Den finansiella sektorn i Finland är fortsatt kapitalstark, men det finns fortfarande stora osäkerheter i omvärlden

Finlands ekonomi växte i januari–mars 2026 med 0,9 % på kvartalsbasis, men det svåra konjunkturläget och den geopolitiska osäkerheten kastar alltjämt en skugga över de ekonomiska utsikterna. Arbetslösheten var fortsatt hög i april och konkurserna ökade jämfört med motsvarande period 2025. Konsumenternas förtroende är alltjämt svagt, men näringslivets förtroende har förbättrats.

Uppgången i Euriborräntorna vid början av 2026 avspeglades i prissättningen av nya lån, men räntorna på bankernas utestående utlåning och inlåning har ännu inte förändrats nämnvärt. Ränteskillnaden mellan utestående utlåning och inlåning krympte dock jämfört med första kvartalet 2025, samtidigt som volymen av utestående lån ökade svagt. Detta fick ökningen i räntenettot att sakta in under första kvartalet 2026. De geopolitiska riskerna avspeglades i början av året i snabba marknadsrörelser, och investeringsmiljön var fortsatt svår framför allt i februari–mars 2026. De snabba framstegen med AI-modeller framhävde oron kring cybersäkerheten under våren. Det förändrade hotlandskapet medför inte några ändringar i de grundläggande regelkraven, men det understryker ytterligare betydelsen av identifiering av risker och effektiva riskkontroll- och hanteringsåtgärder.

”Vi kan se försiktiga ljusglimtar i den ekonomiska utvecklingen, men omvärldsriskerna är fortfarande exceptionellt stora. På grund av den geopolitiska osäkerheten, det svaga arbetsmarknadsläget och de kraftiga fluktuationerna på marknaden är utsikterna för den finansiella sektorn alltjämt utmanande, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.

Fortsatt stark kapitaltäckning i banksektorn - sämre resultat än under jämförelseperioden

Kapitaltäckningsgraderna för den finländska banksektorn var fortsatt starka och kärnprimärkapitalrelationen låg i stort sett på samma nivå som vid årsskiftet. Vid slutet av mars 2026 låg kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn på 18,2 % (12/2025: 18,3 %) och den totala kapitalrelationen på 21,6 % (12/2025: 22,2 %). Kapitaltäckningsrelationerna ligger fortfarande över genomsnittet för europeiska banker. Bankerna har också rikligt med kapital i förhållande till kapitalkraven. På grund av det minskade räntenettot och blygsamma nettointäkter av placeringsverksamheten blev resultatet för banksektorn svagare än under jämförelseåret. Lönsamheten sjönk till ungefär genomsnittsnivån för bankerna i EU och variationerna mellan bankerna var stor.

Banksektorns oreglerade lån låg alltjämt på en måttlig nivå. Utvecklingen av kreditriskerna i hushålls- och företagslån beviljade av banker verksamma i Finland visar dock på stor variation mellan olika utlåningssegment, sektorer och banker.

Såväl likviditetspositionen som upplåningen inom banksektorn i Finland var fortsatt stabil under första kvartalet 2026. Upptrappningen av de geopolitiska spänningarna drog tillfälligt ned marknadssentimentet, vilket återspeglades i en kortvarig ökning av riskpremierna på de finländska bankernas marknadsupplåning. Detta skiljde sig dock inte väsentligt från den allmänna marknadsutvecklingen eller utvecklingen av upplåningskostnaderna för andra banker.

Lägre solvens i arbetspensionssektorns jämfört med föregående kvartal

Arbetspensionssektorns solvenskapital minskade under första kvartalet, och avkastningen på placeringarna var något negativ (−0,2 %). Solvensgraden, som speglar förhållandet mellan solvenskapitalet och ansvarsskulden, sjönk under första kvartalet till 129,5 %, men låg fortfarande över fjolårsnivån (3/2025:128,7 %).

Solvensställningen (1,5), som beskriver förhållandet mellan solvenskapitalet och solvensgränsen, sjönk från nivån vid slutet av 2025, då solvensgränsen steg något samtidigt som solvenskapitalet minskade.

Avkastningen på aktier och räntebärande värdepapper var negativ under kvartalet, medan avkastningen på fastighetsplaceringar och andra placeringar var positiv. Aktiernas portföljandel låg på nästan samma nivå som föregående kvartal (56,2 %). Arbetspensionsanstalternas stresstålighet mot aktiechocker försvagades från föregående kvartal, men var alltjämt relativt god.

Fortsatt stark solvens i liv- och skadeförsäkringssektorn

Livförsäkringssektorns solvens stärktes till 219 % (12/2025: 212 %). Nedgången på investeringsmarknaden avspeglades på solvensen och ledde till att kapitalkravet sjönk något mer än kapitalbasen. Premieinkomstökningen mattades av till 1,3 % men var fortsatt positiv. Kraftigast ökade premieinkomsten för sparlivförsäkringar.

Avkastningen på placeringarna (exkl. de tillgångar som utgör täckning för fondförsäkringar) var negativ. Avkastningen på placeringarna inom livförsäkringssektorn var −0,7 %.

Skadeförsäkringssektorns solvens sjönk något men var fortsatt stark och låg på 250 % (12/2025: 257 %). Säsongsvariationerna i den försäkringstekniska ansvarsskulden i förening med utvecklingen av placeringsverksamheten ledde till att kapitalbasen minskade något, medan kapitalkravet ökade något under första kvartalet 2026.

Premieinkomsten ökade med 1,7 % jämfört med första kvartalet 2025. Premieinkomsten för sjukförsäkringen fortsatte att öka. Totalkostnadsprocenten förbättrades jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol och sjönk till 104 % (3/2025: 107 %). Avkastningen på placeringarna i skadeförsäkringssektorn var också något negativ, −0,1 %.

Närmare upplysningar lämnas av

avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.

Bilagor:

• Kapitaltäckningen i banksektorn och i finans- och försäkringskonglomerat 31.3.2026 (excel)
• Arbetspensionsförsäkringsbolagens, pensionskassornas och -stiftelsernas samt arbetspensionssektorns solvens 31.3.2026 (excel)
• Liv- och skadeförsäkringsbolagens solvens 31.3.2026 (excel)