Plattformsarbetarnas inkomster och ställning på arbetsmarknaden varierar mera än den övriga befolkningens
19.5.2026 08:00:00 EEST | Eläketurvakeskus (ETK) | Pressmeddelande
I Finland har plattformsarbetarna i genomsnitt en lägre årsinkomst än de som inte arbetar via plattformer, visar en ny undersökning. Plattformsarbetarnas inkomster och inkomstkällor varierar också mera än den övriga befolkningens. De rör sig oftare mellan anställningar, egenföretagande, studier och arbetslöshet.

Enligt undersökningen var plattformsarbetarnas beskattningsbara förvärvsinkomster år 2022 i genomsnitt kring 32 200 euro. De som inte arbetade via plattformer hade i sin tur förvärvsinkomster på ungefär 37 000 euro i genomsnitt. Plattformsarbetarnas företagarinkomster var också i genomsnitt lägre än andras som hade företagarinkomster.
Dessutom varierade plattformsarbetarnas löneinkomster månatligen mer än den övriga befolkningens.
– Den större variationen i inkomsterna berodde framför allt på att plattformsarbetarna oftare gick över både till och från lönearbete, säger specialforskare Aart-Jan Riekhoff på Pensionsskyddscentralen.
Plattformsarbetarna var mera sällan anställda och oftare egenföretagare, arbetslösa eller studerande. De rörde sig också oftare mellan olika arbetsmarknadspositioner.
Plattformsarbetarna är ofta låginkomsttagare
Observationerna tyder på att plattformsarbetarna oftare än den övriga befolkningen har låga inkomster och får förmåner, såsom arbetslöshetsförmåner, bostadsbidrag, studiestöd och utkomststöd.
– Utgående från undersökningen kan vi dock inte dra slutsatser om huruvida det beror på plattformsarbetet eller på att man söker sig till plattformsarbete för att man redan har låga inkomster eller är arbetslös, säger specialforskare Susanna Sten-Gahmberg på Pensionsskyddscentralen.
Plattformsarbetarna är en blandad grupp
Resultaten visar att plattformsarbetarna inte är en enhetlig grupp. Fast plattformsarbetarna oftare än den övriga befolkningen har låga inkomster och en osäkrare ställning på arbetsmarknaden, finns det också personer med en bättre ställning bland dem.
Vid en jämförelse av dem som utförde plattformsarbete på plats och dem som arbetade online sågs skillnader i inkomstkällor och användningen av förmåner.
– De som arbetade på plats hade oftare inkomster av företagarverksamhet och fick olika sociala förmåner än de som enbart arbetar online. Det kan peka på att onlineplattformsarbete oftare är en bisyssla, säger Aart-Jan Riekhoff.
Plattformsarbetet är inte alltid huvudsyssla
Plattformsarbetet är inte alltid personens huvudsyssla, utan kombineras ofta med studier, arbetslöshet, egenföretagande eller andra anställningar.
– I genomsnitt har plattformsarbetarna fler avbrott i sin inkomst- och sysselsättningsutveckling än de som inte arbetar via plattform. Processerna för social trygghet och administration borde mera flexibelt än idag beakta situationer där anställningar, egenföretagande och förmåner överlappar och förändras snabbt, säger Susanna Sten-Gahmberg.
Undersökningen om plattformsarbete
- Resultaten bygger på Statistikcentralens pilotenkät om plattformsarbete år 2022 och registermaterial. Med hjälp av materialet har man kunnat studera plattformsarbetarnas inkomst- och sysselsättningsutveckling åren 2019–2024.
- Personer som i enkäten uppgav att de arbetade via plattform arbetade t.ex. inom taxi- eller transporttjänster, uthyrning av bostäder, innehållsproduktion, översättning eller städ- eller byggbranschen.
- Undersökningen är en del av projektet Forskning i plattformsarbete, hur det förenas med annat arbete och följderna för arbetslivsbanan i Finland. Projektet har genomförts i samarbete med ledande forskare Merja Kauhanen på Labore och finansierats av Arbetarskyddsfonden.
Forskningspublikationen: Income and employment of platform workers in Finland: A study linking survey and register data
Närmare: specialforskare Susanna Sten-Gahmberg, Pensionsskyddscentralen, e-post fornamn.efternamn@etk.fi., tfn 029 411 2243
Specialforskare Aart-Jan Riekhoff, Pensionsskyddscentralen,e-post fornamn.efternamn@etk.fi, tfn 029 411 2361
Nyckelord
Andra språk
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Pensionsåldern för dem som år födda 1965 har fastställts – den förväntade livslängden påverkar pensionsåldern för första gången6.11.2026 13:00:00 EET | Pressmeddelande
Är du född år 1965? Din lägsta pensionsålder är 65 år och din åldersgräns för partiell ålderspension är 62 år. Din årskull är den första vars pensionsålder bestäms utgående från den förväntade livslängden.
Vuonna 1965 syntyneen eläkeikä vahvistettu – elinajanodote vaikuttaa ensimmäistä kertaa eläkeikään6.11.2026 13:00:00 EET | Tiedote
Oletko syntynyt vuonna 1965? Alin vanhuuseläkeikäsi on 65 vuotta ja osittaisen vanhuuseläkkeen alaikärajasi 62 vuotta. Ikäluokkasi on ensimmäinen, jonka eläkeikä määräytyy elinajanodotteen perusteella.
KUTSU: Työeläkeasiat puhuttavat – miltä eläkkeiden leikkausehdotukset ja niiden seurauksista kertovat laskelmat näyttävät? Mikä on tuorein tieto eläkkeiden rahoitusnäkymistä?3.11.2026 14:00:00 EET | Tiedote
Vaalien lähestyessä julkisuudessa on virinnyt vilkasta eläkekeskustelua. On puhuttu luottamuksen heikentymisestä, ja on myös ehdotettu muutoksia tuleviin tai nykyisiin eläkkeisiin. Eläketurvakeskuksen uudet pitkän aikavälin laskelmat valmistuivat kesällä, ja ne antavat vahvan kuvan työeläkejärjestelmän tilasta.
Pensionsförvaltningen i Finland pålitligast i världen än en gång – i helhetsjämförelsen är Finland på nionde plats20.10.2026 07:01:00 EEST | Pressmeddelande
Finland fick igen de bästa poängen för pensionsförvaltningens tillförlitlighet i den internationella jämförelsen Marsh CFA Institute Global Pension Index. Finlands sammanlagda poäng ökade lite, men placeringen sjönk med ett pinnhål till nionde plats. De andra nordiska länderna klarade sig också bra i jämförelsen.
Suomen eläkehallinto jälleen maailman luotettavin – kokonaisvertailussa Suomi yhdeksäs20.10.2026 07:01:00 EEST | Tiedote
Suomi sai jälleen parhaat pisteet eläkejärjestelmän hallinnon luotettavuudesta kansainvälisessä Marsh CFA Institute Global Pension Index -vertailussa. Suomen kokonaispisteet nousivat hieman, mutta sijoitus laski yhdellä sijalla yhdeksänneksi. Myös muut Pohjoismaat pärjäsivät vertailussa hyvin.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum