Enkäten Hälsa i skolan: Barn och unga med utländsk bakgrund mår i många avseenden sämre än sina jämnåriga, men tycker om att gå i skolan

I enkäten 2025 uppgav 51 procent av eleverna i årskurs 8–9 som är födda utomlands och har utländsk bakgrund att de hade upplevt diskriminering eller mobbning i skolan eller på fritiden under det senaste året. Bland unga vars föräldrar båda har finländsk bakgrund var motsvarande andel 31 procent.

Särskilt diskriminering och mobbning som upplevs av pojkar i årskurs 8–9 har ökat mellan åren 2021 och 2025 – oberoende av ursprung. Erfarenheter av diskriminering ökade i alla ursprungsgrupper med hela 10–15 procentenheter.

”Den allmänna förekomsten av diskrimineringsupplevelser och den ökande trenden är oroande. För att förbättra situationen behövs aktiva åtgärder som medvetet stärker människors empatiförmåga och icke-diskriminering i ungas olika verksamhetsmiljöer – hemma, i skolan och på fritiden”, säger forskningsprofessor Anu Castaneda.

Enkäten Hälsa i skolan besvarades av elever i årskurs 4–5 och 8–9 inom den grundläggande utbildningen samt av första och andra årets studerande på andra stadiet. I THL:s färska forskningsrapport analyseras resultaten i fyra olika ursprungsgrupper: barn och unga med utländsk bakgrund som är födda utomlands, barn och unga med utländsk bakgrund som är födda i Finland, barn och unga med en förälder med finländsk bakgrund och en med utländsk bakgrund samt barn och unga vars föräldrar båda har finländsk bakgrund.

Skillnader i vänskapsrelationer, levnadsvanor och hälsobeteende

I enkäten Hälsa i skolan ställdes också frågor om barns och ungas vänskapsrelationer, där det likaså framkom skillnader enligt ursprung.

En större andel av flickor och pojkar med utländsk bakgrund upplevde att de inte har någon nära vän. Till exempel uppgav 13 procent av de studerande med utländsk bakgrund som är födda utomlands vid yrkesläroanstalter att de inte har någon nära vän. Bland studerande vars föräldrar båda har finländsk bakgrund var motsvarande andel sex procent.

Skillnader mellan ursprungsgrupperna framkom också i vissa levnadsvanor och i hälsobeteendet. Barn och unga med utländsk bakgrund åt mer sällan frukost på skoldagar. Dessutom upplevde de mer allmänt att deras internetanvändning är överdriven.

”Barn, unga och familjer behöver information och stöd i dessa frågor för att jämlik hälsa ska kunna förverkligas i vår befolkning”, konstaterar Castaneda.

Flickor mår sammantaget sämre än pojkar, oberoende av ursprung

Bland flickor är skillnaderna mellan ursprungsgrupperna mindre än bland pojkar, men flickornas situation är som helhet svagare.

”Flickor upplever till exempel ångest, skolutmattning, missnöje med livet och ensamhet klart oftare än pojkar”, beskriver Castaneda.

Bland pojkar syns skillnaderna mellan ursprungsgrupperna på olika sätt. Till exempel upplevde 18 procent av pojkarna med utländsk bakgrund som är födda utomlands bland första och andra årets studerande i gymnasiet minst måttlig ångest. Motsvarande andel bland pojkar vars föräldrar båda har finländsk bakgrund var sju procent.

”Det är viktigt att utreda orsakerna till dessa skillnader i hälsa och välbefinnande för att kunna påverka dem så effektivt som möjligt. Att stärka delaktighet och känslan av samhörighet, bryta skadliga könsnormer, utveckla lågtröskeltjänster och främja familjernas helhetsmässiga välbefinnande är centrala åtgärder”, säger Castaneda.

Mer positiv inställning till skola och studier bland barn och unga med utländsk bakgrund

Enligt resultaten från enkäten Hälsa i skolan har barn och unga med utländsk bakgrund också många styrkor. Dit hör till exempel alkoholbruk mer sällan samt en mer positiv inställning till skola och studier.

”80 procent av barnen i årskurs 4–5 med utländsk bakgrund som är födda utomlands uppgav att de tycker om att gå i skolan. Bland barn vars föräldrar båda har finländsk bakgrund var motsvarande andel 69 procent”, berättar Castaneda.

I den rapport som THL nyligen publicerat granskas också utvecklingen mellan 2019 och 2025 inom olika områden av hälsa, välbefinnande och säkerhet. Enligt resultaten är många fenomen gemensamma för alla barn och unga och inte kopplade till ursprung.

”Det är viktigt att komma ihåg att ursprung endast är en del av människans bakgrund och inte alltid en särskilt avgörande faktor i individens liv”, säger Castaneda.

Enkäten Hälsa i skolan genomförs vartannat år i hela landet och producerar omfattande uppföljningsdata om barns och ungas hälsa och välbefinnande. Sammanställningen av rapporten finansierades av Europeiska unionens asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF).

Källa:

Anu Castaneda, Anni Matikka, Sanna Nykänen, Mona Eid, Hannamaria Kuusio. Skillnader i hälsa och välbefinnande och deras utveckling över tid enligt barns och ungas ursprung – resultat från enkäten Hälsa i skolan 2019–2025 (på finska, sammandrag på svenska). Institutet för hälsa och välfärd (THL). Rapport 2/2026.  

Mer information:

Anu Castaneda
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 7848
fornamn.efternamn@thl.fi

Resultattjänst för enkäten Hälsa i skolan