Enkät: Trygghet och funktionsförmåga – finländarna vill ha en stark och självständig Europeiska unionen

Finländarna ser EU allt tydligare som en geopolitisk aktör vars uppgift är att trygga stabilitet och säkerhet. Medborgarna ger sitt stöd även till ambitiösa beslut om de stärker Europas och Finlands funktionsförmåga.

Detta framgår av en gemensam EU-enkätundersökning av Sitra och EVA som genomfördes i mars 2026 som en del av EVAs serie med värde- och attitydundersökningar. I promemorian ”Ett starkare Europa, men på vilka villkor?” (på finska) som publiceras inför Europadagen har de första resultaten sammanställts, med fokus på partnerskap och strategiskt aktörskap.

”Utifrån enkäten betraktar finländarna inte längre EU enbart som ekonomiskt samarbete eller ett regleringsmaskineri. Man förväntar sig framför allt funktionsförmåga: förmåga att stärka Europas säkerhet, trygga kritiska resurser och minska beroenden i en osäker världspolitisk situation”, säger promemorians huvudförfattare Timo Miettinen, senior rådgivare vid Sitra.

Ökad självförsörjning – men inte till vilket pris som helst

Enkätresultaten visar att finländarna i stor utsträckning stöder EU:s strategiska autonomi, minskning av beroenden och skydd av kritiska resurser. En klar majoritet (79 %) stöder att EU stärker självförsörjningen inom kritiska teknologier och produkter, såsom halvledare och artificiell intelligens. Även satsningar på livsmedelstrygghet och energiproduktion ses som viktiga.

Minskningen av beroenden riktar sig inte bara mot Kina eller andra auktoritära regimer, utan även mot USA. 77 procent anser att Europa bör minska sitt teknologiska och ekonomiska beroende av USA, även om landet fortsatt ses som en viktig säkerhetspartner. Ett också exceptionellt brett stöd (76 %) ges till att begränsa makten hos amerikanska och kinesiska storföretag.

En ny spänning syns mellan klimat- och säkerhetspolitiken: enligt en majoritet bör Europa minska sitt teknologiska beroende av Kina, även om det skulle bromsa klimatarbetet.

I handelspolitiken eftersträvar finländarna inte isolering, utan en kontrollerad kursändring. Att söka nya partnerskap i framväxande ekonomier som Indien, Brasilien och Vietnam får brett stöd – särskilt om det bidrar till att minska beroendet av Kina. Stödet minskar dock om kostnaderna för avtalen tydligt drabbar de egna näringarna, såsom jordbruket.

Även finländarnas syn på EU:s värdegrund har blivit mer pragmatisk. Man förväntar sig inte enbart moraliskt ledarskap av unionen, men EU ses inte heller längre enbart som en aktör som driver egna intressen.

”Ett starkare EU innebär inte att man överger värderingar, utan att man tillämpar dem i en föränderlig värld. Många verkar acceptera samarbete även med partners som inte delar alla europeiska värderingar – så länge det stärker unionens funktionsförmåga och minskar skadliga beroenden, till exempel av Kina”, säger Riikka Marjamäki, ledande expert vid Sitra och ansvarig för ledarskapsutbildningen om EU:s framtid.

Ny kunskap om finländarnas EU-syn

Den gemensamma EU-enkäten av Sitra och EVA ger ny kunskap till dem som fattar eller bereder beslut som rör Europa.

”Inställningen till Europeiska unionen är överlag uppskattande och beredskapen att fördjupa EU‑integrationen är i dag betydligt bredare än tidigare. Denna undersökning, genomförd i samarbete med Sitra, ger ny information om vad finländarna är beredda att acceptera – och inte – i EU i ett förändrat världspolitiskt läge”, säger EVAs forskningschef Ilkka Haavisto.

Finländarnas EU‑åsikter har följts inom ramen för EVAs värde- och attitydundersökningar sedan 1992.

Så genomfördes enkäten

Resultaten baserar sig på svar från 2 047 personer. Dessutom svarade 34 EU‑experter på inbjudan. Felmarginalen är på befolkningsnivå 2–3 procentenheter åt vardera hållet.

Uppgifterna samlades in 17–30.3.2026. Respondenterna representerar den 18–79‑åriga befolkningen i hela landet (exklusive Åland).

Materialet samlades in via Taloustutkimus Oy:s internetpanel, där urvalet bildades genom stratifierat slumpmässigt urval. Materialet har viktats för att representera befolkningen enligt ålder, kön, region, utbildning, yrke eller ställning, bransch och partipreferens.

Den nu publicerade promemorian ”Ett starkare Europa, men på vilka villkor?” behandlar de delar av enkätundersökningen som berör partnerskap och geopolitik. Övriga teman och resultat publiceras senare.