar projektchef Carolin Kolmeder vid Håll Skärgården Ren rf.

I materialanalysen beaktades också EU:s kemikalielagstiftning och dess säkerhetskrav med tanke på särskilt skadliga ämnen (SVHC-ämnen). Deras andel var under 0,1 procent av nätmaterialets totalvikt, vilket innebär att säkerhetskraven uppfylldes.

Kolmeder påpekar att resultaten från materialanalysen bara är preliminära. "Bara ett litet sampel av de nät som kan återvinnas i Finland sändes för analys. De preliminära resultaten tyder dock på att det är möjligt att ge näten ett nytt liv i ny form."

Viktigt med ökad medvetenhet

Utöver insamlingen av skräp från fisket betonades i projektet Re:Fish också samarbetet med intressentgrupperna. Fritidsfiskarnas attityder och förfaringssätt när de förlorat fiskeredskap utreddes med hjälp av enkäter. Resultaten kompletterades med workshoppar där synpunkter samlades in från myndigheter, organisationer samt återförsäljare och tillverkare av fiskeredskap. 

Samtidigt undersökte projektet hur EU- direktivet om engångsplast (SUP-direktivet) följs i fråga om fritidsfiskeredskap av plast. Sedan början av 2025 har direktivet gällt även tillverkare och försäljare av fiskeredskap. De ska sköta insamlingen av fiskeredskap som innehåller plast och som har nått slutet av sin livscykel, samt säkerställa ändamålsenlig avfallshantering.

De kampanjer och olika evenemang som ordnades inom ramen för projektet nådde totalt mer än 8,6 miljoner invånare i Finland, Sverige och Estland, och bidrog på så sätt till att främja ansvarsfull praxis inom fritidsfisket.

Projektets slutrapport publiceras 2026 på Interreg Central Baltic-programmets och programpartnernas webbplatser.

Exempel på gränsöverskridande samarbete

Sekretariatet för EU-programmet Interreg Central Baltic har lyft fram projektet Re:Fish som ett bra exempel på praktiskt miljöarbete, som kombinerar konkreta röjningsinsatser och förebyggande åtgärder med arbete för att engagera allmänheten.

Projektets styrka ligger i dess gränsöverskridande samarbete, som samlar myndigheter, forskare, fritidsfiskare och ungdomar från tre länder för att dela information och ta fram lösningar för mer omfattande tillämpning.

I projektet användes Finlands miljöcentrals webbtjänst Rosgis, där allmänheten kan rapportera kvarlämnade fiskeredskap och annat skräp som de har observerat. Rosgis-tjänsten är tillgänglig på fem olika språk: finska, engelska, estniska, lettiska och svenska.