Krisberedskapen kräver att bankerna har tillräckliga förlustabsorberande buffertar

VFS anser att det inte har förekommit några betydande problem med tillämpningen av resolutionsbestämmelserna. Bankerna skulle uppnå resolutionsberedskap före utgången av 2024, och de har i allmänhet uppfyllt kraven väl. Finländska banker har inte haft några betydande problem med att uppfylla dessa krav.

Olika krav kan äventyra resolutionens trovärdighet

Vid resolution måste man kunna rekapitalisera en bank som hamnat i svårigheter genom att skriva ned skulder och omvandla skulder till aktier i banken. VFS betonar att detta ska vara möjligt oberoende av hur stor banken är eller vilket resolutionsverktyg som används.

För att resolutionsmyndigheterna ska kunna förbereda sig på rekapitalisering måste bankerna ha ett tillräckligt högt krav på förlusttäckning och rekapitalisering (MREL) som grundar sig på kapitalkrav.

VFS varnar för att trovärdigheten i resolutionssystemets funktion kan äventyras om MREL-kraven begränsas enligt bankens storlek eller det planerade resolutionsverktyget.

"Nivån på MREL-kraven som ställs för att möjliggöra resolution kan inte granskas separat från bankens kapitalkrav. Om målet är att sänka kraven bör kraven sänkas konsekvent med utgångspunkt i kapitalkraven", säger Jaakko Weuro, överdirektör vid VFS.

Ett gemensamt insättningsskydd är viktigt när det genomförs på rätt sätt.

Enligt VFS är det gemensamma insättningsgarantisystemet fortfarande ett viktigt strukturellt mål för utvecklingen av bankunionen. Erfarenheter både från Finland och internationellt visar att centraliseringen av resolutions- och insättningsgarantiuppgifter till en myndighet är en fungerande lösning. Hanteringen av problemsituationer och beredskapen inför dem är mer effektiv när alla befogenheter innehas av samma myndighet.

VFS fäster dock uppmärksamhet vid att det fortfarande finns många skillnader i hur insättningsgarantisystemen fungerar i olika medlemsstater. De nationella verksamhetsmodellerna måste ändras för att man ska kunna förverkliga ett fungerande gemensamt insättningsgarantisystem.

"Ett gemensamt system bör inte genomföras enbart som tilläggsfinansieringskapacitet för nationella krishanteringsåtgärder eller användas för att sänka de förlustbuffertar som bankerna har byggt upp. Detta skulle försämra bankunionens enhetlighet och samtidigt skulle fördelarna med det gemensamma insättningsgarantisystemet till stor del inte uppnås", betonar Weuro.

Kommissionen utvärderar utvecklingen av bankregleringen

VFS:s synpunkter anknyter till Europeiska kommissionens pågående bedömning av hur bankregleringen borde utvecklas med tanke på främjandet av konkurrenskraften. Kommissionen har meddelat att den under sommaren kommer att publicera en bedömning av utvecklingsbehoven.

Syftet med VFS:s promemoria är att stödja diskussionen om ämnet och den nationella ståndpunktsbildningen.