Konstutställningen Vi som är kvar på Kiasma berättar om samernas erfarenheter

Det arktiska området har under den senaste tiden befunnit sig i den internationella politikens centrum, inte bara på grund av sitt strategiska läge utan också på grund av sina naturresurser. Samtidigt som området har blivit allt mer synligt som föremål för stormaktspolitiken har områdets ursprungsfolk åsidosatts. Det här hände också då staterna genom sina gränsdragningar delade upp Sápmi.

Ett uppdelat Sápmi

Sápmi som numera befinner sig på fyra staters territorium fanns före det nordiska statsbegreppet och de nationella idealen. På utställningen Vi som är kvar får vi se nutidskonst som visar samiskheten så som samerna själva berättar om den. I utställningen deltar över 20 konstnärer. Huvuddelen av verken är från 2000–2020-talen, men med finns också några äldre verk, av vilka de äldsta är från 1970-talet. Under decennierna sedan dess har det samiska samhället banat sig väg fram till den nordiska lagstiftningen och till en internationell medvetenhet.

”I den samiska nutidskonsten ser man kontrasterna. Verken förmedlar sårbarheten och känslorna som hör ihop med det samiska livet, men de visar också hur världen har gett oss ett hårdare skal och gjort oss till överlevare. Den samiska besökaren ser i verken självkänslan, glädjeämnena och sorgerna hos vårt samfund avspegla sig. För den finska besökaren erbjuder verken å andra sidan ett samiskt sätt att studera samerna”, säger Petra Laiti, specialsakkunnig och kurator för utställningen.

En väg mot försoning

Utställningen är också aktuell i ljuset av slutrapporten avfattad av Sannings- och försoningskommissionen för samer. Kommissionen överlämnade sin slutrapport till statsrådet, sametinget och skoltsamernas bymöte i december 2025. I rapporten gavs 68 rekommendationer för hur man kan förbättra samernas ställning och den betonar att Finland är en stat grundad på land som tillhör två nationer. Som följande steg är det dags för konkreta handlingar.

”Den här samutställningen är ett exempel på ett nytt slags samarbete, som finnar och samer kunde göra även på bredare front”, säger Laiti.

Enligt Kiasmas direktör Kiira Miesmaa är något som hör till nutidskonsten att man ger rum åt olika slags berättelser och åt dem som inte alltid har fått sin röst hörd.

”Det här är ett sätt att låta samernas röst bli hörd. Jag är glad att vi får göra en utställning i samarbete med Samemuseet Siida och kuratorn Petra Laiti", säger Miesmaa.

Samemuseum Siidas museidirektör Taina Máret Pieski anser att det är betydelsefullt att man i Helsingfors äntligen får en bred utställning med samisk nutidskonst.

”Den samiska nutidskonsten och duodji upplever en alldeles ny slags boom, och det här syns också i ett stort internationellt intresse. Jag är enormt glad att Kiasma nappade på vårt förslag om samarbete, som gör det möjligt att föra en del av utställningen också till Siida som är beläget i Sápmi”, säger Pieski.

”Trots att mänskor nu riktar mera uppmärksamhet mot det arktiska området än någonsin tidigare, blir situationen inte bättre för de folk som bor där. Frågorna om till exempel markägandet och naturresurserna släpar efter Nato-diskussionen. Samma frågor berör alla arktiska ursprungsfolk, som samerna och inuiterna. Därför är det viktigt att just våra röster nu kommer fram och blir hörda”, säger Laiti.

Konstnärer: Siri Baggerman, Tomas Colbengtson, Marja Helander, Rose-Marie Huuva, Berit Marit Hætta, Johdet x Pirak, Márjá Karlsen, Hans Ragnar Mathisen, Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Outi Pieski, Katarina Pirak Sikku, Raisa Porsanger, Jorma Puranen, Máret Ánne Sara, Eveliina Sarapää, Hilde Skancke Pedersen, Katarina Spik Skum, Lena Stenberg, Lada Suomenrinne, Arvid Sveen, Tapio Tapiovaara, Nils-Aslak Valkeapää, Niillas Holmberg, Pekka Aikio

Vi som är kvar – Tid för samisk konst  
27.3.–6.9.2026, Kiasma 

Museet för nutidskonst Kiasma
Mannerheimplatsen 2
00100 Helsingfors