Ekonomisk vårprognos 2026: Tillväxten avtar och energikrisen triggar inflationen på EU-nivå

Före utgången av februari 2026 såg det ut som om EU:s ekonomi fortsätter sin måttliga tillväxt och inflationen avtar. Utsikterna har dock förändrats avsevärt sedan konflikten i Mellanöstern bröt ut. Den kraftiga ökningen av priserna på energiråvaror har gjort att inflationen började ta fart några veckor efter konfliktens utbrott, och den ekonomiska aktiviteten börjar bromsa in. Om man får bukt med spänningarna på energimarknaderna borde läget förbättras något under 2027.

BNP-tillväxten i EU ökade med 1,5 procent under 2025 men tillväxten beräknas nu avta till 1,1 procent 2026 – en nedskrivning på 0,3 procentenheter från den ekonomiska höstprognosen 2025. BNP-tillväxten förväntas sedan igen stiga till 1,4 procent 2027. Tillväxtprognoserna för euroområdet har på motsvarande sätt skrivits ned till 0,9 procent 2026 och 1,2 procent 2027, från 1,2 procent respektive 1,4 procent i höstens prognos. För Finlands del ökade BNP med 0,2 procent under 2025. Prognosen är att Finlands BNP kommer att öka med 0,8 procent under 2026 och 1,4 procent under 2027.

För euroområdets del har inflationsprognosen justerats uppåt till 3,0 procent 2026 (1,9 procent i höstens prognos) och 2,3 procent 2027 (2,0 procent i höstens prognos). Prognosen för Finlands del är att inflationen ökar till 2,4 procent under 2026 och därefter sjunker till 1,9 procent under 2027.

EU:s ekonomi fortsätter att växa, men i långsammare takt

Som nettoimportör av energi är EU:s ekonomi mycket känslig för den energikris som orsakats av konflikten i Mellanöstern – den andra krisen av detta slag på mindre än fem år. Konsumtionen förväntas dock fortsättningsvis vara avgörande för att främja tillväxten. Företagens investeringar begränsas av stramare finansieringsvillkor, lägre vinster och ökad osäkerhet. Svagare extern efterfrågan tynger också exporttillväxten. EU:s investeringar i energiresiliens, särskilt i efterdyningarna av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, har gett goda resultat. Insatserna för att diversifiera energiförsörjningen, fasa ut fossila bränslen och minska energiförbrukningen har gjort EU:s ekonomi bättre rustad att klara av dagens krisläge.

Inflationen väntas stiga till följd av energipriserna

Inflationsutsikterna på kort sikt har försämrats sedan höstprognosen 2025, med en total inflationstopp 2026, för att sedan lätta 2027 i takt med att priserna på energiråvaror förväntas sjunka gradvis, även om de fortfarande ligger omkring 20 procent över nivåerna före kriget.

Under 2025 ökade sysselsättningen i EU-länderna med 0,5 procent, vilket tillförde mer än 1 miljon arbetstillfällen till EU:s ekonomi. Under 2026 förväntas sysselsättningstillväxten avta till 0,3 procent och åter stiga till 0,4 procent 2027. Den långsiktiga minskningen av arbetslösheten förväntas avta och arbetslöshetsnivån stabiliseras på omkring 6 procent 2027. Prognosen för Finlands del är att arbetslösheten i år kommer att ligga på 10,1 procent för att nästa år sjunka till 9,8 procent.

Underskottet i de offentliga finanserna i EU förväntas öka från 3,1 procent av BNP 2025 till 3,6 procent 2027, vilket återspeglar dämpad ekonomisk aktivitet, högre ränteutgifter, åtgärder för att dämpa den effekt de högre energipriserna har på ekonomiskt utsatta hushåll och företag samt ökade försvarsutgifter. I Finland förväntas underskottet för år 2026 uppgå till 4,5 procent, medan underskottet 2027 beräknas till 4,6 procent.

Inom euroområdet är prognosen för skuldkvoten en ökning från 88,7 procent (2025) till 90,2 procent (2026) och vidare till 91,2 procent (2027) i relation till BNP. Detta beror på ökningar i det primära underskottet och de alltmer ogynnsamma skillnaderna mellan räntor och tillväxt. I Finland förutspås att skulden i förhållande till BNP i år kommer att vara 91,2 procent och 93,1 procent året därpå. 

Fortsatta spänningar i energiförsörjningen tynger ned utsikterna

Den största risken förknippad med prognosen gäller hur länge konflikten kommer att vara i Mellanöstern och vilka konsekvenser den får för de globala energimarknaderna. Med tanke på den ovanligt höga graden av osäkerhet kompletteras grundprognosen med ett alternativt scenario där man räknar med mer långvariga störningar. Enligt detta scenario antas energiråvarupriserna stiga betydligt över referenskurvorna för terminerna i grundprognosen, med en topp i slutet av 2026 innan de gradvis justeras tillbaka till nivån i grundprognosen mot slutet av 2027. I motsats till prognosen i grundscenariot skulle inflationen alltså inte lätta och den ekonomiska aktiviteten inte återhämta sig 2027. Dessutom skulle högre priser kunna få hushåll och företag att mer kraftigt bromsa in konsumtionen och investeringarna.

Vidare skulle den direkta försörjningsbristen för specifika råvaror och insatsvaror, till exempel vissa raffinerade oljeprodukter, helium och gödselmedel, ytterligare kunna intensifieras vilket skulle spilla över i form av dominoeffekter för globala produktionskedjor och livsmedelspriser. Starka offentliga investeringar i sektorer som försvar och energiomställning kan uppväga en del av den svaga konjunkturen som förväntas i den privata sektorn. Artificiell intelligens innebär både möjligheter och risker: Produktivitetsvinster skulle kunna stödja investeringar i EU.

Bakgrund

Denna prognos bygger på tekniska antaganden för växelkurser, räntor och råvarupriser, med brytdatum den 29 april. EU-kommissionen offentliggör två ekonomiska prognoser varje år till våren och hösten.

Läs mer i det utförligare pressmeddelandet: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_26_1120