Vattenståndet i sjöarna i västra Finland ligger lägre än vanligt – risken för torka på sommaren

Från mitten av december har det i västra Finland ställvis regnat sammanlagt endast 50–60 mm under fyra månader, vilket är rekordlåg nederbördsmängd för vintermånaderna under den över 60-åriga uppföljningshistorien. Även den tidiga snösmältningen medför extra utmaningar för att få vattenståndet i sjöarna på normala sommarnivåer. Vattenståndet ligger lägre än normalt både i reglerade och oreglerade sjöar. Situationen är densamma i stora delar av Finland.

Ifall även sommaren blir regnfattig, kommer vattenståndet i sjöarna fortsättningsvis att sjunka till följd av avdunstning. Mindre åar i områden med få sjöar kan torka ut helt. Dessutom kan torkan orsaka att brunnar blir torra på sensommaren eller hösten.

Det att vattenståndet i sjöarna ligger lågt kan orsaka olägenheter för vårlekande fiskars förökning, om växtlighetsstränder under vattenytan blir små till ytan eller torkar helt. Undervattens- eller till och med översvämmade växtlighetsstränder är viktiga lek- och småyngelområden för bland annat gädda, abborre, mört och braxen. Vattnens status försämras av att vattenmängden är liten, särskilt i små vattendrag, då vattenutbytet minskar. Sjöar och åar med grunt och mörkt vatten blir snabbt varma i klart väder, vilket bland annat kan leda till rikliga förekomster av blågröna alger och slemalger. På grund av att vattnet snabbt blir varmt bildas temperaturskiktning i sjöarna, vilket leder till att syretransport till sjöarnas djuphöljor förhindras tidigare än vanligt. I djuphöljorna kan syrebristen öka under perioder med öppet vatten och bli mer omfattande än normalt.

De reglerade sjöarna i området regleras enligt de gällande tillståndsbesluten. Under de senaste årtiondena har man ansökt om ändringar i en del av regleringstillstånden för att tillstånden ska beakta också de snöfattiga vintrar som blir allt vanligare i och med klimatförändringen. Livskraftscentralen har reagerat på vattensituationen genom att ta i bruk även exceptionella metoder. Tidigare på våren ansökte man om undantagslov för regleringen av sjön Ähtärinjärvi samt sjöarna i Karvianjokis avrinningsområde så att vattenståndet kunde börja höjas redan i mars. Vid Valkeakoski kraftverk minskades den vanliga avtappningen från och med månadsskiftet mars-april och vid Vanajavesi i Lempäälä utreds om förbiledningsfåran kunde stängas helt för att det skulle räcka bättre med vatten till sommaren.

Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten

Under snösmältningen var vattenföringen i de österbottniska åarna betydligt lägre än vanligt. I Kyro älv och Lappo å var vattenföringen mindre än hälften av den genomsnittliga vattenföringen under vårflöden. Vattenståndet i områdets sjöar nådde inte normala sommarnivåer.

I Esse ås avrinningsområde ligger vattenståndet i Lappajärvi nu efter snösmältningen cirka 40 cm lägre än normalt i maj efter snösmältningen även om avtappningen under senvintern och våren har varit så minimal som regleringstillståndet tillåter. Vattenståndet borde stiga cirka 20 cm för att nå målzonens nedre gräns för regleringen sommartid. På grund av att sjön är stor, sker ändringar i vattenståndet långsamt och därför ser det osannolikt ut att vattenståndet når den normala sommarnivån, utan det skulle förutsätta mycket kraftiga regn. Vattennivån i Lappajärvi kan bli exceptionellt låg i sommar. Vattenståndet i Alajärvi och Evijärvi, som är tydligt mindre till ytan ligger på den normala nivån för tidpunkten.

Av de reglerade sjöarna i Lappo ås avrinningsområde nådde bland annat Kuortaneenjärvi, Hirvijärvi och Varpula konstgjorda sjö, Kätkänjärvi, Ponnenjärvi samt de flesta Nurmonjokis källflöden inte de vanliga vårflödesnivåerna under snösmältningen. Sjöarna ligger nu på den normala sommarnivån, men sjunker före sommaren om det inte regnar betydligt kraftigare än vanligt. Vattenståndet i Kuorasjärvi ligger fortfarande cirka 15 cm lägre än regleringens övre gräns för sommartid.

I Kyro älvs område har vattenståndet i Kalajärvi, Kyrkösjärvi, Liikapuro och Pitkämö konstgjorda sjöar stigit nära normala sommarnivåer. Även vattenståndet i Seinäjärvi steg till den normala sommarnivån redan i slutet av mars.

I Perho ås område ligger vattenståndet i den konstgjorda sjön Patana ungefär en halv meter och i den konstgjorda sjön Venetjoki cirka 15 cm under den normala sommarnivån. Vattenståndet i Vissavesi konstgjorda sjö, sjögruppen i Perho ås mellersta lopp och Halsuanjärvi är på den normala sommarnivån.

Birkaland, Egentliga Tavastland, Satakunta och Egentliga Finland

Även i Birkaland, Egentliga Tavastland, Satakunta och Egentliga Finland ser de närmaste månaderna torra ut. Det fanns lite snö och våren har kommit tidigt och varit nederbördsfattig. Vattenstånden har börjat sjunka exceptionellt tidigt.  Nära kusten i Egentliga Finland och Satakunta är situationen en aning bättre än i inlandet tack vare lite större nederbördsmängder. Vattenföringen i de sjöfattiga kuståarna i Egentliga Finland håller dock på att minska till den normala sommarnivån cirka en månad tidigare än vanligt.

De större naturliga sjöarna i Birkaland och Egentliga Tavastland nådde inte de vanliga vårflödesnivåerna. I Egentliga Tavastland blev till exempel Liesjärvi i Tammela cirka 40 cm lägre än den vanliga vårflödesnivån och de reglerade sjöarna har nått sommarnivåer med undantag av Loppijärvi i Loppis och Pyhäjärvi i Tammela. I de stora naturliga sjöarna i Birkaland kan vattenståndet sjunka till och med exceptionellt lågt, särskilt i Tarjanne och Kukkia.

 I samband med regionförvaltningsreformen centraliserades uppgifterna inom vattenhushållningen i Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Birkaland, Egentliga Tavastland, Satakunta och Egentliga Finland till livskraftscentralen i Sydvästra Finland.

Mer information:

Landskapen i Österbotten:

ledande vattenhushållningsexpert Katja Haukilehto, tfn 0295 027 794

Norra vattendragsenhetens chef Kim Klemola, tfn 0295 027 829

Birkaland: vattenhushållningsexpert Sini Heikkilä, tfn 0295 036 164

Egentliga Tavastland: vattenhushållningsexpert Jukka Sainio, tfn 0295 025 064

Satakunta: vattenhushållningsexpert Johanna Lantto, tfn 0295 023 066

Egentliga Finland: vattenhushållningsexpert Ilkka Myllyoja, tfn 0295 022 911

E-postadresserna fornamn.efternamn@elinvoimakeskus.fi.