Grönsaksbarometern 2026: Näringsrekommendationerna fastnar inte i finländarnas minne

Grönsaksmålen håller på att bli handling

Finländarnas konsumtion av grönsaker har ökat tydligt under drygt ett år. För ett år sedan i januari uppgav 60 procent att de tänkte äta mer grönsaker – nu har nästan lika många också gjort det. 58 procent av finländarna berättar att de under det senaste dryga året har ökat mängden grönsaker, frukt eller bär i sin kost.

”Den positiva förändringen är tydlig. 18 procent av finländarna har ökat grönsaker mycket och varaktigt, och 40 procent lite men varaktigt. Det visar att mer grönsaker redan är en del av vardagen för många, även om det fortfarande är en bit kvar till rekommendationerna”, säger Fresh Servants vd Sami Haapasalmi.

Barnfamiljer har en nyckelroll för framtidens matvanor

Grönsaksbarometern lyfter fram barnfamiljer som en central grupp där små vardagsval kan ha stor effekt. 35–44-åringar, som typiskt har barn hemma, är den mest passiva åldersgruppen när det gäller kostförändringar. Av dem minns 29 procent ingenting av näringsrekommendationerna, och drygt en fjärdedel har inte ökat sitt intag av grönsaker alls.

”Grönsaksbarometern visar att enkelheten är avgörande just i barnfamiljer. När grönsaker är lättillgängliga och smakar för hela familjen byggs goda matvanor redan i barndomen”, konstaterar Haapasalmi.

”När det blir tillräckligt enkelt och välsmakande att äta grönsaksrik mat hittar grönsakerna också till varje tallrik i en hektisk barnfamilj. Med detta i åtanke har vi till exempel utvecklat färska salladsblandningar, wokgrönsaker och pann-grönsaker som underlättar vardagen, där kryddor och såser ingår”, fortsätter Haapasalmi.

Näringsrekommendationerna behöver upprepas i vardagen

För ett år sedan mindes 72 procent av finländarna grönsaksrekommendationen på 500–800 gram per dag. Nu minns bara lite över hälften den. Det är ändå fortfarande den enskilda näringsrekommendation som flest kommer ihåg. Rekommendationen om att undvika köttprodukter, såsom pålägg och korv, minns 44 procent och mängdrekommendationen för rött kött 42 procent av finländarna.

”Det är bra att påminna regelbundet om näringsrekommendationerna så att de följer med i vardagen. Här har vi alla något att lära av 1,3 miljoner finländare över 65 år, som redan utgör nästan en fjärdedel av befolkningen. De minns rekommendationerna bäst och agerar också i enlighet med dem. Av pensionärerna har 65 procent ökat sitt intag av grönsaker. Var fjärde har varaktigt minskat på köttprodukter – det har bara var tionde i åldern 35–44 år lyckats med”, berättar Haapasalmi.

Man vill äta mer grönsaker – enkelheten avgör

Enligt Grönsaksbarometern som Fresh Servant har låtit genomföra upplever varannan finländare att förberedelse av grönsaker är arbetsamt. Därför hamnar inköpta grönsaker ofta längst ner i kylskåpet och hinner bli dåliga innan de blir uppätna.

”Finländarna uppskattar grönsaker, men i vardagen avgör enkelheten. När grönsakerna är färdigtvättade, skalade, skurna och förpackade i lagom stora askar eller påsar blir de också använda utan svinn. Därför byggde vi i Pedersöre i Österbotten Nordeuropas modernaste salladsfabrik, där vi producerar färdigbehandlade, färska grönsaker och salladsingredienser, rotfrukter och grönsaker samt färdiga salladsmåltider för att stötta den finländska vardagen”, berättar Haapasalmi.

Färdiga salladsmåltiders roll som ett sätt att öka grönsakskonsumtionen känns igen brett. 66 procent av finländarna anser att de är ett enkelt sätt att få in mer grönsaker i kosten. I Finland köps dagligen cirka 90 000 färdigförpackade salladsmåltider.

Det är inte lätt att uppskatta den dagliga mängden grönsaker

Drygt hälften kan inte uppskatta i gram hur mycket grönsaker de äter dagligen. Endast 13 procent av finländarna vet att de äter den rekommenderade mängden 500–800 gram grönsaker per dag. Medvetenheten har ändå ökat, eftersom det för ett år sedan var ännu färre – under 10 procent – som kunde uppskatta den dagliga mängden grönsaker.

”Få har en känsla för gram i vardagen, och det behöver man inte heller göra onödigt svårt. Viktigare är hur tallriken ser ut och om det finns tomater, morötter eller till exempel en salladspåse färdig i kylskåpet. Vi vill bidra till att underlätta människors vardag, och därför har vi märkt ut mängden grönsaker tydligt på Hetki-produkternas förpackningar. När man med en blick ser hur mycket grönsaker portionen innehåller blir det också lättare att följa rekommendationen”, säger Haapasalmi.

”Man äter mer grönsaker när de syns och är lätta att ta vid valögonblicket. Därför lönar det sig att tillsammans med handeln och restaurangerna öka utbudet av grönsaker, hyllutrymmet och exponeringen – även i bufféer. Vi tänker fortsätta att öka andelen grönsaker i våra produkter, i färdiga smörgåsar och mikromåltider. Små förändringar kan ha stor effekt. Att öka grönsaker är också en viktig del av vårt hållbarhetsarbete och våra mål. Vi vill göra det enkelt och gott att välja grönsaker”, fortsätter Haapasalmi.

71 procent säger: Mikromåltider som simmar i sås är omoderna

I Grönsaksbarometern kartlades också finländarnas åsikter om mikromåltider. Finländarnas förväntningar på mikromåltider är höga. 81 procent anser att de är starkt processade och 76 procent anser att de är mindre hälsosamma än hemlagad mat. Majoriteten vill också se vad de äter. 88 procent vill inte köpa mikromåltider “blint”, utan förutsätter att råvarorna syns tydligt och går att identifiera. Mikromåltider som simmar i sås uppfattas som omoderna. Upp till 70 procent kopplar kort hållbarhetstid i mikromåltider till färskhet, medan lång hållbarhet väcker misstankar.

”Konsumenterna signalerar tydligt att färskhet, transparens och synliga råvaror kommer att definiera mikromåltidernas framtid”, säger Fresh Servants vd Sami Haapasalmi.

Grönsaksbarometern 2026, som Fresh Servant har låtit genomföra, genomfördes i januari 2026. En motsvarande undersökning gjordes också ett år tidigare, i januari 2025. Enkäterna genomfördes av Bilendi Oy i M3-panelen och besvarades av 1 000 finländare. Urvalet kvoterades för att vara nationellt representativt utifrån kön, ålder och bostadsregion.