Vasabornas lycka har hållits på samma nivå – goda gärningar ökar välbefinnandet

Utifrån materialet framgår att vasabornas välbefinnande framför allt bygger på grundläggande faktorer i vardagen: nära relationer, en positiv livsinställning och hoppfullhet utgör en stark grund som återspeglas i höga lyckonivåer. Meningsfullheten i arbetet och vardag är viktiga källor till välbefinnande för många, och upplevelsen av trygghet är stark i staden. Motion och fysisk aktivitet går tydligt hand i hand med lycka, och aktivt deltagande i hobbyer eller föreningsverksamhet ökar välbefinnandet. Tillsammans bildar dessa faktorer en helhet som syns i vasabornas starka framtidstro och deras förmåga att återhämta sig även från svårare livssituationer.

Undersökningen lyfter också fram att goda gärningar gentemot andra tydligt ökar den egna lyckan. Vasabor som deltar i frivilligarbete och hjälper andra är klart lyckligare än de som inte alls engagerar sig i frivilligverksamhet. Enligt materialet utgör goda gärningar, gemenskap och aktivitet en av de starkaste källorna till välbefinnande.

– Lyckan ökar när en människa upplever att hen kan ge något åt andra. Även små goda gärningar stärker både gemenskapen och det egna välbefinnandet, säger Markku Ojanen.

Vasaborna förhåller sig också positivt till stadens utveckling: över hälften bedömer att Vasa är på väg i en bättre riktning.

Vid sidan av välbefinnandet finns också oro

Trots att helhetsbilden är positiv och vasaborna i stort är både lyckliga och hoppfulla, lyfter undersökningen också fram tydliga orosmoment. Ekonomiska svårigheter och upplevda orättvisor är enligt materialet de två faktorer som starkast försämrar lyckan. Arbetslösas lyckonivå är klart lägre än övriga befolkningens. Även personer som bor ensamma upplever sitt välbefinnande som svagare än andra grupper.

– Vasa är som helhet en lycklig stad, men undersökningen påminner om att alla inte mår bra. Dessa fenomen syns konkret till exempel i att arbetslöshetssiffrorna även i Vasa har varit svagt stigande, vilket visar att en del invånare lever under pressade ekonomiska förhållanden och behöver stöd för att klara sig, säger stadsdirektör Tomas Häyry.

Enligt Häyry utvecklar staden kontinuerligt sina tjänster och sitt stöd, särskilt för dem som befinner sig i de mest utsatta positionerna. Han betonar att Vasa vill vara en stad där alla har möjlighet till en bra vardag. Detta kräver samarbete mellan olika aktörer, och enligt den nya strategin kommer staden att satsa starkt på detta under de kommande åren.

– Vi behöver samarbete med företag, organisationer och andra gemenskaper för att välbefinnandet och lyckan i Vasa ska öka. Alla kan bidra till detta arbete genom att stärka gemenskapen och hjälpa andra. Goda gärningar har dessutom den fördelen att de stärker både den som hjälper och den som får hjälp, säger Häyry.

Sammandrag

• Medelvärdet för 1 639 svarande var 74,3/100 (år 2024: 74,5/100)
• 70 % upplevde sitt liv som positivt
• Om fem år uppskattades lyckonivån stiga till 79,3/100 (år 2024: 80,9/100)
• 53 % trodde att livet går i en bättre riktning
• 43 % upplevde att lyckan i hög grad ligger i deras egna händer

FN:s lyckorapport (World Happiness Report) publiceras årligen sedan 2012 av Förenta nationernas (FN) nätverk för hållbar utveckling. I rapporten rangordnas länder enligt deras lyckonivå. Samtidigt publiceras också Vasa stads egen lyckoundersökning.