Löfström: Vi behöver lagstiftning för att bättre säkra språkliga rättigheter i elektroniska tjänster

En central punkt i utlåtandet gäller digitalisering. Utskottet framhåller att språkliga rättigheterna måste byggas in i digitala tjänster redan från början inte i efterhand, och föreslår att regeringen nu bedömer om lagstiftningen om elektroniska tjänster bör kompletteras med uttryckliga bestämmelser om språkliga rättigheter.

– Svenskan måste vara inbyggd från start i de digitala systemen. Annars riskerar den svenska servicen att hamna på efterkälken, vilket språkberättelsen tydligt visar. Svenskspråkiga är allt mindre nöjda med digitala tjänster. Det kräver konkreta åtgärder. Därför är grundlagsutskottets nya skärpning av formuleringen viktig då det ger stöd till arbetet för att trygga de språkliga rättigheterna också i praktiken. Vi behöver få en uttrycklig bestämmelse om språkliga rättigheter i lagstiftningen om elektroniska tjänster, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström, medlem i grundlagsutskottet och vice ordförande i svenska riksdagsgruppen.

Utskottet lyfter även att större administrativa reformer inte får försämra servicen på finska eller svenska. Tingsrätternas strukturreform kräver särskilt noggrann uppföljning för att säkerställa tillgången till svenskspråkiga domstolstjänster. Inom tvåspråkiga välfärdsområden betonas språkets betydelse för patientsäkerhet och självbestämmande.

Utskottet välkomnar också att språkberättelsen lyfter behovet av lättläst språk, som ett sätt att stärka tillgänglighet och rättssäkerhet i myndighetskontakter.

– Ett tvåspråkigt Finland kräver både resurser och ansvar, men framför allt vilja. Språket får aldrig bli ett hinder - människor ska kunna leva och uträtta sina ärenden på svenska på lika villkor som på finska i landet som helhet. Därför är det viktigt att riksdagen följer upp språklagens tillämpning genom regeringens berättelse, säger Löfström.