Ledningens översikt för Fingridkoncernen 1.1.–31.3.2026

Fingrid ger ut halvårsrapporter i enlighet med värdepappersmarknadslagen. Dessutom publiceras ledningens översikt för årets första tre och nio månader, där vi presenterar nyckeltal som beskriver bolagets ekonomiska och övriga utveckling.

Uppgifterna som presenteras i ledningens översikt beskriver Fingridkoncernens utveckling under perioden januari–mars 2026 och under motsvarande period 2025, om inget annat anges. Siffrorna har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Ledningens översikt utgör inte en delårsrapport enligt IAS 34. Siffrorna har inte reviderats.

• Elförbrukningen i Finland ökade under perioden januari–mars med 10,1 procent och uppgick till 26,7 (24,2) terawattimmar. Förbrukningen ökade framför allt på grund av det kalla vädret i början av året. Elen som förbrukades i Finland hade en utsläppsfaktor på 40 (36) gCO₂/kWh. Leveranssäkerheten i Fingrids stamnät höll mycket hög nivå.
• Omsättningen i januari–mars ökade till 443,8 (370,7) miljoner euro tack vare den höga elförbrukningen, stamnätspriserna och priset på balanskraft.
• Koncernens kostnader exklusive värdeförändringar på råvaruderivat uppgick till 340,8 (286,5) miljoner euro. Bolagets huvudsakliga driftkostnader, exklusive anskaffningskostnader för balanskraft och reservkapacitet, ökade till följd av utvidgningen av elsystemet.
• Periodens resultat var 115,3 (81,6) miljoner euro. Bolagets finansiella ställning hölls stabil. Bolaget använde 29,8 (63,2) miljoner euro av erhållna flaskhalsintäkter för att täcka rörelsekostnader.
• Bolagets bruttoinvesteringar uppgick till 95,7 (93,0) miljoner euro. Bolaget uppskattar att bruttoinvesteringarna under åren 2026–2029 kommer att uppgå till cirka två miljarder euro, varav 579,8 miljoner euro var bundna.

Nyckeltal		1-3/26	1-3/25	förändring i %	1-12/25
Omsättning	Mn euro	443,8	370,7	19,7	1 118,5
Rörelseresultat*	Mn euro	132,3	119,5	10,7	246,6
Resultat före skatter *	Mn euro	127,8	115,9	10,3	225,5
Periodens resultat	Mn euro	115,3	81,6	41,4	179,0
Nettokassaflöde från den löpande verksamheten	Mn euro	307,4	220,8	39,2	451,1
Erhållna flaskhalsintäkter	Mn euro	134,6	98,2	37,0	349,3
Investeringar, brutto	Mn euro	95,7	93,0	3,0	485,1
Räntebärande nettoskulder	Mn euro	1 069,7	872,0	22,7	1 207,8
EBITDA**	Mn euro	435,2	352,2	23,6	386,2
Antal anställda i genomsnitt		635	600		622
Driftsäkerhet	%	99,99988	100,00000		99,99995
Elförbrukning i Finland	TWh	26,7	24,2		84,7
Olycksfallsfrekvens (LTIF) inkluderar tjänsteleverantörer**		4,7	3,1		2,9
Utsläppsfaktor, el som förbrukats i Finland	gCO2/kWh	40	36		26
Förnybar produktion ansluten till elsystemet	MW	146	432		1 509
* Exklusive värdeförändringar på derivat
** Rullande 12 mån.

Verkställande direktörens översikt: Energiomställningen är det bästa botemedlet mot energikriser

”Irankriget har skakat om den internationella energimarknaden, och krigets effekter har märkts av även i Finland. Stigande olje- och naturgaspriser har i vissa delar av Europa påverkat elpriset samt ekonomin i övrigt. Den pågående energikrisen visar att investeringar i ren elproduktion och elektrifiering av olika sektorer har varit lämpliga lösningar som har minskat beroendet av fossila energikällor och begränsat de tillhörande geopolitiska riskerna. Detta är ytterligare en anledning till att det är viktigt att målmedvetet fortsätta utveckla ett rent elsystem.

Finlands elsystem uppvisade sin funktionsduglighet även under den exceptionellt långa köldperioden i början av året. Under perioden sattes nya rekord inom både förbrukning och produktion av el. Alla tiders förbrukningsrekord, 15 553 megawatt, sattes den 8 januari 2026. Den höga förbrukningsnivån berodde särskilt på det kalla vintervädret och ökad användning av elektrisk fjärrvärme. Elsystemet fungerade dock normalt och ingen elbrist uppstod. Den inhemska produktionen i kombination med gränsförbindelserna räckte för att täcka efterfrågan. Produktionsrekordet 15 475 megawatt sattes den 10 januari 2026. Den nya överföringsförbindelsen Aurora Line mellan norra Finland och Sverige har haft en betydande effekt på elutbudet och elpriset.

En granskning av början av vintern visar dock att det finns anledning att rikta uppmärksamheten mot tillräcklighet av el i kalla och vindstilla perioder, vars längd kan variera från några dygn till flera veckor. I elsystemet fanns inte mycket marginal kvar; om ett fel hade uppstått i en större produktionsanläggning eller en viktig gränsförbindelse hade det kunnat leda till märkbara brister i tillräcklighet av el, beroende på efterfrågan och väderleksförhållanden. Arbets- och näringsministeriet tillkännagav i mars att de kommer att fortsätta arbetet med att förbereda en stödmekanism för vädersäker elproduktion. Mekanismen behövs för att säkra tillgången på el på ett kostnadseffektivt sätt även vid exceptionella väderleksförhållanden.

I början av februari publicerade Fingrid åtgärdsprogrammet El ger tillväxt. Säkert. I programmet presenterade vi de åtgärder som vi anser vara nödvändiga för att se till att det finska elsystemet förblir rent, säkert och konkurrenskraftigt även på 2030-talet. De viktigaste frågorna just nu är leveranstider för nya anslutningar, tillräcklighet av el i alla lägen, säkrande av investeringsförmågan och beredskap inför kriser.

Bolagets stamnätsinvesteringar har fortskridit enligt plan, men i projekt som befinner sig i planerings- och tillståndsstadiet har frågor om projektens allmänna godtagbarhet samt naturfrågor lyfts fram mer än tidigare. I mars ansökte Fingrid för första gången om tillstånd till undantag från Natura-skyddet för ett delprojekt i Flacklandslinjen. Flacklandslinjen är en planerad ellinje som kommer att gå från Jylkkä i Österbotten via Mellersta Finland till Hikiä i Hausjärvi i Södra Finland. Ellinjen kommer att underlätta anslutning av ny elproduktion i Västra Finland och ny elförbrukning i Södra Finland. Samarbetet med berörda myndigheter har fungerat väl, vilket bidrar till att Fingrid kan säkerställa att projektet fortskrider enligt plan.

Antalet ellager i Finland har ökat snabbt, och deras sammanlagda effekt överskrider redan 1 000 megawatt. Utvecklingen stöder elsystemets flexibilitet men förutsätter omsorgsfull prioritering av överförings- och anslutningskapaciteten, så att ellagren placeras ut ändamålsenligt i elnätet och deras kapacitet inte bromsar upp anslutandet av platsberoende elförbrukningsprojekt till nätet.

I januari–mars ökade Fingrids omsättning med 20 procent jämfört med året innan. Omsättningen uppgick till 443,8 (370,7) miljoner euro. Till ökningen av omsättningen bidrog den höga elförbrukningen, stamnätspriserna och priset på balanskraft. Periodens resultat var 115,3 (81,6) miljoner euro. Bruttoinvesteringarna under rapporteringsperioden uppgick till 95,7 (93,0) miljoner euro. Bolagets finansiella ställning hölls stabil.”

