Olika känslokoder förklarar spänningar i arbetsgemenskaper, till exempel mellan generationer

Känslor betonas mer än tidigare i diskussioner om arbetsförmåga, arbetshälsa och arbetsliv. Arbetslivets utmaningar granskas ofta genom till exempel upplevelser av ångest, leda eller stress. Samtidigt ses meningsfullt arbete och arbetsentusiasm som något att eftersträva.

– Bakom detta ligger flera långsiktiga utvecklingsförlopp. Till exempel har ökningen av servicearbete och intellektuellt arbete skapat en press att reglera och hantera sina egna känslor i arbetet hos en allt större del av den arbetande befolkningen. Interaktions- och känslofärdigheter har fått en mer synlig roll. Dessutom har många känslomässiga utmaningar som tidigare ansågs höra till vardagen i allt högre grad blivit en del av den officiella arbetshälsan, säger forskningsprofessor Ari Väänänen vid Arbetshälsoinstitutet. 

I Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt Erottavat emootiot identifierades att känslornas roll i arbetslivet och som en del av arbetsförmågan återspeglar en mer omfattande förändring. Känslor och hur man hanterar dem i arbetet är inte bara en personlig angelägenhet för individen, utan de är kopplade till arbets- och välbefinnandekulturen på ett bredare plan. 

Känslokoderna styr för sin del verksamheten och interaktionen i arbetet

I arbetsgemenskaper varierar sätten att se och identifiera känslor. Med känslokod avses hurdana känsloupplevelser och känslorelaterade rutiner som är acceptabla och önskvärda i olika situationer. Koderna styr arbetets känslomässiga förväntningar, till exempel hur arbetet ska kännas eller hurdana känslor som ska tolereras i arbetet. Koderna styr också hur känslor uttrycks och känslobelastningen hanteras. 

Skillnader mellan människors känslokoder kan göra det svårare att förstå andra. Till exempel kan en del av medarbetarna tycka att det är naturligt att vara öppen och dela med sig av sina känslor på arbetsplatsen. Andra kan uppleva det som påträngande. Differentierade känslokoder kan bero på till exempel ställning på arbetsplatsen, kön eller generation. 

– Till exempel kan olika generationers varierande sätt att hantera känslor ibland orsaka spänningar i arbetsgemenskaperna. Genom att identifiera och formulera dessa skillnader kan man minska missförstånd, säger Pauliina Mattila-Holappa, ledande expert vid Arbetshälsoinstitutet. 

– I de workshoppar som anordnades i forskningsprojektet visade det sig att fenomenet identifieras på arbetsplatserna. Begreppet känslokod gav ett sätt att förstå ett befintligt fenomen som syns och känns i interaktioner och samarbete, men som det inte har funnits ord för, fortsätter Mattila-Holappa. 

Att studera fenomenet i arbetsgemenskaperna stöder en bättre arbetsatmosfär och stärker arbetsförmågan 

I projektet producerades en webbguide för arbetsgemenskaperna som behandlar känslornas roll och olika sätt att hantera dem som en del av arbetsförmågan och arbetshälsan. Guidens lista med tio frågor vägleder till att fundera över känslokoder i den egna arbetsgemenskapen och att hitta fungerande praxis som stöd för ett smidigt arbete. 

Webbguiden kan användas som ett verktyg för att öka förståelsen till exempel vid olika utvecklingstillfällen på arbetsplatsen. Samtidigt är det bra att komma ihåg att individuella problem med arbetsförmågan, osakligt bemötande, brott mot spelreglerna eller trakasserier kräver andra åtgärder. 

– Bara det att man identifierar fenomenet i arbetsgemenskapen är en tillräcklig åtgärd. Målet är inte att klassificera människor, utan att förbättra den ömsesidiga förståelsen, samarbetet och det dagliga arbetets smidighet. Differentierade känslokoder är bra att beakta i ledningen av arbetshälsan och som en del av chefsarbetet, säger Nina Olin, äldre konsult vid Arbetshälsoinstitutet. 

Se också 

• Guiden Tunteet ja työkyky – ymmärrä tunteiden rooli osana työhyvinvointia (på finska)

Projektet Erottavat emootiot: sukupolven ja -puolen rooli työelämän ja työkyvyn emotionaalisessa kokemisessa ja hallinnassa

• Projektets sida (pä finska)  
• Undersökningen finansierades av Arbetarskyddsfonden och Arbetshälsoinstitutet. 

Ytterligare information

• Äldre konsult Nina Olin, Arbetshälsoinstitutet, nina.olin@ttl.fi, tfn +358 46 851 0497
• Ledande expert Pauliina Mattila-Holappa, Arbetshälsoinstitutet, pauliina.mattila-holappa@ttl.fi, tfn +358 43 824 4041
• Undersökningens vetenskapliga direktör, forskningsprofessor Ari Väänänen, Arbetshälsoinstitutet, ari.vaananen@ttl.fi, tfn +358 50 511 0530