Allt fler som söker sig till specialiserad sjukvård på grund av psykiska ohälsa är i arbetslivet

Arbetshälsoinstitutet följde utvecklingen av deltagande i arbete bland personer som sökte sig till specialiserad sjukvård på grund av psykisk ohälsa, F-diagnoser, under åren 2010–2023. Den långsiktiga granskningen visade att deltagandet i arbete har ökat, men skillnaderna i förhållande till den övriga befolkningen är fortfarande betydande.

– Vår viktigaste observation är att personer som använder specialiserade sjukvårdstjänster på grund av psykiska problem har bättre arbetsförmåga än tidigare eller på annat sätt bättre möjligheter att delta i arbetslivet. Denna förändring har varit stark under 2020-talet, säger Jarno Turunen, senior expert vid Arbetshälsoinstitutet.  

Skillnaden i deltagande i arbete jämfört med jämförelsepopulationen har under hela 2010-talet varit drygt 30 procentenheter under året då F-diagnosen ställdes. Skillnaden har minskat till 25 procentenheter under 2020-talet. Till exempel år 2023 förverkligades cirka 55 procent av de möjliga arbetsdagarna för de personer som fick specialiserad sjukvård för första gången på grund av en allmän psykisk störning. I jämförelsepopulationen förverkligades 80 procent av arbetsdagarna.

– Psykiska störningar betyder ofta inte att en person är arbetsoförmögen. Arbete kan också fungera som en del av rehabiliteringen, säger Matti Joensuu, ledande forskare vid Arbetshälsoinstitutet.  

Med hjälp av det nya materialet i Arbetslivskunskap-tjänsten kan man följa hur individens deltagande i arbete utvecklas över tid trots en allvarlig psykisk störning. Förändringar i deltagandegraden kan återspegla förändringar i utvecklingen av arbetslivet så att det blir mer mottagligt och stödjer arbetsförmågan. Å andra sidan kan utvecklingen visa förändringar i sökandet av vård, vården och rehabiliteringen eller förändringar i kriterierna eller praxisen för tillgång till vård.  

Ökningen av behovet av specialiserad sjukvård har avtagit – fokus ska fortfarande riktas mot förebyggande åtgärder

Behovet av specialiserad sjukvård för behandling av psykiska störningar har ökat. Av materialet framgår att antalet första besök inom specialiserad sjukvård har ökat avsevärt under granskningsperioden. Ökningen har dock avtagit under de senaste åren.

– Även om deltagande i arbete har ökat i denna grupp, är psykiska störningar en allt mer framträdande orsak till arbetsoförmåga och lågt deltagande i arbete. Det har en direkt inverkan på tillgången på arbetskraft och samhällsekonomin, säger Jarno Turunen.

– Genom att utveckla vården på grundnivå kan man delvis flytta fokus från dyr specialiserad sjukvård till tidigare ingripande och förebyggande åtgärder. På så sätt skulle man kunna minska kostnaderna för arbetsoförmåga, betonar han.

– Det är också nödvändigt att stödja den psykiska hälsan på arbetsplatserna, eftersom störningar i den psykiska hälsan påverkar arbetstagarnas arbetsförmåga redan innan de söker vård. Arbetslivsorienterade stödåtgärder kan förebygga sjukfrånvaro och främja fortsatt arbete, säger Matti Joensuu.

Undersökning: Deltagande i arbete bland personer som fått specialiserad sjukvård på grund av psykiska störningar

• Bekanta dig med data i Arbetslivskunskap-tjänsten.
• Huvudresultatvariabeln för granskningen är deltagande i arbete (i procent under 12 månaders tid) åren 2010–2023 bland personer som för första gången har fått specialiserad sjukvård på grund av psykiska störningar (ICD-10: F-diagnoser) jämfört med andra personer i arbetsför ålder.  
• Materialet som använts är det omfattande registermaterial som samlats in i projektet Arbetsförmågans läge i Finland. Mer information: Arbetsförmågans läge i Finland (på finska) (ttl.fi)
• Materialet har analyserats som en del av projektet Verktygslåda för psykisk hälsa, som är en del av Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet. Projektets finansiering kommer från Finlands program för hållbar tillväxt genom EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument (NextGeneration EU) via social- och hälsovårdsministeriet.  

Ytterligare information

• senior expert Jarno Turunen, tfn 030 474 2358, jarno.turunen@ttl.fi
• ledande forskare Matti Joensuu, p. 030 474 2636, matti.joensuu@tt.fi