FPA:s psykiska rehabilitering ger rehabiliteringsklienterna större nytta än tidigare – livskvaliteten och arbetsförmågan förbättrades också inom annan rehabilitering

FPA-rehabiliteringen stöder klienternas funktionsförmåga på ett mångsidigt sätt, visar en färsk rapport. Inom nästan alla utvärderade tjänster skedde en positiv utveckling under rehabiliteringen i fråga om klientens livskvalitet, depressionssymtom eller arbets- och studieförmåga.

Utvärderingen av FPA-rehabiliteringens effekter grundar sig på uppmätta resultat och registeruppgifter för nästan 12 000 klienter som avslutat sin rehabilitering 2022.

– Den omfattande utvärderingen visar att FPA-rehabiliteringen på många sätt stöder klienternas förmåga att klara sig i vardagen och deras funktionsförmåga. Nyttan syns framför allt i den psykiska rehabiliteringen och den yrkesinriktade rehabiliteringen, säger Saija Karinkanta, specialforskare vid FPA.

Psykisk rehabilitering bidrar klart till ökat välbefinnande och bättre arbetsförmåga

På rehabiliteringskurser för personer med psykisk ohälsa rapporterade klienterna omfattande förbättringar i välbefinnandet.

Den psykiska livskvaliteten förbättrades avsevärt och depressionssymtomen minskade mer än under tidigare år. Under kurserna minskade andelen personer med depressionssymtom med 13 procentenheter och andelen personer med måttliga eller allvarliga depressionssymtom minskade med 17 procentenheter.

Också arbets- och studieförmågan förbättrades. När rehabiliteringen inleddes bedömde 45 procent att arbetsförmågan var minst måttlig, medan andelen var 66 procent när rehabiliteringen avslutades.

Den neuropsykiatriska rehabiliteringen för unga utvärderades för första gången

Den multiprofessionella Min egen väg-rehabiliteringen för unga som fått en neuropsykiatrisk diagnos var för första gången med i utvärderingen av FPA-rehabiliteringens effekter. Resultaten var goda.

När rehabiliteringen inleddes var depressionssymtom vanliga, särskilt bland kvinnor. Andelen personer som upplevde depressionssymtom minskade klart under rehabiliteringen, livskvaliteten förbättrades och den upplevda arbets- och studieförmågan förbättrades. Det skedde dock inga större förändringar i arbetslivssituationen.

– Min egen väg-rehabilitering verkar framför allt ha stärkt arbets- och funktionsförmågan hos unga som redan arbetar eller studerar, så att de har kunnat fortsätta arbeta eller studera, bedömer Karinkanta.

Den upplevda arbetsförmågan och sysselsättningen förbättrades under yrkesinriktad rehabilitering

Inom de yrkesinriktade rehabiliteringstjänster som utvärderades skedde betydande förbättringar i fråga om arbets- och studieförmågan. Den upplevda arbetsförmågan förbättrades inom alla tjänster och andelen personer som bedömde sin livskvalitet som god ökade.

Situationen för de unga som deltog i Nuotti-coachning blev klarare under rehabiliteringen. Andelen unga vars situation var oklar och som inte arbetade, studerade, var arbetslösa eller arbetsoförmögna minskade med nästan 20 procentenheter. Andelen personer som arbetade eller studerade ökade med cirka 10 procentenheter.

Bland dem som deltog i sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering ökade sysselsättningen tydligt under rehabiliteringen. Ett år före rehabiliteringen arbetade eller studerade 26 procent av deltagarna, ett år efter rehabiliteringen var andelen 59 procent. Förändringen var större än under tidigare år.

Bland dem som deltog i KIILA-rehabilitering riktad till personer som redan är etablerade i arbetslivet förblev andelen som arbetade på en hög nivå.

– De förändringar som uppnåtts under yrkesinriktad rehabilitering, särskilt i fråga om upplevd arbetsförmåga, har ett tydligt samband med en bättre arbetslivssituation efter rehabiliteringen. Det verkar alltså som om syftet med yrkesinriktad rehabilitering uppfylls, säger Karinkanta.

Positiv utveckling även inom andra rehabiliteringstjänster

Cirka två av tre klienter inom multiprofessionell individuell rehabilitering enligt prövning uppnådde eller överträffade de mål som satts upp för rehabiliteringen. Också inom de olika rehabiliteringstjänsterna som ordnas i gruppform uppnådde eller överträffade de flesta klienterna sina rehabiliteringsmål. Dessutom kunde man se förbättringar särskilt inom olika delområden av livskvaliteten.

Mer information

Den ursprungliga publikationen: Karinkanta S., Reiterä, T. (2026). Kelan kuntoutuksen hyödyn arviointi 2022. Raportteja 10|2026. Kela.