Barnfamiljer vill få tjänster digitalt, personligen och hemma

Dessa erfarenheter framgår av resultaten av den enkät som Österbottens välfärdsområde genomförde i fjol bland barnfamiljerna i regionen. Serviceansvarig Maria Arvila och biträdande avdelningsskötare Susanne Strömfors vid mödra- och preventivrådgivningen är nöjda med det stora antalet svarande.

Ungefär hälften av dem som svarade på enkäten kände sig osäkra på grund av att de inte kände till stödformerna och servicen, och därför upplevde att de behövde få mer information om dem.

– Under de senaste månaderna har vi uppdaterat innehållet och servicebeskrivningarna på vår webbplats, så att informationen ska vara ännu mer lättillgänglig och heltäckande, till exempel att bilda familj, berättar Strömfors.

Familjerna vill ha tjänster som ges hem med låg tröskel och som stöder föräldraskapet. Välfärdsområdet har redan i vintras försökt bemöta det här behovet med en ny tjänst: vid sidan av den hemservice som erbjuds barnfamiljer lanserade välfärdsområdet tjänsten Första barnet för dem som väntar sitt första barn. Till en början kommer den här tjänsten att erbjudas i välfärdsområdets mellersta och södra område och utvidgas senare till hela Österbotten. 

Inom tjänsterna för barn och familjer strävar man efter att i allt större utsträckning beakta kundernas situation som en helhet, för att familjerna ska få information om lågtröskeltjänster i ett tidigt skede och att stödet kan erbjudas i rätt tid. Den så kallade rådgivningsteammodellen används redan i hela välfärdsområdet men ska ännu vidareutvecklas med hjälp av ett projekt. 

Våld skapar oro – samhörighet skapar glädje

Enkäten visar att våld oftare förekommer i hem och familjer som har det ekonomiskt svårt. Tjugoen av 1 107 svaranden uppgav att de hade upplevt våld i hemmet. 

– Procentuellt sett är andelen låg, men varje sådan familj är en för mycket, uttrycker Strömfors.

Vid rådgivningsbesöken kartläggs familjernas situation regelbundet, och om det uppstår minsta misstanke om familjevåld erbjuds stöd och rådgivning.

– Det är mycket svårt att nå de människor som inte kan eller inte längre orkar söka information och hjälp, konstaterar Arvila.

Familjernas svar innehöll även positiva aspekter.

– Familjerna känner fortfarande en samhörighet, vilket naturligtvis är en viktig resurs. 92 procent av 908 respondenter berättade att familjen oftast äter tillsammans, säger Arvila med glädje i rösten.

De som deltog i enkäten förhöll sig öppet och positivt till digitala tjänster. Digitala lösningar upplevs som ett bra sätt att ta kontakt med vårdpersonalen, och dessa tjänster utvecklas kontinuerligt.

Nya digitala vårdstigar bereds som bäst – bland annat en digital vårdstig för förlossningar och gynekologiska sjukdomar. När vårdkedjan är klar kommer material om graviditetsuppföljning och rådgivning att finnas tillgängligt i appen ÖVPH Helppari.

– Familjerna efterlyser hybridlösningar. De vill kunna uträtta sina ärenden digitalt, men många vill också gärna delta i möten på plats. Personliga träffar önskades av 45 procent av 943 svarande, vilket visar att det finns efterfrågan även på dessa, berättar Strömfors.

På barnrådgivningen används den digitala metoden kraftfamiljer som erbjuder stöd och handledning särskilt till familjer med 3–4 åriga barn.

I enkäten förde man också fram ett önskemål om att verksamheten borde utvecklas regionalt. Hemsjukhusverksamheten för barn erbjuds för närvarande i det mellersta och norra området, men inte ännu i det södra området, varför man önskade att denna verksamhet ska utvidgas även till det södra området. En utvidgning av verksamheten ska utredas och i vår ska behovet kartläggas.

Om enkäten

Österbottens välfärdsområde genomförde under september-oktober en elektronisk enkät riktad till familjer med minderåriga barn. Datainsamlingen skedde via deltagarplattformen Voxit och materialet har legat till grund för det strategiska utvecklingsarbetet. Enkätresultaten har också använts i den nyligen publicerade rapporten Hur mår Österbotten?

Datainsamlingen genomfördes under perioden 29. 9–13.10 2025.

Totalt inkom 1 107 svar. Alla svaranden tog inte ställning till samtliga påståenden. Cirka 75 procent av de svarande hade barn i åldern 0–6 år och hälften hade barn i åldern 7–17 år. 

En femtedel av de svarande var föräldralediga medan fyra femtedelar var i arbetslivet.