Sjunkande abort- och födelsetal förklaras främst av samhällsförändringar – inte preventivmedelspolitik

De nordiska länderna har haft olika sätt att stödja förebyggandet av graviditet och minska antalet aborter. En ny omfattande nordisk studie visar ändå att statistiken över aborter och förlossningar bland unga kvinnor, trots olika nationella lösningar, har utvecklats på ett förvånansvärt likartat sätt under fem årtionden.

I studien granskades abort- och födelsetal bland kvinnor i åldern 15–24 år i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island under åren 1974–2023. Materialet baserade sig på nationella registeruppgifter och offentliga handlingar som bland annat beskrev tillgången till preventivmedelstjänster, förskrivningsrätt för hormonella preventivmedel och ersättningssystem.

”Trots att de nordiska länderna har utvecklat sin preventivmedelspolitik i olika takt och med olika lösningar har utvecklingen av aborter och födelsetal bland unga kvinnor varit förvånansvärt enhetlig”, säger professor Oskari Heikinheimo vid HUS och Helsingfors universitet, som är en av studiens författare.

Unga kvinnors reproduktiva beteende förändrades samtidigt i alla nordiska länder

Födelsetalen bland unga kvinnor har minskat kraftigt i alla nordiska länder. Antalet förlossningar bland kvinnor under 25 år är idag mindre än en tiondel av nivån på 1970-talet. Antalet aborter började minska först efter 2010-talet – samtidigt i alla länder, oberoende av nationell preventivmedelspraxis.

Enligt forskarna tyder resultaten på att förändringen i unga kvinnors reproduktiva beteende i första hand förklaras av omfattande samhälleliga och kulturella faktorer, såsom högre utbildningsnivå, förändrade ideal kring familjebildning och en förlängd ungdomstid.

”Exemplet från de nordiska länderna visar att samhälleliga och kulturella förändringar kan vara starkare faktorer än hälsopolitiska åtgärder när det gäller unga människors liv och val”, konstaterar Heikinheimo.

Forskningsartikel: Birth and abortion rates among young women over the past 50 years examined in relation to providers and reimbursement for hormonal contraception across the Nordic countries, an ecological study

Mer information

Oskari Heikinheimo, professor, överläkare, Helsingfors universitet och HUSoskari.heikinheimo@hus.fi

På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar. 

Dagens forskning är morgondagens bättre vård.

HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.