Ny forskning visar hur unga bygger resiliens i en oförutsägbar värld

“Amos Rex är ett konstmuseum med en särskild relation till unga vuxna och äldre tonåringar. Vi beställde studien för att förstå dem bättre, och den visar tydligt hur deras syn på sociala medier och teknologi förändras. Den visar vad de förväntar sig av framtidens institutioner och vilken roll konst och kultur spelar i deras liv. Jag är glad att Amos Rex kan representera och förstärka dessa röster, och att vårt samarbete med Noren tillför något nytt till debatten om unga i Finland, ” säger museichef Kieran Long. 

Studien offentliggörs i samband med öppningen av den fjärde upplagan av Amos Rex Generation-triennal den 13 maj 2026, som presenterar verk av konstnärer i åldern 15–23 år. Amos Rex nuvarande utställning av Leandro Erlich har nått rekordpublik och har varit särskilt populär bland unga. Av över 200 000 sålda biljetter gick 67 000 till personer under 30 år och 40 000 till personer under 18 år. 

Studien följde olika vängrupper i Helsingforsregionen och omfattade intervjuer, musei- och galleribesök samt deltagande i analysen av resultaten. I motsats till de vanliga narrativen om passiva eller oengagerade unga, visar resultaten en generation som är eftertänksam, strategisk och målinriktad i hur de navigerar framtiden. 

“Den offentliga diskussionen om unga fokuserar ofta på deras oro och utmaningar i osäkra tider. Det är viktigt, men det ges inte tillräcklig uppmärksamhet åt hur unga själva aktivt förstärker sin resiliens och stödjer ett gott liv, ” säger Linda Sivander, forskningschef på Noren.  

I stället för att förlita sig på en linjär livsväg som tidigare generationer gjort utvecklar unga praktiska och känslomässiga strategier för att förstärka sin resiliens i en oförutsägbar framtid. Trots olikabakgrunder och resurser framträdde fyra slående liknande strategier. 

Unga ser en stor potential hos kulturinstitutioner att stödja kreativitet, egenmakt, återhämtning och inspiration, samt skydd mot stress. Samtidigt uppmanar de institutionerna att ta itu med sina egna utmaningar gällande tillgänglighet, särskilt i mer formella och reglerade miljöer som konstmuseer.  

Fyra sätt att förstärka resiliens  

1. Aktivt ökande resurser  

Unga människor utmanar sig själva och utvecklar meningsfulla färdigheter, såsom koncentration, genom att medvetet begränsa användningen av skärmar som förorsakar ‘brain rot’ och föredrar i stället offline-upplevelser. Mikko beskriver känslan av att vara helt uppslukad under en konsert i Musikhuset. 

Vi hade studerat det i skolan, vilket gav mig viss bakgrundskunskap om artisten och musiken, så jag lyckades koncentrera mig trots att jag normalt inte kan det." – Mikko, 17 

2. Skydd mot stressfyllda frågor  

I en tid av toxisk offentlig debatt väljer unga människor att undvika polariserande ämnen och dra sig tillbaka till mindre, pålitliga kretsar. Deras närvaro på sociala medier är noggrant kuraterad. 

"Vi pratar inte om politik, åtminstone inte i en stor grupp – vi vill inte disturb the peace. Vi håller oss på en ytlig nivå. Med närmare vänner kan man prata om djupare saker." – Sean, 18 

3. Möjliggörande av återhämtning och förnyelse 

Unga människor beskriver att de känner sig stressade och utmattade. De försöker balansera både aktiviteter som förorsakar hjärnröta och nyttiga sysselsättningar med stunder där de kan släppa loss och bara ha roligt. 

"På en tidigare utställning på Amos Rex gillade jag att jag kunde ligga på magen och att det var stämningsbelysning … Man behövde inte göra någonting." – Iisa, 16  

4. Självförverkligande genom kreativitet 

Att utöva kreativitet är en övergripande strategi för unga att stärka sin resiliens och bygga en koppling till sitt autentiska jag. De ser kreativitet i dess bredaste bemärkelse: allt från att måla till att välja kläder eller spela fotboll ses som en form av självuttryck. 

"Minecraft kan också vara en konstform, man kan bygga vad som helst från grunden … En gång upptäckte vi en hemlig bunker veckor efter att en kompis hade byggt den utan att någon visste om det." – Mikko, 17 

Generation Z lär sig hantera osäkerhet på egen hand – och det berör oss alla  

Forskningen visar att unga inte alls är passiva inför osäkerhet, utan däremot anpassar de sig aktivt. Men de gör det till stor del på egen hand. Det här har betydelse bortom ungas välbefinnande: ett samhälle där unga inte känner sig trygga att delta, riskerar djupare polarisering, försvagad demokrati och långvarigt utanförskap. 

“När vi uppmärksammar ungas egna handlingar och ambitioner ser vi att vårt samhälle på många sätt rör sig i motsatt riktning. Teknik och AI introduceras allt mer i deras liv, samtidigt som många unga försöker minska ‘brain rot’ och längtar efter genuint meningsfull fritid, ” säger Iida Korpiniitty, senior strateg och forskare på Noren. 

Vi kan lära oss av unga, som genom konkreta handlingar visar hur det ser ut när meningsfull resiliens byggs upp. Samhällets roll är att göra det till en gemensam ansträngning att bygga system som stödjer unga, i stället för att försvaga deras insatser. 

Alla deltagarnas namn i studien har ändrats för att säkerställa anonymitet.