Organiserad brottslighets försök att infiltrera fängelser och påverka tjänstemän utgör en allvarlig säkerhetsrisk

Enligt forskning är personer med koppling till organiserad brottslighet ofta socialt skickliga och manipulativa.  Fängelser utgör en arbetsmiljö där risken för att utsättas för otillbörlig påverkan, påtryckningar och hot är större än normalt.  Det har konstaterats att organiserad brottslighet försöker påverka inte bara aktuell personal, utan även aktivt söker sig till tjänster och utbildningar inom brottspåföljdssektorn.

Även andra säkerhetsmyndigheter har rapporterat om en ökning av infiltrations- och påverkansförsök.  Skyddspolisen varnar för organiserad brottslighets allt starkare strävan att infiltrera samhällets strukturer.

En motsvarande utveckling har observerats i Sverige, där så många som var tredje anställd vid Kriminalvården uppger sig veta eller tro att infiltration eller annan illojal verksamhet förekommer inom kriminalvården. 

Fler brott och ökat inflytande

Organiserad brottslighet strävar efter att fortsätta sin kriminella verksamhet och öka sitt inflytande både inom fängelserna och inom samhällets lagliga strukturer. 

Metoderna för påverkan omfattar påtryckningar, hot, riktade trakasserier och utpressning, vilka kan riktas mot fångar, tjänstemän eller deras närstående. Tjänstemän kan även utsättas för mutförsök eller så kan man försöka etablera personliga vänskaps‑ eller känslomässiga relationer med dem.

Påverkansförsök och infiltration sker i syfte att smuggla in otillåtna ämnen och föremål i fängelser, försvåra pågående förundersökningar, samla in information om fångar och personal eller om fängelsernas säkerhetsteknik.

Hoten motverkas med flera medel

Sedan 2022 har Brottspåföljdsmyndigheten utrett ett tiotal fall där en tjänsteman misstänkts haft en nära koppling till organiserad brottslighet som äventyrat anstaltssäkerheten. 

Därtill finns ett större antal fall där andra än yrkesrelaterade kontakter inte direkt varit kopplade till organiserad brottslighet, men ändå varit ägnade att äventyra säkerheten och leda till tätare kontakter med organiserad brottslighet.

– Under de senaste åren har man ingripit betydligt mer resolut i de fall som uppdagats.  Om en tjänsteman samarbetar med organiserad brottslighet, oavsett om det sker frivilligt eller till följd av påtryckningar, utgör personen alltid ett säkerhetshot mot både sina kollegor och hela myndighetsorganisationen, även om det inte rör sig om faktiska brott, säger Riitta Kari, direktör för ansvarsområdet för operativ verksamhet.

Riskerna minimeras även genom lokallösningar.  År 2022 inrättade Brottspåföljdsmyndigheten avdelningar med förstärkt övervakning i fängelserna i Riihimäki, Sukeva och Åbo för fångar med koppling till organiserad brottslighet.  Lösningen har lyckats minska påtryckningar mot andra fångar, även om de inte helt har kunnat elimineras.

Dessutom tillhandahålls stöd för dem som vill ta sig ur organiserad brottslighet i alla finländska fängelser och samhällspåföljdsbyråer.   Exit-verksamhet som stöder avhopp från organiserad brottslighet bedrivs i samarbete med Centralkriminalpolisen och Aggredi.