Ökning av regionala skillnader i arbetsoförmåga – samtidigt ökar också diabetes och sömnapné i hela landet

Finländarnas arbetsoförmåga utvecklas olika i olika delar av landet: i Nyland har arbetsoförmågan minskat ytterligare en aning, medan den till största delen är oförändrad eller ökar på andra håll i landet. Utvecklingen av arbetsoförmågan framgår av indexet för arbetsoförmåga som ingår i det nationella hälsoindexet. Där finns data om beviljade sjukpensioner, längre sjukdagpenningsperioder och beslut om yrkesinriktad rehabilitering.

Skillnaderna i sjukdagpenningsperioder mellan Nyland och resten av Finland har ökat under åren 2017–2024. Antalet sjukdagpenningsperioder har ökat ytterligare i de områden där antalet perioder också tidigare var större än i Finland i genomsnitt. Samtidigt har antalet sjukdagpenningsperioder i områden med färre sjukdagpenningsperioder minskat ytterligare i förhållande till hela landet.

I fråga om sjukpensioner har de regionala skillnaderna hållits på en rätt jämn nivå. De regionala skillnaderna inom den yrkesinriktade rehabiliteringen har minskat.

Den psykiska hälsan fortsättningsvis en källa till oro

Det finns betydande skillnader mellan regionerna i utvecklingen av belastningen som orsakas av olika sjukdomsgrupper under åren 2017–2024. Sjuklighetsindexet i det nationella hälsoindexet ger information om hur sjukfrekvensen utvecklas.

De största regionala skillnaderna inom enskilda sjukdomsgrupper finns i alkoholsjukdomar och psykiska sjukdomar. Stora regionala skillnader förekommer utöver sjukfrekvensen också i användningen av och tillgången på tjänster.

Det psykiska hälsoindexet har i genomsnitt sänkts i hela landet och inom nästan alla välfärdsområden. Indexet mäter rätten till specialersättning för läkemedel som beviljats på grund av psykos, sjukpensioner som grundar sig på psykiska sjukdomar samt självmordsförsök och självmordsbenägenhet.

Antalet sjukpensioner som grundar sig på psykiska sjukdomar har minskat i alla regioner. Detta kan bero på att en allt större andel av dessa ansökningar avslås. Inga större förändringar har skett gällande rätten till specialersättning för antipsykotiska läkemedel. Dödligheten till följd av självmord minskade under en längre tid, men under de senaste åren har minskningen avstannat.

Samtidigt är utvecklingen oroväckande om man ser till andra mått på psykisk ohälsa. Den psykiska belastningen bland finländarna har ökat särskilt bland unga personer i arbetsför ålder, självmordstankar har blivit vanligare och användningen av antidepressiva läkemedel har ökat särskilt bland unga kvinnor.

– Finländarnas psykiska hälsa ger fortsättningsvis anledning till oro. Tillgången till vård i ett tidigt skede behöver förbättras ytterligare och det gäller att förebygga att psykiska problem blir långvariga, annars kan människors möjlighet att alls delta i arbetslivet gå förlorad, säger Kati Sarnola, specialforskare vid FPA.

Hjärt- och kärlsjukdomar fortsätter att minska – men i södra Finland har minskningen avstannat

Sjukfrekvensen i kranskärlssjukdomar och cerebrovaskulära sjukdomar har minskat kraftigt inom många sådana områden där sjukfrekvensen var hög 2017 enligt index för kranskärlssjukdomar och cerebrovaskulära sjukdomar. Sådana områden är bland andra Södra Karelen, Södra Savolax och Päijänne-Tavastland.

Minskningen av hjärt- och kärlsjukdomar verkar dock ha avstannat i södra Finland, där sjukfrekvensen var lägre från början. Detta tyder på att det också behövs nya åtgärder.

– Det effektivaste sättet att stödja hälsan är fortsättningsvis att förebygga sjukdomar. Tillförlitlig information om sunda vanor finns att få, men utöver det borde också samhället sporra allmänheten till hälsosamma val, till exempel med hjälp av så kallad hälsobaserad beskattning, säger forskningschef Suvi Parikka vid Institutet för hälsa och välfärd.

Diabetes och sömnapné ökar i hela landet

Diabetes och kroniska lungsjukdomar ökar kraftigt inom alla välfärdsområden. Ökningen av lungsjukdomar förklaras av att diagnosen sömnapné har blivit allt vanligare, vilket i sin tur särskilt beror på att fetman har ökat bland befolkningen i arbetsför ålder. Fetman är också en väsentlig faktor som bidrar till ökningen av diabetes.

Fetma och stillasittande hänger också samman med många andra sjukdomar och kan på längre sikt leda till en ökning av bland andra psykiska problem, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och cirkulationsorganens sjukdomar.

– Fetma och associerade sjukdomar är sådana folkhälsoproblem som ökar tydligt. Om det inte går att förebygga att fetma blir vanligare kommer det i framtiden att leda till en ökning i sjukfrekvensen och arbetsoförmågan, säger Kati Sarnola.

Det nationella hälsoindexet stöder beslutsfattandet i regionerna

Det nationella hälsoindexet sammanställer uppgifter om sjukfrekvens och arbetsoförmåga till en helhet som möjliggör tillförlitlig jämförelse av olika regioner. Indexen stöder beslutsfattandet i välfärdsområdena och gör att regionala behov kan identifieras med större exakthet än hittills.

I indexhelheten jämförs sjukfrekvensen eller arbetsoförmågan hos befolkningen i varje region med medeltalet för hela landet, då nivån för hela landet är 100. Siffror över 100 innebär högre sjukfrekvens eller arbetsoförmåga än medeltalet medan siffror under 100 visar på lägre sjukfrekvens eller arbetsoförmåga.

Mer information

Publikationer och material:

• Nationella hälsoindexet 2026 – resultat för 2017–2024 (julkari.fi)
• Sjuklighetsindexet på thl.fi
• Indexet för arbetsoförmåga i FPA:s faktaportal