Utredning om vuxensocialarbete i Södra Finland: vuxensocialarbetet är sam-hällets osynliga stöttepelare

De vuxna marginaliseras ofta i samhällsdebatten. Till skillnad från barn och ålderstigna ses personer i arbetsför ålder vanligen som individer som ska klara sig på egen hand. En uppfattning om att problemen anses vållade av individen själv förbiser de strukturella problemen, såsom de försämrade utkomsterna, ökade mentala problemen, plötsligt insjuknande eller osäkerheten på arbetsmarknaden. Vem som helst av oss kan stöta på sådana problem om vi råkar i kris.

I utredningen över vuxensocialarbetet som omfattade Södra Finland samlades rekommendationer för att utveckla vuxensocialarbetet. Nedan redogörs för de centrala iakttagelserna i rapporten.

Vuxensocialarbetet stödjer de övriga socialtjänsterna och är kostnadseffektivt

Vuxensocialarbetet ses ofta som enbart en stödfunktion, även om det borde jämställas med de övriga socialtjänsterna. Vuxensocialarbetet förebygger behovet av övriga socialtjänster och belastningen av dem.  Ungefär 7 % av Finlands befolkning i åldern 18–64 år, alltså ca 250 000 personer, omfattas av tjänsterna för personer i arbetsför ålder (THL 2025).

Tjänsterna anlitas främst av unga vuxna och personer som närmar sig pensionsåldern. Om det inte finns något stöd från vuxensocialarbetet eller om det ges i fel tid, kommer de vuxnas svårigheter att avspeglas direkt i familjetjänsterna, barnskyddet samt socialtjänsterna för äldre, i form av en belastning av dessa tjänster.

Socialtjänster för personer i arbetsför ålder står för en mycket liten kostnad. 79 euro/invånare är bland den lägsta serviceklassen i hela social- och hälsovårdssystemet. Andelen av de totala social- och hälsovårdskostnader understiger två procent. Detta inkluderar bland annat vuxensocialarbete, social rehabilitering och servicehandledning. I detta ingår inte utkomststöd eller andra förmåner.

Vuxensocialarbetet samarbetar på bred front

Mentala problem ökar i hela EU-området och allt fler arbetstagare lever i fattigdom. Klienterna inom vuxensocialarbetet representerar allt fler kulturer, vilket förutsätter allt bredare kompetens och mer samarbete. Vuxensocialarbetet görs i gränssnittet mellan hälsovården, sysselsättningstjänsterna och organisationerna, och till och med tillsammans med företagen. Just detta gör arbetet oersättligt.

Vuxensocialarbetet minskar segregering och upprätthåller samhällsfreden. Det har en särskild roll i beredskapen inför exceptionella situationer, det tryggar invånarnas grundläggande behov, hindrar kriser från att förvärras och stärker samhällets funktionsförmåga när de normala servicestrukturerna rubbas.

Vuxensocialarbetet måste få erkännande som en central del av välfärdssamhällets fundament. Nedskärningar som försvagar stödet till vuxna kan leda till besparingar på kort sikt, men på lång sikt ökar kostnaderna och problemen fördjupas.

Att stödja vuxna är inte bara att hjälpa på individnivå - det är en investering i ett hållbart samhälle.

Upplysningar

• Leena Luhtasela, direktör för tjänsterna för unga och vuxensocialarbetet i Helsingfors tfn  09 310 64489, leena.luhtasela@hel.fi
• Specialplanerare Tytti Hytti vid Nylands kompetenscenter inom det sociala området Socca, tfn 040 334 0821, tytti.s.hytti@hus.fi samt utvecklingschef Kaisa Palomäki, tfn 040 554 8299, kaisa.palomaki@hus.fi
• Aikuissosiaalityö ja työikäisten sosiaalipalvelut – Selvitys nykytilasta Etelä-Suomen hyvinvointialueilla 2025 (på finska)

Utredningen gjordes av arbetsgruppen för tjänster för personer i arbetsför ålder inom Södra-Finlands samarbetsområde tillsammans med Socca - Nylands kompetenscenter inom det sociala området. 

Arbetsgruppens medlemmar: 

Merja Degerlund, koordineringschef, Mellersta Nylands välfärdsområde
Eija Leino, resultatområdesdirektör, Päijänne-Tavastlands välfärdsområde
Leena Luhtasela, direktör för tjänsterna för unga och vuxensocialarbetet, Helsingfors social-, hälsovårds- och räddningssektor

Raisa Muikku, resultatenhetschef Östra Nylands välfärdsområde
Tarja Mäntynen, resultatområdesdirektör, Kymmenedalens välfärdsområde
Hanne Niemi, serviceområdeschef för vuxensocialarbetet, Vanda och Kervo välfärdsområde 
Tapio Nieminen, servicelinjedirektör, Västra Nylands välfärdsområde
Riinamari Savolainen, servicechef,  Södra Karelens välfärdsområde
Tytti Hytti, specialplanerare, Nylands kompetenscenter inom det sociala området (Socca)
Kaisa Palomäki, utvecklingschef, Nylands kompetenscenter inom det sociala området (Socca)