Väsentliga händelser under första kvartalet

• Den stränga köldfronten som drog in över Finland i början av 2026 gjorde att elförbrukningen steg till de högsta nivåerna någonsin. Den höga nivån av förbrukning orsakade inte problem i driften av elsystemet eftersom de inhemska elproduktionsanläggningarna och gränsförbindelserna fungerade tillförlitligt. Utöver den rekordhöga elförbrukningen uppnåddes också ett nytt rekord inom elproduktion. Överföringsförbindelsen Aurora Line, som färdigställdes i november 2025, bidrog till att upprätthålla tillgången på el.
• Fingrid sänkte balanstjänsternas avgifter för balansansvariga från 1,35 euro till 1,05 euro per megawattimme från och med 1 mars 2026. Fingrid meddelade dessutom att balanstjänsternas avgifter kommer att sänkas från 1,05 euro till 0,65 euro per megawattimme från och med 1 maj 2026. Avgiftssänkningarna har möjliggjorts av att kostnaderna för kraftsystemets reserver har varit lägre än väntat.
• Fingrid meddelade i februari 2026 att det enligt bolagets bedömning har anslutits ellager för cirka 1 050 megawatt till Finlands elsystem. Anslutningstakten förväntas förbli hög även under de kommande åren. Ellagren har en viktig roll i att balansera det väderberoende elsystemet.
• Fingrid ansökte om tillstånd till undantag från Natura 2000-skyddet för att bygga en kraftledning som är avgörande för stamnätet i Mellersta Österbotten, eftersom projektet kan påverka den skyddade skogsrenens levnadsmiljö. Kraftledningen utgör en del av Flacklandslinjen, en förbindelse som är av central betydelse för elöverföring från det mer elproducerande området på västkusten. Dess syfte är att tillgodose behoven av ökad elförbrukning och industrins behov genom att lätta på anslutningsbegränsningarna.
• I februari 2026 meddelade Fingrid om ändringar i bolagets ägarstruktur. Till följd av ändringsarrangemangen ökar finska statens ägarandel till 59,5 procent och OP Pohjola Kantaverkko Holding Ky:s andel kommer att vara 14,2 procent. Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen avyttrar hela sitt ägande i bolaget.

Rättegångar och myndighetsförfaranden

Fingrid sökte den 29 januari 2024 om ändring hos marknadsdomstolen gällande Energimyndighetens beslut om tillsynsförfarandena för att fastställa avkastningen för stamnätsverksamheten för den sjätte 1.1.2024–31.12.2027 och för den sjunde 1.1.2028–31.12.2031 tillsynsperioden. Marknadsdomstolen avslog Fingrids överklagan i sitt beslut den 21 november 2025. Den 23 december 2025 överklagade Fingrid marknadsdomstolens beslut till högsta förvaltningsdomstolen eftersom de befintliga tillsynsförfarandena minskar bolagets möjligheter att utveckla stamnätet, utföra beredskapsåtgärder med anledning av den försämrade säkerhetssituationen samt trygga en rimlig avkastning enligt elmarknadslagen i ett snabbt föränderligt energisystem. Enligt Fingrids bedömning är tillsynsförfarandena som Energimyndigheten fastslagit en omfattande försvagning jämfört med de tillsynsförfaranden som upphörde i slutet av 2023.

Marknadsdomstolen gav den 12 september 2025 sitt beslut om Fingrids och Industrins Kraft Abp:s (”TVO”) överklaganden gällande Energimyndighetens beslut den 11 januari 2024 om omfattningen av systemansvaret för den systemansvarige stamnätsinnehavaren i OL3-kärnkraftverkets anslutningsfrågor. Marknadsdomstolen löste ärendet främst i linje med Fingrids överklagan. Marknadsdomstolen konstaterade att Fingrid inte hade behövt verkställa alla åtgärder som krävs för att upprätta och underhålla Olkiluoto 3:s systemskydd och ansåg i linje med Fingrids ställning att det hade varit möjligt att avtala om systemskyddet separat. Enligt marknadsdomstolen har Fingrid haft rätt att upprätta villkor och krav för anslutning till stamnätet i syfte att skydda elsystemet, på ett sådant sätt att bolaget i sista hand inte själv har haft ansvaret för uppfyllandet av villkoren och kraven genom egna åtgärder eller för relaterade kostnader. Marknadsdomstolen ansåg dessutom att Fingrid inte hade brutit mot sin utvecklings-, anslutnings- eller överföringsskyldighet enligt elmarknadslagen. Marknadsdomstolen ansåg dock att Fingrid borde ha bekräftat systemskyddets avgiftsbestämningskriterier hos Energimyndigheten. Fingrid överklagade marknadsdomstolens beslut till högsta förvaltningsdomstolen den 27 oktober 2025 eftersom bolaget anser att ansvaret för att förverkliga och underhålla Olkiluoto 3:s systemskydd inklusive kostnader inte på något sätt hör till Fingrids systemansvar, och att systemskyddets villkor eller avgiftsbestämningskriterier inte behöver ges till Energimyndigheten för godkännande.

