Statsandelssystemet en risk för invånarnas likställdhet och för kommunernas finansiering – omedelbara åtgärder behövs

I dag den 7 april överräckte tretton städer i Finland till kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen ett sakkunnigutlåtande som utarbetats av Tuomas Ojanen som är juris doktor, professor i statsförfattningsrätt, docent i Europarätt vid Helsingfors universitet.

Ojanens utlåtande som han utarbetat på uppdrag av Kouvola stad innehåller en bedömning av huruvida det nuvarande statsandelssystemt är fungerande ur grundlagsperspektiv. Utlåtandet är undertecknat av städerna Jyväskylä, Kotka, Kouvola, Kuopio, S:t Michel, Björneborg, Rovaniemi, Seinäjoki, Tammerfors, Åbo, Vasa och Vanda. Alla dessa städer är bland landets 21 största städer och representerar tillsammans cirka 30 procent av Finlands befolkning.

Ojanen granskar i sitt utlåtande huruvida det nuvarande statsandelssystemet är grundlagsenligt särskilt vad gäller kommunernas självstyrelse (§ 121) och invånarnas jämlikhet (§ 6).

Resultatet av bedömningen är tydligt: det nuvarande statsandelssystemet är mycket problematiskt såväl för den kommunala självstyrelsen som tryggas i grundlagen, för finansieringsprincipen som för invånarnas jämlikhet. Det här äventyrar såväl kommunernas starka självstyrelse som föreskrivs i grundlagen samt den regionala jämlikheten när det gäller tillgång till service som är nödvändig för att förverkliga de grundläggande rättigheterna.

Alla har rätt till viss lagstadgad service oavsett boendeort

Finansieringsprincipen styr beredningen av lagstiftningen. Enligt finansieringsprincipen ska det när nya uppgifter tilldelas kommunerna säkerställas att de har tillräckliga resurser för att sköta de nya uppgifter och befintliga uppgifter som de har ansvar för. Dessutom ska en kommun ha ekonomisk marginal att sköta de uppgifter som kommunen åtagit sig med stöd av sin självstyrelse.

Grundlagen tryggar jämlikheten mellan människorna och förbjuder särbehandling av någon orsak som gäller person. I förarbetet till lagen nämns som en sådan orsak även boendeorten. Alla finländare har således jämlika rättigheter till viss lagstadgad service oavsett boendeort.

Syftet med statsandelssystemet är att säkerställa att alla kommuner har förutsättningar att klara de lagstadgade uppgifterna. Lagstadgade uppgifter är efter social- och hälsovårdsreformen och sysselsättningsområdesreformen huvudsakligen uppgifter inom bildningssektorn och dessutom arbetskrafts- och integrationstjänster samt uppgifter som anknyter till miljöskydd och miljöhälsovård.

Statsandelarna minskade vid social- och hälsovårdsreformen 

Kommunernas statsandelar ändrades i samband med välfärdsområdesreformen den 1 januari 2023. Många kommuners statsandelar krympte så mycket att de har svårigheter att klara av att producera lagstadgad basservice. De flesta kommuner som undertecknat Ojanens utlåtande har varit tvungna att balansera ekonomin och gallra bland tjänsterna. Många kommuner har även ett tryck på att höja kommunalskatten.

Den kraftiga minskningen av statsandelarna beror till stor del på så kallade social- och hälsovårdsposter. Kommunerna som undertecknat Ojanens utlåtande föreslår för kommun- och regionministern att dessa poster slopas från kalkyleringsgrunderna för statsandelarna.

Social- och hälsovårdsposterna minskar på följande sätt statsandelarna för de kommuner som undertecknat professor Ojanens utlåtande:

1. år 2026 totalt 389 miljoner euro
2. åren 2023–2026 totalt 1,4 miljarder euro
3. Från och med år 2028 har de nämnda städerna permanent negativa social- och hälsovårdsposter på 315 miljoner euro per år.

Ändringen i statsandelssystemet har lett till att den faktiska tillgången till basservice i dagens Finland beror på i vilken kommun en person som behöver service bor.

– Det här är mycket problematiskt med avseende på grundlagen, vilket professor Ojanen konstaterar i utlåtandet. Om kommunalskattesatsen varierar mycket mellan olika kommuner, kan det försätta kommuninvånarna i olika ställning, vilket kan ses som problematiskt för jämlikheten, konstaterar Marita Toikka, stadsdirektör i Kouvola.

Korrigerande åtgärder behövs omedelbart och en totalreform senare

Ett försök att åtgärda situationen gjordes med statsandelsreformen i regeringsprogrammet för den innevarande regeringsperioden, men detta strandade i slutet av år 2025.

De städer som undertecknat professor Ojanens utlåtande begär att staten utan dröjsmål åtgärdar på följande sätt åtgärdar statsandelssystemet för att säkerställa de viktiga särdragen i den kommunala självstyrelsen samt den regionala jämlikheten:

1. Den fortsatta beredningen av statsandelssystemet ska grunda sig på ramvillkoren i grundlagen som nämns i professor Ojanens utlåtande. Systemet ska åtgärdas till att motsvara finansieringsprincipen som grundar sig på grundlagen och som bekräftats av grundlagsutskottet samt för att den regionala jämlikheten ska förverkligas.
2. Social- och hälsovårdsposterna ska avskiljas till en egen post från statsandelssystemet för basservice, eftersom finansieringen ska allokeras till den service som kommunerna faktiskt anordnar.
3. Social- och hälsovårdsposterna som avskiljts från statsandelssystemet ska slopas stegvis, så att ingen kommun utsätts för oskäligt tryck på att höja skattesatsen. Detta kunde göras till exempel så här: Effekten av slopandet av social- och hälsovårdsposterna avgränsas till exempel till +/-1,1 procentenheter. Ändringen skulle genomföras under en övergångsperiod på till exempel fem år (till exempel högst 100 €/invånare per år).
4. Utöver dessa omedelbara korrigerande åtgärder behövs en totalreform av statsandelsystemet, som borde framskrida senast under nästa regeringsperiod.

Den förslagna ändringen som gäller social- och hälsovårdsposterna skulle kosta staten cirka 160 miljoner euro på årsnivå, när ändringen genomförts i sin helhet. Det är en nödvändig korrigerande åtgärd för en situation som är problematisk ur grundlagsperspektiv, och strukturell rättvisa och hållbarhet i statsandelssystemet förutsätter dessutom en totalreform av statsandelssystemet.