EU:s långtidsbudget: utmaningar och medborgarnas förväntningar

• Parlamentet vill att EU:s långtidsbudget efter 2027 ska motsvara 1,27 % av EU:s bruttonationalinkomst, exklusive låneåterbetalningar
• Försvar och konkurrenskraft är nya prioriteringar, utan avkall på sammanhållningspolitik och jordbruk
• Förenklingsinitiativ får inte minska insyn, ansvarsskyldighet eller demokratisk tillsyn
• Nya inkomstkällor måste antas tillsammans med nästa budget och generera cirka 60 miljarder euro årligen

Parlamentets interimsbetänkande om EU:s budget för åren 2028–2034 antogs med 370 röster för, 201 röster emot och 84 nedlagda röster. Enligt betänkandet ska budgetens storlek motsvara 1,27 % av EU:s bruttonationalinkomst (BNI). Därtill kommer låneåterbetalningar inom återhämtningsfonden NextGenerationEU (NGEU) motsvarande 0,11 % av BNI.

Parlamentet föreslår att EU-budgeten ska vara cirka 10 % större än i EU-kommissionens förslag från i juli 2025. Dessa 10 % ska fördelas jämnt mellan tre budgetposter till stöd för EU:s prioriteringar (alltså inte för administration och byråer). De ska dessutom motverka inflationen.

I rena pengar motsvarar den 10-procentiga ökningen i Europaparlamentets förslag 175,11 miljarder euro (i 2025 års fasta priser) eller 197,30 miljarder euro (i nuvarande priser) mer än i kommissionens förslag, ej inräknat låneåterbetalningar inom NextGenerationEU. Totalt föreslår Europaparlamentet en budget på 1 780 miljarder (i 2025 års fasta priser) eller 2 010 miljarder (i nuvarande priser) euro för att finansiera EU:s politiska prioriteringar och strategiska mål.

Parlamentet betonar att nästa långtidsbudget fortsatt måste investera i policyer, invånare, regioner, företag (inklusive små- och medelstora sådana), så att man inte tappar det mervärde det ger att investera på EU-nivå i stället för varje medlemsland för sig. Parlamentet vill inte se någon åternationalisering eller ”à la carte”-strategi där varje land bara sysslar med sitt. Därför menar Europaparlamentet att kommissionens förslag om att ha en separat nationell plan per EU-land skulle försvaga EU:s insatser, minska insynen och skapa konkurrens mellan stödmottagare.

Öronmärkning och mer pengar till viktiga program

Parlamentet vill ha ordentliga och välfinansierade insatser, med öronmärkta pengar till insatser som faller under de nationella och regionala partnerskapsplanerna, till exempel den gemensamma jordbrukspolitiken och fiskeripolitiken. Detsamma gäller för de yttersta randområdena, sammanhållningspolitiken, Europeiska socialfonden och inrikes frågor. Parlamentet betonar också att regionala och lokala myndigheter måste involveras fullt ut i planering och genomförande av programmen.

Parlamentet välkomnar också kommissionens förslag att fördubbla medlen för konkurrenskraft, försvar, innovation, den digitala och gröna omställningen, infrastruktur, utbildning och kultur. Parlamentet vill öka stödet till viktiga program som Europeiska konkurrenskraftsfonden, Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Erasmus+, AgoraEU och EU:s civilskyddsmekanism, med öronmärkta pengar till EU4Health och LIFE-relaterade åtgärder inom ramen för konkurrenskraftsfonden.

Ledamöterna vill också se mer resurser till utrikespolitiken, och menar att de föreslagna medlen är otillräckliga. Det behövs mer för utvidgning, utvecklingsstöd, Ukrainastöd, multilateralt samarbete och humanitärt bistånd.

