Risken för omfattande cyanobakterieblomningar i öppna havsområden är fortfarande betydande

Näringstillståndet i det öppna havet upprätthåller fortfarande en hög risk för cyanobakterieblomningar, alltså blågrönalger, på de öppna havsområdena nära Finland. Risken för att omfattande bälten av cyanobakterier ska bildas är stor i norra delen av Östersjöns huvudbassäng, söder om Skärgårdshavet och i de mellersta delarna av Bottenhavet. I Finska viken är risken betydande och i Bottenviken fortfarande liten. Rikliga blomningar kan förekomma lokalt i hela kustområdet.

Fosfor i ytvattnet gynnar massförekomster av cyanobakterier

Efter algernas vårblomning fanns det kvar fosfornäring som växtplankton kan utnyttja i ytvattnet på de nordliga öppna havsområdena, med undantag för Bottenviken. Detta överskott av fosfor skapar fortfarande goda förutsättningar för cyanobakteriernas tillväxt.

Väderförhållandena förra vintern gjorde att Finska vikens vattenskikt inte blandades om. Således nådde mindre fosfor från de djupare vattenlagren ytvattnet, och fosforhalten i ytvattnet i Finska viken var lägre än året innan.

”I Finska viken minskade risken för cyanobakterieblomningar från hög risk till endast något lägre, det vill säga till nivån betydande risk, trots den positiva utvecklingen av ytvattnets status. Detta beror på den generellt höga fosfornivån i Finska viken, som har rått under hela 2000-talet. Därför är omfattande cyanobakterieblomningar möjliga varje sommar under gynnsamma väderförhållanden”, säger specialforskare Jouni Lehtoranta vid Finlands miljöcentral.

I Bottenviken är risken för flak av cyanobakterier på öppet hav fortfarande liten

I Bottenhavet har risken för förekomst av cyanobakterier ökat betydligt under det senaste decenniet. I Bottenviken gynnar den knappa mängden fosfornäring fortfarande inte massförekomsten av cyanobakterier på öppet hav.

Artsammansättningen i de cyanobakterieblomningar som påträffats längs Bottenvikens kust har skiljt sig från arterna i våra övriga kustområden. Detta kan bero på att fosforhalten i Bottenvikens vatten är mycket låg.

”I Bottenviken begränsas algtillväxten av fosfor, medan deras tillväxt i andra öppna havsområden nära Finland begränsas av kväve. På områden med begränsad kvävemängd dominerar cyanobakteriearterna Nodularia spumigena, Aphanizomenon flosaquae och Dolichospermum spp, som kan binda kväve från atmosfären. Dessa arter kan bilda omfattande flak av cyanobakterier på öppet hav. På Bottenvikens kust med begränsad fosformängd dominerar cyanobakterier inom släktena Planktothrix och Phormidium, som inte kan binda kväve”, berättar specialforskare Sirpa Lehtinen, som koordinerar växtplanktonuppföljningen inom havsvården.

Cyanobakterieblomningar är vanligast från midsommar till slutet av augusti. Celldelningen hos cyanobakterierna ökar när det finns rikligt med solljus och havsvattnet är varmt. Bälten av cyanobakterier bildas efter några veckor av varmt och soligt väder, särskilt om perioden innehåller dagar med svaga vindar. Bältena består huvudsakligen av cyanobakterieceller i dåligt skick som inte längre kan reglera sitt djup i vattnet. Cyanobakterieblomningar kan också förekomma långt in på hösten och till och med på vintern under isen.

Uppföljning av havets status behövs också för att förutspå risken för cyanobakterier. Vid modelleringen av risken för cyanobakterieförekomster användes Finlands miljöcentrals uppföljningsmaterial från öppet hav och uppföljningsinformation från kusterna. Dessutom utnyttjades Alg@line-uppföljningsdata från kommersiella fartyg samt data från satellitbilder. 

Finlands miljöcentral publicerar inte veckovisa cyanobakterierapporter i sommar på grund av sparåtgärder

Under den kommande sommaren publicerar Finlands miljöcentral inga veckovisa meddelanden om den allmänna cyanobakteriesituationen. Orsaken är statens finansieringsnedskärningar. Observationer av cyanobakterieläget finns tillgängliga i webbtjänster.

Situationen i insjöarna följs upp av Tillstånds- och tillsynsverket, som informerar om läget vid behov. Kommunerna och städerna ansvarar för uppföljningen av cyanobakterieläget och vattenkvaliteten vid de officiella badstränderna och informerar om dem via sina egna informationskanaler.

Man bör förhålla sig försiktigt till cyanobakterier

Cyanobakterierna kan bilda olika gifter och ämnen som irriterar bland annat huden eller ögonen. Man ska alltid vara försiktig med cyanobakterier. I synnerhet små barn och sällskapsdjur ska hållas borta från vatten som innehåller cyanobakterier. Vatten med cyanobakterier får inte användas som bastu-, tvätt- eller bevattningsvatten.

Vid misstanke om förgiftning ska man uppsöka läkare och husdjur ska tas till en veterinär. Giftinformationscentralen ger vid behov ytterligare anvisningar.

Observationer av cyanobakterier i Finlands miljöcentrals webbtjänster:

• Information om cyanobakteriesituationen baserad på uppföljning och medborgarobservationer i Järvi-meriwiki-tjänsten (på finska): Blågrönalgläget (jarviwiki.fi)
• Satellitbilder och terrängobservationer av cyanobakterier på öppet hav och längs kusten (på finska) (tarkka.syke.fi)