Psykosociala faktorer har betydelse för återhämtningen från en lindrig hjärnskada
24.6.2026 08:35:59 EEST | HUS | Pressmeddelande
Långvariga symtom efter en lindrig hjärnskada förklaras inte bara av särdragen hos skadan, utan psykosociala faktorer har också betydelse för återhämtningen. Det framgår av specialistpsykolog i neuropsykologi Kaisa Mäkis doktorsavhandling.
En lindrig hjärnskada är allmän och merparten av patienterna återhämtar sig bra inom några månader efter skadan. En del har mera långvariga symtom.
Cirka var sjätte vuxen som vårdats på jouren på grund av en lindrig hjärnskada rapporterar åtminstone lindriga eftersymtom tre till sex månader efter skadan. Långvariga symtom är förknippade med en betydande belastning i vardagen, försämrad funktionsförmåga och ökad användning av hälso- och sjukvårdstjänster.
”Jag ville studera varför en del av patienterna inte återhämtar sig som förväntat, trots att skadan är lindrig. Förståelse hjälper att utveckla vården och stöda återhämtningen”, säger psykologie licentiat Kaisa Mäki som arbetar som specialistpsykolog i neuropsykologi vid HUS.
Belastande livssituation har samband med långvariga symtom
Studien visar ett samband mellan psykosociala faktorer och långvariga symtom. Till exempel belastande livshändelser under den senaste tiden hade ett samband med ökad trötthet och depressionssymtom.
De patienter som upplevde kognitiva symtom efter en lindrig hjärnskada, klarade sig oftast inte sämre i testen än patienterna utan symtom. Däremot upptäcktes att patienter med kognitiva symtom upplevde mindre socialt stöd och hade sämre resiliens än dem som inte hade sådana symtom.
”Det tyder på att symtomen inte kan förklaras bara av svårigheter med kognitiv prestation, utan det finns också andra bakomliggande faktorer” säger Mäki.
Studiens fynd framhäver patientens upplevelse och de psykosociala faktorernas betydelse vid återhämtning från en lindrig hjärnskada.
”Det är viktigt att ta symtom och anledning till bekymmer som patienten upplevt på allvar. Nedlåtande attityd kan öka upplevelsen av orättvisa och försvåra återhämtningen” säger Mäki.
”Individuella psykologiska faktorer och livssituationen har en viktig roll i återhämtningen, och de bör beaktas då symtomen blir långvariga”, betonar hon.
Psykologie licentiat Kaisa Mäkis doktorsavhandling Symptomatic outcome following mild traumatic brain injury: Associations with perceived injustice, stressful life events and protective psychological factors granskades den 5 juni 2026 vid Helsingfors universitet.
På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar.
Dagens forskning är morgondagens bättre vård.
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.
Nyckelord
Kontakter
Kaisa MäkiPsykologie licentiat, specialistpsykolog i neuropsykologiHUS Neurocentrum
kaisa.maki@hus.fiBilder
Om HUS
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar över 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främstavården
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.
hus.fi/sv
Andra språk
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Mekanismerna bakom ruptur av hjärnaneurysm preciseras – HUS medverkar i en internationell studie6.7.2026 07:39:02 EEST | Pressmeddelande
HUS Helsingfors universitetssjukhus medverkar i en internationell studie som tillför ny information om varför en del hjärnaneurysm rupturerar. Resultaten kan i framtiden bidra till att bättre än i nuläget identifiera aneurysmen med störst rupturrisk och stödja utvecklingen av nya läkemedelsbehandlingar. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften Nature Neuroscience.
Aivovaltimopullistuman puhkeamisen mekanismi tarkentuu – HUS mukana kansainvälisessä tutkimuksessa6.7.2026 07:39:02 EEST | Tiedote
HUS Helsingin yliopistollinen sairaala oli mukana kansainvälisessä tutkimuksessa, joka tuo uutta tietoa siihen, miksi osa aivovaltimopullistumista puhkeaa. Tulokset voivat tulevaisuudessa auttaa tunnistamaan nykyistä paremmin ne pullistumat, joiden puhkeamisriski on suurin ja tukemaan uusien lääkehoitojen kehittämistä. Tutkimus on julkaistu arvostetussa Nature Neuroscience -lehdessä.
Arbetet för babyvänlig verksamhet fortsätter – utvecklingsarbetet fortsätter med ny sammansättning2.7.2026 10:28:59 EEST | Pressmeddelande
Efter att Institutet för hälsa och välfärd THL:s nationella samordnande upphörde fortsätter arbetet för babyvänlig verksamhet i samarbete med alla välfärdsområden. Målet för den sakkunniggrupp som HUS har sammankallat är att trygga och utveckla babyvänlig vård i hela landet.
Vauvamyönteinen työ jatkuu – kehittämistyö jatkuu uudella kokoonpanolla2.7.2026 10:28:59 EEST | Tiedote
THL:n kansallisen koordinaation päätyttyä vauvamyönteisyystyö jatkuu yhteistyössä kaikkien hyvinvointialueiden kanssa. HUSin koollekutsuman asiantuntijaryhmän tavoitteena on turvata ja kehittää vauvamyönteistä hoitoa koko maassa.
Blodprov underlättar diagnostiken av lymfkörtelinflammationer i halsområdet hos barn1.7.2026 08:54:42 EEST | Pressmeddelande
En studie som genomförts vid HUS har bekräftat tillförlitligheten hos en blodprovsbaserad diagnostisk metod för lymfkörtelinflammationer i halsområdet hos barn som orsakas av miljömykobakterier. Ett blodprov är ett snabbare och för patienten mer skonsamt sätt att säkerställa diagnosen än invasiva metoder, såsom vävnadsprovtagning.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum