Vasa nådde ett överskott på 9,6 miljoner euro 2025

Resultatet är klart bättre än det som prognoserades i budgeten, och stadens kumulativa överskott steg till 35,1 miljoner euro. Samtidigt ökade folkmängden i staden kännbart, med över 900 personer.

– Det starkare resultatet förklarades i synnerhet av högre dividendavkastning än väntat och måttliga finansiella kostnader när räntenivån stabiliserades, berättar tf ekonomi- och strategidirektör Sonja Känsäkangas.

Dividendavkastningen var totalt 16,3 miljoner euro, och den överskred budgeten med drygt en miljon. Staden sålde senaste år aktier i Vasa yrkeshögskola och Wedeco Oy Ab.

Underskridningen i räntekostnader var fyra miljoner euro jämfört med den ursprungliga budgeten.

- Stadens ekonomi hölls som helhet i balans och verkställandet av programmet för balansering av ekonomin framskred planenligt och det syntes speciellt i kontrollen över verksamhetskostnaderna, förklarar stadsdirektör Tomas Häyry.

Verksamhetsintäkterna överskreds och kostnaderna underskreds

Årsbidraget steg till 52,7 miljoner euro. 

– Det räckte till för att täcka avskrivningar och nedskrivningar på 42,8 miljoner euro, fastän det inriktades större nedskrivningar på social- och hälsovårdssektorns fastigheter än i budgeten, berättar Känsäkangas.

För social- och hälsovårdsfastigheterna gjordes nedskrivningar på 2,8 miljoner euro, och fullmäktige beslutade om försäljning av objekt till välfärdsområdet.

Verksamhetsintäkterna var 146,5 miljoner euro. Det kom in 0,6 miljoner euro mera verksamhetsintäkter än det som budgeterats. Intäkter kom bland annat från överlåtelsevinster för markområden samt från understöd.

Verksamhetskostnaderna underskreds med 5,3 miljoner euro.  Till exempel inom koncernstyrningssektorn blev flera planerade funktioner inte genomförda eller också började de med fördröjning.

Skatteinkomsterna utföll enligt budgeten

Skatteinkomsterna (181,2 miljoner euro) och statsandelarna (56,5 miljoner euro) utföll nästan exakt enligt budgeten. 

Samfundsskatteutfallet blev något sämre än förra året, men kommunalskattens och fastighetsskattens utveckling stödde helheten.

Statsandelsökningen var ovanligt kraftig (+33 %), vilket berodde speciellt på överföringen av arbetskraftsservicen till kommunerna.

Investeringar i daghem och skolor

Nettoinvesteringsutgifterna var under det senaste året 62,8 miljoner euro.  Investeringarna utföll lägre än i budgeten på grund av att projekt sköts upp.

– Betydande projekt var daghemsprojekten på Kasernområdet och i Brändö, utbyggnaden av Isolahden koulu och Vasa Vattens ozonerings- och aktivkolanläggning, berättar Känsäkangas.

I stadskoncernen gjordes investeringar bland annat i energiproduktion och elnät

Den ekonomiska helhetsbilden av Vasa stadskoncern stärktes ytterligare år 2025.  Till stadskoncernen hör dotterbolag (såsom Vasa Elektriska och Pikipruukki) samt samkommunen Vasaregionens Arenor. Staden äger också flera intressebolag (bl.a. Mico Botnia Oy Ab).

– Koncernens överskott ökade från 289,8 miljoner euro till 317,3 miljoner euro, vilket visar både att koncernsammanslutningarna har bättre resultatförmåga och kontroll över utgiftsutvecklingen.  

Koncernbolagens nettoinvesteringar vara totalt 28,6 miljoner euro. Investeringarna inriktades på strategiskt centrala områden, dvs. på energiproduktionen och elnätet, fastighetsbeståndet och utvecklande av infrastrukturen och servicen.

Skuldsättningens utveckling blir måttligare

De ekonomiska utsikterna för 2026 är osäkra på grund av ränteutvecklingen, ändringar i lagstiftningen samt ett ökat servicebehov. 

– Utvecklingen av stadens skuldsättning går mot en måttligare nivå, och den interna finansieringen bedöms vara tillräcklig under förutsättning att prioriteringar görs för investeringar och åtgärderna i balanseringsprogrammet genomförs planenligt, konstaterar Känsäkangas.

Känsäkangas påminner emellertid om att den finansiella situationen 2026 alltjämt förutsätter mera skuldsättning. 

– För att täcka kostnaderna blir man under innevarande år tvungen att ta uppskattningsvis ca 24 miljoner euro i nya skulder, vilket emellertid är ett par miljoner mindre än i budgeten.  Därmed ska de ekonomiska utsikterna inte tolkas för optimistiskt, utan en balansering av ekonomin förutsätter fortsatt målmedveten styrning och omsorgsfull prioritering vid investeringar.

Stadens ekonomi stöder sig alltjämt på en stark intern finansiering, dividendavkastning från koncernbolagen och kostnadsdisciplin i verksamheten.

Bokslutet för år 2025 behandlas i stadsstyrelsen 30.3 och i stadsfullmäktige 8.6.

Bokslutet finns tillgängligt på nätet torsdag 26.3 senast i slutet av dagen bland bilagorna till föredragningslistan för stadsstyrelsens sammanträde.

Bokslutet 2025 i siffror (preliminärt 26.3.2026):

• Årsbidraget: 52,7 miljoner euro (2024: 47,3 miljoner euro)
  Förändring 2024–2025: +11,4 %
• Räkenskapsperiodens över-/underskott: 9,6 miljoner euro (2024: 3,0 miljoner euro)
  Förändring 2024–2025: +220 %
• Ackumulerat över-/underskott, €/invånare: 493 €/invånare (2024: 363 €/invånare)
• Förändring 2024–2025: +35,8 %
• Skatteinkomster: 181,2 miljoner euro (2024: 178,5 miljoner euro)
   Förändring 2024–2025: +1,5 %
• Statsandelar: 56,5 miljoner euro (2024: 42,5 miljoner euro)
  Förändring 2024–2025:  +32,9 %
• Lånestock, €/invånare: 4 781 €/invånare (2024: 4 937 €/invånare)
   Förändring 2024–2025:  −3,16 %
• Investeringar nettoutgift: 62,8 miljoner euro (2024: 47,8 miljoner euro)
  Förändring 2024–2025:  +31,4 %
• Invånarantal 2025: 71 281 (2024: 70 374)
  Förändring 2024–2025: +1,3 %
• Stadskoncernens resultat: 28,2 miljoner euro (2024: 33,3 miljoner euro)
  Förändring 2024–2025: -15,3 %