Utvärdering av kostnadseffektiviteten hos vattenvårdsåtgärder inom jord- och skogsbruket har publicerats

Resultaten från utvärderingen används i arbetet med att främja Ahti-programmet samt för att utveckla genomförandet av åtgärder inom vatten- och havsvården. Egentliga Finlands livskraftcenter har beställt utvärderingen, som har genomförts av Naturresursinstitutet.

Genom vattenvårdsåtgärder inom jord- och skogsbruket minskar man på närings- och partikelbelastningen från de olika näringarna till vattendragen. Samtidigt förbättras vattenkvaliteten och den akvatiska naturens biologiska mångfald tryggas. Åtgärderna stödjer näringarnas hållbara verksamhet och långsiktiga verksamhetsförutsättningar.

Åtgärdernas kostnadseffektivitet delades in i fyra grupper

För skogsbrukets del omfattade granskningen sedimentationsbassänger, flödesregleringsdammar, naturliga och restaurerade våtmarker samt kontinuitetsskogsbruk. För jordbrukets del inkluderades bland annat tidvis plöjning, våtmarker, reglerbar täckdikning, gipsbehandling, strukturkalk, jordförbättringsfiber, fånggrödor, tvåstegsdiken, skyddszoner samt avstående från undantaget för spridning av stallgödsel.

Utifrån resultaten kunde vattenvårdsåtgärder delas in i fyra grupper: åtgärder som samtidigt förbättrar det ekonomiska resultatet och minskar belastningen, åtgärder som medför kostnader men är relativt förmånliga, åtgärder med måttliga kostnader i förhållande till vattenvårdsnyttan samt åtgärder vars kostnader är höga i förhållande till den uppnådda nyttan.

I bästa fall stöder en åtgärd både miljön och lönsamheten

Kontinuitetsskogsbruk och periodisk plöjning visade sig kunna både förbättra det ekonomiska resultatet och minska belastningen under vissa förhållanden. Vid tolkningen av resultaten bör det beaktas att det fortfarande finns betydande osäkerhet kring många åtgärder, både vad gäller deras effekt i vattenvården och deras kostnader. Samtidigt lyfter granskningen fram behovet av att i fortsättningen kritiskt utvärdera sådana åtgärder vars kostnadseffektivitet är svag. Till denna grupp hör särskilt de inom skogsbruket allmänt använda sedimentationsbassängerna.

Effekterna måste bedömas som en helhet

Det bör också beaktas att värdet av att inte vidta åtgärder inte ingick i utvärderingen. Till exempel kan det vara både ekonomiskt motiverat och gynnsamt ur ett mångmålsperspektiv för miljön att avstå från iståndsättningsdikning i områden med svag lönsamhet.

Dessutom beror en åtgärds kostnadseffektivitet på lokala förhållanden och dens totaala effekter. Till exempel kan samma metod vara effektiv för att minska näringsutlakning på vissa platser, men samtidigt försämra naturvärden. Därför bör man i stället för enskilda nyttor alltid granska de samlade miljöeffekterna plats- och åtgärdsspecifikt. I utvärderingen framkom detta perspektiv bland annat vid tillämpning av tvåstegsdiken samt vid ledning av vatten genom naturliga myrar.

Gemensam och uppdaterad kunskap om kostnader och effekter skulle stärka framtida styrning

Insamlingen av information om åtgärdernas kostnader och effekter genomfördes i omfattande samarbete mellan forskningsinstitut och projekt, vilket bör utvecklas ytterligare i framtiden. Även det intresse som olika intressenter visade för utvärderingen indikerar att det finns behov av att utveckla en gemensam, öppen uppdaterad kunskapsbas om kostnader, effekter och exempelobjekt kopplade till vattenvårdsåtgärder.

Mer information:
Mika Nieminen, ledande forskare, Naturresursinstitutet, mika.nieminen@luke.fi, 029 532 2399
Sakari Sarkkola, specialforskare, Naturresursinstitutet, sakari.sarkkola@luke.fi, 029 532 5409
Eveliina Kiiski, miljösakkunnig, Egentliga Finlands livskraftcenter, eveliina.kiiski@elinvoimakeskus.fi, 050 390 2389