Insyn och ansvarsskyldighet hotade

Förenklingsinitiativ får inte minska insyn, ansvarsskyldighet eller demokratisk tillsyn, menar Europaparlamentet. Om man till stor del använder finansiering som inte är knuten till några kostnader kan det göra det svårt att genomföra en korrekt revision. Parlamentet gör det tydligt att respekten för EU:s värden och rättsstatsprincipen är en förutsättning för att få EU-finansiering, men understryker samtidigt att man måste undvika att slutmottagarna av ett visst stöd straffas för att landets regering begått brott mot rättsstatsprincipen.

Inkomstsidan

Parlamentet vill införa nya egna resurser som kan användas för att betala av skulder inom NextGenerationEU och finansiera budgeten. Ledamöterna stöder kommissionens förslag om en så kallad korgstrategi och menar att nya inkomstkällor motsvarande cirka 60 miljarder euro om året borde antas tillsammans med nästa långtidsbudget. Ifall vissa förslag förkastas så vill parlamentet att man ska titta på alternativ, exempelvis en avgift för digitala tjänster, en avgift för hasardspel på nätet, en utvidgning av mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna, eller en avgift på vinster från handel med kryptovalutor.

Se bilaga II i interimsbetänkandet för mer information.

Citat

”Med dagens omröstning sätter Europaparlamentet tonen när det gäller ambitioner och tidsplan. Vi har intagit en stark ståndpunkt i fråga om nästa budget, där vi balanserar nya och traditionella prioriteringar med en måttlig ökning på 10 procent. Vi uppmanar Europeiska rådet att ta sitt ansvar, driva våra förslag vidare och enas om en stark och aktuell budget. Vi är redo att engagera oss”, sa Siegfried Mureşan (EPP, Rumänien), medföredragande.

”Den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanhållningsfonderna, Horisont Europa, Erasmus+ – detta är inte reliker från det förflutna, utan ryggraden i den europeiska solidariteten och det som formar vår framtid. Ambitioner utan resurser är tomma, och därför har vi intagit en stark ståndpunkt när det gäller nästa budget, där vi balanserar nya och traditionella prioriteringar med en måttlig ökning och nya, äkta egna medel. Det är nu upp till Europeiska rådet att leva upp till våra ambitioner, bygga vidare på våra förslag och säkerställa en stark och aktuell budget – en budget som fungerar för regioner, för stödmottagare och för människor. Vi ser fram emot konstruktiva förhandlingar”, sa Carla Tavares (S&D, Portugal), medföredragande.

Nästa steg

Parlamentet har nu tagit fram sin ståndpunkt om den förordning som stakar ut huvuddragen i långtidsbudgeten för 2028–2034. Förordningen om långtidsbudgeten kan inte antas utan Europaparlamentets godkännande. Förhandlingar med ministerrådet kan sedan påbörjas så fort alla enskilda EU-länder är överens om sin gemensamma ståndpunkt.

Bakgrund

Parlamentet stakade ut sina prioriteringar för EU:s budget efter 2027 i maj 2025. Kommissionen lade fram sitt förslag till långtidsbudget i juli 2025. Ledande parlamentsledamöter menade då att kommissionens förslag i praktiken innebar frysta investeringar, medan låneåterbetalningarna inom NextGenerationEU fanns med. Budgeten har stort fokus på näringslivet, bönder, regioner och civilsamhället, medan omkring 6 % läggs på administration.

Mer information

• Den antagna texten kommer att finnas tillgänglig här (28.4.2026) 
• Följ ärendet i lagstiftningsdatabasen 
• Parlamentets prioriteringar för EU:s nästa långtidsbudget (7.5.2025) 
• Kort sammanfattning: 2028-2034 EU budget: "Parliament's position" 
• Briefing från parlamentets utredningstjänst: "Next long-term EU budget: 2028-2034 multiannual financial framework" 
• Europaparlamentets utredningstjänst: "At a Glance: 2028-2034 EU budget: Comparing Parliament's position with the Commission proposal" 
• Pressmaterial: Allt du behöver veta om EU:s långtidsbudget 
• Parlamentets webbplats om EU:s långtidsbudget