Den finansiella sektorn i Finland fortsatt kapitalstark - förenkling av regelverken får inte försvaga sektorns motståndskraft mot risker

Geopolitiska och handelspolitiska risker har realiserats under 2025 och i början av 2026 på många sätt. USA:s militära angrepp mot Venezuela och Iran, tvisten om Grönlands ställning och osäkerheten kring USA:s tullpolitik ökade oron på finansmarknaden. Det försvagade marknadssentimentet avspeglades i början av 2026 också på den nordiska aktiemarknaden. Trots osäkerheten och det kraftiga kursfallet våren 2025 låg börskurserna vid slutet av 2025 på en högre nivå än 2024, vilket bidrog till den finansiella sektorns investeringsintäkter. 

Finlands ekonomi reste sig ur recessionen i slutet av 2025. Näringslivets förtroende och förväntningar har förbättrats och nedgången i Euriborräntorna har underlättat gäldenärernas situation. Konjunkturläget är dock fortfarande svagt. Om kriget i Iran blir utdraget och eskalerar, skulle detta kunna höja inflationstrycket och försämra tillväxtutsikterna för ekonomin. För den finansiella sektorn skulle hög inflation i förening med recession vara särskilt ofördelaktigt på lång sikt.

I den offentliga debatten har rösterna för en förenkling av de finansiella regelverken höjts under den senaste tiden.

”Regel- och tillsynsreformerna efter finanskrisen har stärkt den finansiella sektorns motståndskraft och delvis tack vare dem har sektorn klarat sig så bra under de senaste åren trots turbulensen i omvärlden. En förenkling av regelverken är motiverad för att öka effektiviteten och tydligheten, och Finansinspektionen stöder EU-myndigheternas förslag om förenkling av regelverken. Förenklingen får dock inte leda till en försämring av den finansiella sektorns motståndskraft eller äventyra den finansiella stabiliteten”, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.

I fråga om cyberstörningar har läget i den finansiella sektorn varit lugnt under vintern, men betalningsbedrägerierna fortsatte att öka under 2025. 

Kapitaltäckningen i banksektorn var fortsatt stark - nedgången i räntenettot mattades av mot slutet av året

Kapitaltäckningsrelationerna i den finländska banksektorn låg kvar på en stark nivå 2025 och något över nivån för jämförelseåret. Vid slutet av 2025 var kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn 18,3 % (12/2024: 18,2 %) och den totala kapitalrelationen 22,2 % (12/2024: 22,1 %).  Kapitaltäckningsrelationerna låg fortfarande över genomsnittet för europeiska banker. Bankerna har alltjämt rikligt med kapital i förhållande till kapitalkraven. På grund av det minskade räntenettot blev banksektorns resultat svagare i förhållande till jämförelseåret. Lönsamheten var dock fortfarande god och avkastningen på eget kapital låg över genomsnittet för bankerna i EU.

Banksektorns oreglerade fordringar var alltjämt måttfulla. Utvecklingen av kreditriskerna i hushålls- och företagslån beviljade av banker verksamma i Finland visar dock på en betydande variation mellan olika utlåningssegment, sektorer och banker.

Likviditetsläget och likviditetspositionen i banksektorn var fortsatt stabilt trots osäkerheterna i omvärlden. Investerarnas efterfrågan var stadig under 2025 och inlåningen från allmänheten steg till en rekordnivå. 

Arbetspensionssektorns solvensnivå stärktes tack vare en positiv avkastning på placeringarna

Arbetspensionssektorns solvenskapital ökade 2025 tack vare en positiv avkastning på placeringarna (7,7 %). Solvensgraden, som beskriver förhållandet mellan solvenskapitalet och ansvarsskulden, förbättrades under året, då solvenskapitalet ökade snabbare än ansvarsskulden.

Solvensställningen, som beskriver förhållandet mellan solvenskapitalet och solvensgränsen, låg kvar på samma nivå som året innan (1,6), då solvenskapitalet ökade i samma takt som solvensgränsen. Solvensgränsen steg till följd av ökningen i placeringstillgångar och den högre vikten för aktier.

Alla placeringskategorier gav en positiv avkastning 2025. Den bästa avkastningen under året gav aktier, vilkas andel av placeringsfördelningen steg till 56,3 %. Arbetspensionsanstalternas stresstålighet mot aktiechocker var nästan oförändrad jämfört med året innan och fortfarande relativt god.

Skade- och livförsäkringssektorns solvens var fortsatt stark

Livförsäkringssektorns solvensgrad sjönk under 2025 och låg på 212,1 % (12/2024: 222,4 %), då solvenskapitalkravet ökade mer än kapitalbasen.

Livförsäkringsbolagens placeringar gav en positiv avkastning (2,8 %) för 2025 totalt sett. Avkastningen på räntebärande värdepapper, aktier och andra placeringar var positiv. Aktier gav den bästa avkastningen (10,6 %), medan avkastningen på fastighetsplaceringar var något negativ. Premieinkomsten steg från året förut framför allt tack vare den ökade försäljningen av sparlivförsäkringar och kapitaliseringsavtal. Utbetalda ersättningar ökade något jämfört med året innan.

Skadeförsäkringssektorns solvensgrad låg vid slutet av 2025 på en god nivå, 256,5 %, och var något högre än under året förut (12/2024:254,4 %). Kapitalbasen ökade något snabbare än solvenskapitalkravet.

Avkastningen på skadeförsäkringssektorns placeringar för 2025 var 4,5 %.  Avkastningen på aktier var 9,6 %, medan avkastningen på räntebärande värdepapper och fastigheter var betydligt lägre, men dock positiv. Premieinkomsten för skadeförsäkringen ökade något från föregående år. Ökningen gällde framför allt sjukförsäkringar och försäkringar för landfordon. Försäkringsersättningarna låg på nästan samma nivå som 2024.

Sektorns skadeprocent var något bättre jämfört med året förut och det försäkringstekniska bidraget högre, men på grund av de lägre placeringsintäkterna var sektorns lönsamhet 2025 totalt sett sämre än 2024.

Fondkapitalets historiskt höga tillväxt fortsatte - fondbolagens och värdepappersföretagens resultat ökade jämfört med 2024

Fondkapitalets historiskt höga tillväxt fortsatte under 2025 och uppgick vid slutet av året till 226 miljarder euro (12/2024: 205 miljarder euro). Framför allt hushållen tecknade andelar i placeringsfonder och specialplaceringsfonder vid slutet av året, både direkt och via fondförsäkringar. Fondbolagens resultat 307 miljoner euro (2024: 178 miljoner euro) var betydligt bättre än året förut, även om jämförbarheten mellan åren försvagas av enskilda bolags transaktioner. 

Värdepappersföretagen uppfyllde kapitaltäcknings- och likviditetskraven, och inga betydande förändringar sågs i nivån på kraven. Värdepappersföretagens resultat var 289 miljoner euro (2024: 242 miljoner euro) och bättre än året förut tack vare högre kapitalförvaltningsintäkter. 

Kontaktinformation

Närmare upplysningar lämnas av avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.

Länkar

Finansiell ställning och risker i företagen under tillsyn på Finansinspektionens webbplats (på finska)