Strålningsarbetarnas stråldoser var måttliga 2025

Ledande sakkunnig Maaret Lehtinen vid Strålsäkerhetscentralen (STUK) konstaterar att förra året var normalt när det gäller yrkesmässig strålningsexponering. Det förekom inga överskridanden av de dosgränser som fastställts för enskilda arbetstagare.

De högsta stråldoserna uppstår i flygarbete

Piloter och kabinpersonal utgör en särskild grupp bland dem som arbetar med strålning. De får sin stråldos huvudsakligen från kosmisk strålning från rymden. Den sammanlagda stråldosen för personer som arbetar ombord på flygplan är större än för någon annan yrkesgrupp. Även de genomsnittliga stråldoserna per arbetstagare är högst inom flygbranschen.

”Ju högre man flyger och ju längre flygning varar, desto större blir stråldosen”, säger Maaret Lehtinen. Mängden kosmisk strålning påverkas också av flygrutten och av solens aktivitet, som varierar i cykler på cirka 11 år.

Flygpersonalens årliga stråldoser låg klart under gränsvärdena i fjol. 

Varken piloter eller kabinpersonal har alltså fått stråldoser från kosmisk strålning som varit skadliga för hälsan. Kosmisk strålning måste ändå tas på allvar. Flygbolagen begränsar till exempel antalet flygtimmar för gravida arbetstagare, och en av orsakerna till begränsningarna är exponeringen för kosmisk strålning.

Inom hälso- och sjukvården utsätts arbetstagare för små stråldoser

En stor del av strålningsarbetarna finns inom hälso- och sjukvården, till exempel vid undersökningar där röntgenstrålning används eller vid behandlingar och åtgärder där radioaktiva ämnen utnyttjas. 

Vid användning av strålning inom hälso- och sjukvården måste både patienternas och arbetstagarnas säkerhet beaktas. När nya behandlingsmetoder och ny teknik tas i bruk är det viktigt att också detta perspektiv beaktas noggrant.

”Användningen av strålning och radioaktiva ämnen inom hälso- och sjukvården har ökat, men samtidigt hanteras exponeringen allt bättre eftersom tekniken och arbetsmetoderna har utvecklats betydligt”, säger Maaret Lehtinen. ”Till exempel orsakade användningen av röntgenstrålning inom hälso- och sjukvården sammanlagt en stråldos för alla arbetstagare som var nästan lika stor som den dos en patient får vid en enskild CT-undersökning.”

Till skillnad från patienten är strålningsexponeringen för arbetstagare enbart en nackdel och hålls så låg som möjligt. Däremot bedöms patienten ha nytta av den strålningsundersökning som görs, och nyttan anses vara större än den risk som strålningsexponeringen medför.

Verksamhetsutövarna ansvarar för arbetstagarnas skydd

Verksamhetsutövaren ansvarar alltid för strålsäkerheten för arbetstagare, patienter och allmänheten. Arbetstagarnas exponering för strålning följs upp med personliga dosmätare, så kallade dosimetrar. Resultaten registreras i dosregistret som upprätthålls av Strålsäkerhetscentralen. Verksamhetsutövaren ska också alltid anmäla överskridanden av dosgränserna och andra strålsäkerhetsincidenter till Strålsäkerhetscentralen.

Genom övervakning av exponeringsförhållandena och individuell doskontroll säkerställs att arbetstagarna inte exponeras mer än planerat och åtminstone inte mer än dosgränserna. Syftet med kontrollen är dessutom att identifiera strålsäkerhetsincidenter och förbättra strålsäkerheten

STUK har uppdaterat sin föreskrift om utredning av yrkesmässig exponering och den nya föreskriften trädde i kraft den 1 maj 2026.

Hela föreskriften om utredning, bedömning och övervakning av yrkesmässig exponering (STUK S/2/2026) samt övriga föreskrifter från STUK finns här: https://stuk.fi/stukin-maaraykset