Slåtterarbetet på vägrenarna fortsätter i Nyland under hela sommaren

Slåtterarbetet inleddes i början av juni och framskrider etappvis på olika håll i Nyland. Arbetet pågår fortfarande och antalet slåttergånger varierar enligt vägarnas skötselklass för grönområden. I regel slås vägrenar 2–3 gånger under sommaren.

Frisiktsområden och trafiksäkerhet i centrum

Det viktigaste målet med slåttern är att förbättra trafiksäkerheten och således minska farliga situationer.

"På mycket krokiga vägavsnitt samt på avsnitt med korsningar och kurvor kan växtligheten utgöra sikthinder. Därför är slåttern en central del av att säkerställa trafiksäkerheten", berättar Henri Aaltonen, underhållsansvarig vid livskraftscentralen.

Slåtterarbetena förutsätter särskild noggrannhet även av trafikanterna på livligt trafikerade leder.

"Det utgör alltid en risk med slåtterarbetet som framskrider långsamt på livligt trafikerade leder. Därför önskas särskild försiktighet av trafikanterna om de möter slåtterarbete i trafiken", konstaterar Aaltonen.

Slåtterarbetena schemaläggs med beaktande av trafiken

Man strävar efter att minimera de olägenheter som slåtterarbetena orsakar genom att förlägga arbetena på de livligaste huvudlederna till lugnare tidpunkter, såsom nattetid. På så sätt förblir trafiken så smidig som möjligt även under arbetets gång.

Det är viktigt att väganvändarna kommer ihåg att sänka hastigheten och iaktta särskild försiktighet när de möter en slåtterarbetsplats.

Slåtterarbetena är en del av livskraftscentralens underhållsentreprenader för landsvägarna och deras kvalitet övervakas på samma sätt som andra underhållsarbeten. Övervakningen utförs som stickprov av livskraftscentralens projektchefer och konsulter inom kvalitetskontroll.

Slåtterarbetena ger årligen upphov en del respons, men deras betydelse för vägmiljöns säkerhet är central.

"Växtligheten nära körbanan är en riskfaktor för såväl vägtrafikanter som djur som gömmer sig bland växtligheten. Slåtter är därför en viktig del av en trygg trafikmiljö", påminner Aaltonen.

Genom slåttern sörjer man också för den biologiska mångfalden

Regelbunden slåtter upprätthåller arterna vid vägkanterna och förhindrar övergödning av växtligheten. Samtidigt bekämpas också främmande arter, såsom lupin och vresros.

Långa regnperioder kan påverka slåtterarbetets slutresultat.

"Efter långa regnperioder kan jordmånen vara mycket mjuk, och då kan arbetsmaskinerna lämna spår i terrängen", berättar Aaltonen. Detta försöker man dock undvika.

Får man själv ta bort främmande arter? 

Om det till exempel växer lupiner på statens marker bredvid invånaren får man inte avlägsna dem själv, utan arbetet på vägområdet kräver myndighetstillstånd och ett giltigt vägsäkerhetskort. Det är inte tillåtet att förstöra växtligheten på egen hand. Om du upptäcker invasiva främmande arter på vägrenarna kan du anmäla dem via trafikens kundservice eller webbplatsen vieraslajit.fi.

Får man samla in skräp från vägkanterna? 

"Städningen av vägrenarna hör till vägunderhållsentreprenaderna, men entreprenörerna kan ge uppgiften till exempel till en idrottsförening eller en skolgrupp. Dessutom ordnar frivilliga privatpersoner ibland städning av vägnätet", säger Nevalainen.