S-Bankens undersökning: Boendekostnaderna och osäkerheten bromsar bostadshandeln – “Det här ögonblicket kan senare visa sig vara ett utmärkt köpläge”

På mindre än ett år har finländarnas inställning till bostadslån blivit betydligt försiktigare än tidigare. Enligt S-Bankens enkätundersökning Kodin ja asumisen ilmiöt (Fenomen inom hem och boende) 2026 anser över hälften av finländarna (54 %) att höga boendekostnader är deras största oro när det gäller boendet. Andelen har ökat med 18 procentenheter sedan förra året. Dessutom anser nästan hälften (44 %) att lån utgör en ekonomisk risk, medan en tredjedel (33 %) var av den åsikten för mindre än ett år sedan.

Enligt S-Banken förändras bostadsmarknaden ovanligt snabbt just nu. För knappt ett år sedan fanns det på marknaden en försiktig optimism kring räntesänkningar och en gradvis återhämtning av ekonomin, men sedan dess har osäkerheten ökat.

“Den svaga arbetsmarknaden, det osäkra världsläget och kostnadstrycket på boendet har snabbt gjort privathushållen allt mer försiktiga. Samtidigt får uppåttrycket på vederlagen och den långvariga nedgången i bostadspriserna många att skjuta upp ett bostadsbyte eller att stanna kvar i den nuvarande bostaden”, säger Janne Ronkanen, ekonom på S-Banken.

Trots den försämrade helhetssituationen anser fortfarande en tredjedel av finländarna att bostadslån är ett sätt att skapa sin egen framtid. Denna syn framhävs särskilt bland unga vuxna och höginkomsttagare.

Historiskt låga bostadspriser erbjuder också möjligheter

Prisutvecklingen på den finländska bostadsmarknaden är just nu exceptionell.

“I Finland har bostadspriserna sjunkit nästan fyra år i rad, vilket är ovanligt på lång sikt. Det här är den största nedgången i de nominella bostadspriserna från prisernas toppnivåer sedan lågkonjunkturen på 1990-talet”, säger Ronkanen.

De sjunkande bostadspriserna erbjuder många som byter bostad eller köper sin första bostad en utmärkt möjlighet att dra nytta av den svaga bostadsmarknaden.

“Det är omöjligt att med säkerhet säga när bostadspriserna har nått botten, men sett till statistiken är nivån redan nu exceptionellt låg. När man ser på statistiken över en längre tid har bostadspriserna alltid återhämtat sig från nedgångar och priserna har stigit i en tydlig trend. Vi kommer också att resa oss från denna nedgång och historien har visat att uppgången ibland kan ske överraskande snabbt”, säger Ronkanen.

Priserna på olika typer av fastigheter har dock inte sjunkit jämnt i hela landet.

“Nu finns det särskilt ett stort utbud av små investeringsbostäder och priserna på dem har också sjunkit mest. Vad gäller familjebostäder är prisnedgången däremot inte riktigt densamma. Ja, nu är det verkligen köparens marknad, särskilt för den som köper sin första bostad”, säger Ronkanen.

Konkurrensutsättningen av lån och betydelsen av flexibilitet ökar i osäkra tider

Bostadshandeln dämpas också fortfarande av den rådande räntenivån, även om räntenivån nu är närmare normala nivåer efter den exceptionella tiden med nollränta.

Nästan fyra av tio finländare uppger att räntenivån minskar deras intresse för att köpa eller byta bostad eller ökar försiktigheten vad gäller boendebeslut. Försiktigheten har ökat sedan förra året och är särskilt tydlig bland dem som är yngre än 40 år. En ränteuppgång oroar i sin tur 22 procent av svarspersonerna.

“I den offentliga debatten framhävs lätt räntesvängningarna, men det viktigaste är att förstå hur ränteförändringar konkret påverkar det egna lånet. Till exempel uppgången i Euriborräntorna i början av detta år påverkar ett genomsnittligt bostadslån från några tiotals euro och uppåt”, säger Ronkanen.

Mari Govenius, direktör med ansvar för S-Bankens lån, säger att finländare som överväger bostadslån nu värdesätter förutsägbarhet och flexibilitet mer än tidigare. Intresset för att konkurrensutsätta lån och hitta lösningar som passar den egna ekonomin har också ökat.

“En större risk än bostadslånet är en vardag som är för strikt dimensionerad. Banken hjälper gärna till att hitta lösningar som passar låntagarens situation, till exempel genom att anpassa lånetiden och de månatliga avbetalningarna och genom amorteringsfria månader samt genom att erbjuda olika alternativ för låneskydd. Även valet av ränta kan påverka, 12 mån. Euribor är mer förutsägbar än en kortare ränta”, säger Govenius.

S-Banken påminner också om möjligheten att konkurrensutsätta det befintliga lånet.

“Att konkurrensutsätta lånet kan bli aktuellt särskilt om låntagarens livssituation eller ekonomiska situation har förändrats. Genom att konkurrensutsätta lånet kan man spara på lånekostnader och samtidigt förhandla om lånevillkor och räntor”, påminner Govenius.

S-Bankens undersökning: Höga kostnader ändrar boendepreferenserna

• Bostadslån ses som en ekonomisk risk av 44 procent (33 % år 2025), medan ungefär en tredjedel ser bostadslånet som ett sätt att skapa sin framtid.
• Av svarspersonerna uppger 54 procent att höga boendekostnader är den största oron när det gäller boendet, vilket är en ökning med 18 procentenheter jämfört med året innan.
• Nästan varannan person (49 %) säger att den allmänna osäkerheten i ekonomin väcker oro även kring boendet. Andelen har ökat med 13 procentenheter jämfört med året innan.
• Av svarspersonerna uppger 38 procent att den nuvarande räntenivån gör dem mer försiktiga eller minskar deras intresse för att köpa eller byta bostad. Andelen har ökat med 10 procentenheter jämfört med året innan.

Närmare uppgifter om S-Bankens enkätundersökning Kodin ja asumisen ilmiöt 2026 lämnas på begäran.

Bakgrundsinformation om enkäten    

Enkätundersökningen Kodin ja asumisen ilmiöt 2026 genomfördes av Kantar Finland Oy på uppdrag av S-Banken. Enkäten besvarades av 3 062 personer över 18 år, och de representerade olika yrkespositioner och inkomstklasser. I enkäten beaktades datainsamlingen på landskapsnivå med målet att uppnå representativitet i enlighet med landskapens befolkning. Datainsamlingen genomfördes 6–22.4.2026. Enkätundersökningen genomfördes nu för andra gången.