Nexamass siktar på att utnyttja biomassa – först på tur för behandling är vass

Altti Kettinen och Pär Mickos har grundat ett företag vid namn Nexamass och fått EU:s landsbygdsfinansiering från Sydvästra Finlands livskraftscentral för att utveckla det. Målet är att skapa en fungerande kedja med tanke på vass som gagnar markägare, slåtterföretagare, transportföretagare och köpare – och naturligtvis miljön.

Företagarna tror att vass kan vara framtidens råvara, bara man får kedjan i skick. Vass kan utnyttjas till exempel som täckmaterial, strö, vid takbyggande och inom förpackningsindustrin. Under de senaste åren har det också använts för tillverkning av sugrör, energi och biokol. Möjligheterna är enorma och det känner man till även inom industrin. Därför väntar kedjans slutpunkt, dvs. köparna, redan på råvaran.

– Det finns redan många slåtterföretagare. Om vi kunde garantera dem tillräckligt arbete skulle de kunna investera i bättre utrustning, vilket skulle göra verksamheten effektivare. För närvarande utförs slåtter i Finland främst med gamla pistmaskiner, där slåtterkostnaden är alldeles för hög. På marknaden börjar det nu också finnas maskiner som är utvecklade för att skörda vass, men de är värda 200 000 euro, berättar företagarna.

Och sedan till kedjans början, det vill säga markägarna.

– Till en början fokuserar vi på vintervass som kan slås från början av oktober till slutet av mars på land. Markägarna är i allmänhet jordbrukare och de har visat sig vara goda samarbetspartner. När jordbrukare får möjlighet till extra inkomster tar de i allmänhet tag i det med iver och hittar lösningar på problemen, berömmer Pär Mickos.

Nexamass roll blir att skapa en pålitlig marknadsplats och en fungerande värdekedja. Skog har till exempel odlats och skördats i Finland i hundratals år. Därför har skogsbrukets metoder och värdekedjor finslipats. Vass är en relativt ny råvara och vi står nu inför samma arbete med det.

Målet är regenerativ affärsverksamhet

Företagarna i Nexamass har en lång karriär bakom sig, och Pär Mickos skulle egentligen redan gå i pension när denna företagsidé fick sin början. Nu fortsätter alltså karriären och motivationen till det hittar han i miljön. Företagarna tror att de har en genuin möjlighet till regenerativ, dvs. förnyande affärsverksamhet.

– Det innebär att företagets vinstgivande affärsverksamhet samtidigt förbättrar miljöns tillstånd. Det är en helt fantastisk idé, säger Altti Kettinen med glädje.

All vass som tas upp avlägsnar samtidigt näringsämnen ur vattnet.

– Vi vet exakt hur mycket kväve och fosfor vassen innehåller. Vi kan därför rapportera miljökonsekvenserna av varje slåtter, säger Mickos.

– Den värsta situationen skulle vara att vassen blir kvar i vattnet och ruttnar. Då skulle enorma mängder metan frigöras, tillägger Kettinen.

Vassen har ökat i Finland till följd av eutrofiering och minskad betesgång. Bland annat många vadarfåglar och en del rovfiskar lider av vassruggarnas utbredning, men vassen har också positiva ekologiska konsekvenser. Utan dem skulle Östersjön vara i mycket sämre skick, eftersom näringsämnena skulle kunna rinna direkt ut i vattnet utan vassruggarna. Genom att binda och lagra näringsämnen förbättrar vassen vattenkvaliteten och därför vill Nexamass inte att vi gör oss av med dem helt och hållet.

– Avsikten är inte att skära vassen så att den dör, utan så att man varje år kan skära ett nytt växtbestånd. På så sätt kan biomassan användas kontinuerligt och samtidigt renas vattendraget varje gång. Det handlar visserligen om tusentals hektar innan man kan se effekten i Östersjön, berättar företagarna.

Hinder och flaskhalsar

Nexamass har identifierat några hinder och flaskhalsar i utvecklingen av vasskedjan.

– För närvarande ses slåtter av vassruggar i lagstiftningen enbart som skötsel av vattendrag, inte som näringsverksamhet. Lagen är också skriven som om vassen alltid växte i vatten, trots att den numera växer mycket även på land. Och i fråga om tillstånd är den likställd med muddring, vilket ändå är en ganska grov åtgärd, berättar de.

Att nå vattenområdenas ägare är en annan flaskhals. Därför satsar Nexamass för närvarande främst på vass som växer och slås på fast mark. Vattenområdet kan ha hundratals ägare och deras kontaktuppgifter har inte samlats någonstans. Dessutom behövs flytande utrustning för vass som skördas i vattnet.

Om Nexamass verksamhet växer som förväntat, kommer det om några år även att behövas dussintals nya företagare som kan skära vass i Finland.

– De nuvarande företagarna kan skörda några ton per år, men i framtiden skulle målet vara att få tiotals ton vass, säger Kettinen.

Flera vassprojekt har redan genomförts

Flera projekt med anknytning till vass har redan genomförts i Finland. En del har fått EU:s landsbygdsfinansiering, men projekten har också finansierats via många andra kanaler.

Till exempel har det pågående BalticReed-projektet fått finansiering från EU:s program Interreg Central Baltic. Projektet har en budget på tre miljoner euro och målet är att slå vass på 250 hektar i Finland och Sverige.

En förteckning över projekt med anknytning till vass finns på webbplatsen för vassinformation som upprätthålls av Sydvästra Finlands livskraftscentral.

Biomassification/Reed

• Projektet genomförs av: Nexamass Oy
• Genomförandetid: 12.03.2025 – 25.05.2027
• Finansiering sammanlagt: 44 400 €
• Stödprocent: 50 %
• Beviljare av finansiering: Livskraftscentralen i Sydvästra Finland

Nexamass:

fornamn.efternamn@nexamass.com