I enlighet med Energimyndighetens beslut lämnade Fingrid den 30 april 2024 sitt förslag för avgiftsbestämningskriterier relaterade till systemskyddet för Olkiluoto 3. Energimyndigheten gav sitt beslut för avgiftsbestämningskriterierna den 30 december 2024. Enligt beslutet ska TVO stå för ersättningskostnaderna till objekten för systemskydd samt byggande, underhåll och användning av kommunikationsförbindelser. Fingrid ska däremot enligt beslutet svara för kostnaderna för anskaffning av objekt, ingående av avtal, administration av systemskydd och tillhörande anläggningstester samt underhåll av systemskyddets mät- och övervakningssystem till Fingrids driftövervakningssystem. Fingrid och TVO har kommit överens om ett avtal över betalningsarrangemangen för Olkiluoto 3:s systemskydd från och med 1 januari 2025. Avtalet grundar sig på Energimyndighetens beslut från 30 december 2024 om systemskyddets kostnader. Fingrid och TVO överklagade beslutet till marknadsdomstolen som upphävde Energimyndighetens beslut och återförde behandlingen av betalningskriterierna för Olkiluoto 3:s systemskydd till Energimyndigheten i sitt beslut från 7 november 2025. Fingrid överklagade marknadsdomstolens beslut till högsta förvaltningsdomstolen den 10 december 2025.

Fingrid har den 2 januari 2026 överklagat beslutet från Energimyndigheten till marknadsdomstolen, enligt vilket anses det finska elområdet sakna tillräckliga långsiktiga prissäkringsmöjligheter, och Energimyndigheten ålägger Fingrid att utarbeta ett förslag på nödvändiga arrangemang och lämna in det för godkännande till myndigheten senast den 1 juni 2026. Myndighetens beslut gällande brist på prissäkringsmöjligheter grundade sig enbart på handeln på börsen för elderivat under de senaste åren och beaktade inte handel utanför börsen för elderivat. Fingrid har begärt att Energimyndighetens beslut ska upphävas och återföras till Energimyndigheten för att behandlas på nytt. Fingrid har dessutom begärt att beslutet ska omfattas av verkställighetsförbud tills överklagandet av beslutet vinner laga kraft. Marknadsdomstolen avslog den 23 februari 2026 Fingrids krav om ett tillfälligt förbud mot verkställighet av Energimyndighetens beslut.

Den 27 oktober 2022 fick Fingrid inlösningstillstånd för att utvidga kraftledningsområdet för Torna-Lautakaris nollkrets. Vid inlösningsförrättningens inledningssammanträde 1 december 2022 beslöt inlösningskommissionen att inlösaren är skyldig att ta vara på träd i enlighet med de rättigheter och begränsningar som omfattas i inlösningstillståndet, om inte annat har avtalats. Inlösningsförrättningens slutsammanträde hölls den 16 november 2023. Fingrid överklagade beslutet som rör tillvaratagande av träd vid Torna-Lautakari till Egentliga Finlands tingsrätts jorddomstol 22 december 2023. I sitt beslut den 15 januari 2026 avslog jorddomstolen både Fingrids och markägarnas överklaganden och gjorde inga ändringar i inlösningskommissionens beslut.

Utvecklingen under resten av året

Fingrid upprepar sin resultatprognos från 3 mars 2026 enligt vilken Fingridkoncernens rörelseresultat för räkenskapsperioden 2026 exklusive förändringar i verkliga värden på derivat väntas öka betydligt jämfört med 2025 års nivå.

Händelser efter rapporteringsperioden

När Försörjningsberedskapscentralen omvandlades till en statlig myndighet från och med den 1 april 2026 överfördes Försörjningsberedskapscentralens tidigare aktieinnehav i Fingrid till Finlands stat.

Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen sålde sin ägarandel i Fingrid på cirka 20 procent till finska staten och OP Pohjola Kantaverkko Holding Ky: den 9 april 2026 överfördes A-aktierna till staten och B-aktierna till OP Pohjola Kantaverkko Holding Ky. Därefter ändras 50 st. A-aktier till B-aktier som säljs till OP Pohjola Kantaverkko Holding Ky på så sätt att en B-aktie förblir i statens ägo. Till följd av detta ägararrangemang blir statens andel 59,5 procent och OP Pohjola Kantaverkko Holding Kys andel 14,2 procent.

Christoffer Nyberg uppgav den 9 april 2026 att han avgår från Fingrids styrelse. Orsaken till att han lämnar styrelseuppdraget är att Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen sålde sin ägarandel i Fingrid på cirka 20 procent till finska staten och OP Pohjola Kantaverkko Holding Ky. Fingrids styrelse är fortsatt beslutsför efter avgången.

Mer information:

Asta Sihvonen-Punkka, verkställande direktör, Fingrid Oyj, +358 30 395 5235
Jussi Pohjanpalo, ekonomi- och finansieringsdirektör, Fingrid Oyj, +358 30 395 5176