HUS

Fosterskador orsakade av alkoholanvändning under graviditeten förblir ofta odiagnostiserade

27.5.2026 14:20:33 EEST | HUS | Pressmeddelande

Dela

En ny studie visar att tidig identifiering av fosterskador som orsakas av alkoholanvändning under graviditeten kan minska sekundära problem som uppträder i ungdomsåren samt de kostnader som är förknippade med dem. Förebyggande åtgärder behövs akut.

Alkoholexponering under graviditeten (PAE, prenatal alcohol exposure) och dess bestående effekter på fostret och barnets senare utveckling (FASD, fetal alcohol spectrum disorders) förblir ofta oupptäckta, trots att de orsakar betydande hälsomässiga och sociala problem världen över samt avsevärda kostnader för samhället.

I en ny gemensam studie av HUS, Helsingfors universitet, Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Folkhälsan utreddes de långsiktiga hälso- och socialvårdskostnaderna som är kopplade till alkoholexponering under graviditeten.

Alkoholexponering under graviditeten ökar risken för många somatiska och psykiatriska sjukdomar hos barnet

Resultaten visade att barn som exponerats för alkohol – både de med och utan FASD-diagnos – hade en klart högre risk för både somatiska och psykiatriska sjukdomar samt sjukhuskostnader som dessa medförde jämfört med kontrollgruppen. De genomsnittliga kumulativa sjukhuskostnaderna fram till 20 års ålder var 55 500 euro för personer med FASD-diagnos, 30 100 euro för exponerade utan FASD-diagnos och 15 600 euro för kontrollgruppen.

Under de första tio levnadsåren var FASD särskilt kopplat till ökade kostnader till följd av medfödda strukturella avvikelser och somatiska sjukdomar. Kostnader relaterade till psykiatriska utmaningar var däremot koncentrerade till personer som exponerats för alkohol men som inte hade någon FASD-diagnos.

Dessutom var en FASD-diagnos hos alkoholexponerade förknippad med en lägre risk för olyckor, missbruksstörningar och tonårsgraviditeter, oberoende av om barnet tidigt hade varit placerat i familjehem eller annan vård utanför hemmet, även om tidig placering var vanligare bland dem med FASD-diagnos.

Användningen av vård utanför hemmet var mycket vanlig i båda PAE-grupperna, och kostnaderna för detta översteg klart sjukhuskostnaderna. De kumulativa kostnaderna för vård utanför hemmet uppgick till cirka 610 000 euro i FASD-gruppen och cirka 344 300 euro bland övriga alkoholexponerade, medan motsvarande kostnader i kontrollgruppen i genomsnitt var 20 500 euro.

Förebyggande åtgärder behövs på alla nivåer

Studien visar att kostnaderna inom hälso- och särskilt socialvården som är kopplade till alkoholexponering under graviditeten är betydande. De höga kostnaderna för vård utanför hemmet speglar det stora behovet av stöd hos barn som exponerats för alkohol under graviditeten och deras familjer.

”Dessa barn och deras familjer behöver stöd, inte skuldbeläggning. Alkoholexponering påverkar hela livet och berör många bland oss”, säger Mirjami Jolma, doktorand vid Helsingfors universitet och specialistläkare i barnneurologi.

Tidig FASD-diagnostik kan minska sekundära problem som uppträder i tonåren och de kostnader som följer av dem. Utifrån studien behövs förebyggande åtgärder akut på alla nivåer – från att förebygga alkoholanvändning under graviditeten till tidig identifiering och långsiktigt stöd.

”Det är viktigt att fråga alla gravida om alkoholanvändning och att ta upp frågan på nytt under graviditetens gång. Gravida som använder alkohol bör utan dröjsmål erbjudas missbrukarvård”, säger Hanna Kahila, specialistläkare i gynekologi och förlossningar vid HUS.

I studien granskades 427 barn som exponerats för alkohol samt 1 795 kontrollpersoner. Deltagarna var födda mellan 1992 och 2001 och följdes fram till år 2016.

I analysen inkluderades alla perioder inom specialiserad sjukvård och vård utanför hemmet, inklusive familjehems- och institutionsvård. Kostnader samt utvecklingen av diagnoser granskades per åldersgrupp fram till 20 års ålder och man jämförde personer med FASD-diagnos (48 barn) och odiagnostiserade alkoholexponerade (379 barn) med kontrollgruppen.

På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar.

Dagens forskning är morgondagens bättre vård.

HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.

Kontakter

Om HUS

HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.

På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar över 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.

HUS – Den främstavården

HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.

hus.fi/sv

Andra språk

Följ HUS

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från HUS

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye