Fingridkoncernens halvårsrapport 1.1.–30.6.2026

Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards, IFRS). Halvårsrapporten har upprättats i enlighet med standarden IAS 34, Delårsrapporter, och följer samma redovisningsprinciper som koncernens bokslut för 2025. Halvårsrapporten har inte reviderats. Siffrorna inom parentes avser motsvarande period året innan, om inget annat anges.

• Elförbrukningen i Finland ökade under januari–juni med 6,3 procent jämfört med motsvarande period året innan. Förbrukningen uppgick till 46,1 (43,4) terawattimmar. Förbrukningen ökade framför allt på grund av det kalla vädret i början av året. Elen som förbrukades i Finland hade en utsläppsfaktor på 32 (30) gCO₂/kWh. Leveranssäkerheten i Fingrids stamnät höll mycket hög nivå.
• Omsättningen i januari–juni ökade till 688 (572) miljoner euro tack vare högre elförbrukning, stamnätsavgifterna och priset på balanskraft.
• Koncernens kostnader exklusive värdeförändringar på råvaruderivat uppgick till 571 (510) miljoner euro. Bolagets centrala verksamhetskostnader, exklusive kostnaderna för anskaffning av reservkapacitet och underhåll, ökade till följd av elsystemets utbyggnad.
• Periodens resultat var 146 (107) miljoner euro. Bolagets finansiella ställning hölls stabil. Bolaget använde 54 (117) miljoner euro av erhållna flaskhalsintäkter för att täcka rörelsekostnader.
• Bolagets bruttoinvesteringar uppgick till 198 (227) miljoner euro. Bolaget uppskattar att bruttoinvesteringarna under åren 2026–2029 kommer att uppgå till cirka två miljarder euro, varav 550 miljoner euro var bundna i slutet av rapporteringsperioden.

Nyckeltal		1-6/26	1-6/25	förändring i %	1-12/25
Omsättning	Mn euro	688	572	20	1 118
Rörelseresultat*	Mn euro	165	140	18	247
Resultat före skatter *	Mn euro	154	134	15	225
Periodens resultat	Mn euro	146	107	36	179
Nettokassaflöde från den löpande verksamheten	Mn euro	396	261	51	451
Erhållna flaskhalsintäkter	Mn euro	189	168	13	349
Investeringar, brutto	Mn euro	198	227	-13	485
Räntebärande nettoskulder	Mn euro	1 066	1 048	2	1 208
EBITDA**	Mn euro	451	342	32	386
Antal anställda i genomsnitt		649	607		622
Driftsäkerhet	%	99,99980	99,99999		99,99995
Elförbrukning i Finland	TWh	46,1	43,4		84,5
Olycksfallsfrekvens (LTIF) inkluderar tjänsteleverantörer**		6,0	4,0		2,9
Utsläppsfaktor, el som förbrukats i Finland	gCO2/kWh	32	30		26
Förnybar produktion ansluten till elsystemet	MW	510	794		1 509
* Exklusive värdeförändringar på derivat
** Rullande 12 mån.

Verkställande direktör Asta Sihvonen-Punkka: Ett rent, förmånligt och konkurrenskraftigt elsystem skapar en grund för ökad elförbrukning 

Fingrids omsättning ökade med 20 procent under rapporteringsperioden och uppgick till 688 (572) miljoner euro. Omsättningen ökade till följd av den ökade elförbrukningen, höjningen av stamnätstariffen i årets början och det ökade priset på balansel. Periodens resultat var 146 (107) miljoner euro. Bruttoinvesteringarna under rapporteringsperioden var 198 (227) miljoner euro. Bolagets finansiella ställning hölls stabil.

Samtidigt som vi bygger ut stamnätet i rekordtakt har den mycket starka efterfrågan på nya anslutningar till elnätet fortsatt. Utsikter för ökad förbrukning ser vi särskilt i projekt gällande datacenter och elpannor. Den planerade totalkapaciteten av de datacenterprojekt som ingått anslutningsavtal före utgången av juni översteg tre gigawatt, utifrån de uppgifter som projektutvecklare anmält. Den sammanlagda effekten hos projekt med elpannor som byggs och är i drift överskred också tre gigawatt. Ett stort antal anslutningsavtal har också ingåtts om ellager, och om alla dessa projekt slutförs fullskaligt kommer den sammanlagda effekten öka till cirka fyra gigawatt.

I Finland finns flera projekt för förnybar energi på flera gigawatt i ett långt framskridet planeringsskede, som står redo och väntar på att elförbrukningen ska öka. Datacenter och övriga stora aktörer med jämn elförbrukning – liksom hela Finlands elsystem – behöver utöver marknadsmässig flexibilitet även vädersäker elproduktionskapacitet. Det vore viktigt för de stora aktörerna, som förbrukar el jämnt, att aktivt främja lösningar som säkerställer eleffektens tillräcklighet. Till detta bidrar också det vinterenergistöd som arbets- och näringsministeriet som bäst förbereder med målet att förbättra elens tillräcklighet.

För många anslutningskunder är det viktigt att få en anslutning kvickt och särskilt i norra Finland kan anslutningar fortfarande internationellt sett verkställas snabbt. För att göra det lättare att hitta lämpliga nätanslutningsplatser, har Fingrid förnyat sin karttjänst Verkkokiikari, som visar möjligheter för anslutning till stamnätet. Förutom information om anslutningsmöjligheter för elproduktion och förbrukning erbjuder tjänsten även uppgifter om tillgänglig regional anslutningskapacitet hos ellagringsanläggningar. 

Fingrid har bland de första stamnätsbolagen i världen tagit i bruk dynamisk belastning på samtliga 400 kilovolts kraftledningar för att effektivera stamnätsdriften. Metoden grundar sig på en algoritmisk sotfwarelösning och gör det möjligt att fastställa överföringskapaciteten med hänsyn till väderförhållanden.

Fingrid har ansökt om ett Natura-undantagslov för Flacklandslinjen, som är en av de viktigaste kraftledningsprojekten och som kommer att underlätta anslutning av ny elproduktion i Västra Finland och ny elförbrukning i Södra Finland. Statsrådet kommer att fatta ett beslut om undantagslovet på miljöministeriets förslag. De förlängda processerna för inlösningstillstånd kan försena starten av byggandet för en del av Flacklandslinjen.

Fingrid prioriterar arbetshälsa och arbetssäkerhet i all sin verksamhet och vi har en nollmålsättning gällande olyckor. Vi upplevde en oerhört tragisk händelse i början av året när en av våra serviceleverantörers arbetstagare omkom i en trafikolycka under sin arbetsdag. Jag vill framföra mitt djupaste deltagande.

 

Väsentliga händelser under rapporteringsperioden

• Elförbrukningen i Finland var 46,1 (43,4) terawattimmar under perioden januari–juni. Under samma period överförde Fingrid 37,5 (34,7) terawattimmar el till sina kunder, vilket motsvarade 81,3 (80,1) procent av den totala elförbrukningen i Finland.
• Till Finlands elsystem anslöts ny förnybar elproduktionskapacitet på 510 (794) megawatt, varav 108 (536) megawatt var vindkraft och 402 (258) megawatt var solenergi.

• Fingrid tecknade cirka 50 nya anslutningsavtal under de senaste 12 månaderna. Cirka en tredjedel av avtalen rörde datacenter. Utöver detta möjliggjorde Fingrid nya anslutningar i kundernas nät.
• Antalet anslutningsförfrågningar till Fingrid har hållits på en hög nivå. Under de senaste 12 månaderna fick Fingrid anslutningsförfrågningar motsvarande 68 gigawatt för elförbrukning, cirka 13 gigawatt för elproduktion och cirka 32 gigawatt för ellagring.
• Reservkapacitetens kostnadsnivå var lägre än väntat, vilket har lett till att Fingrid har granskat balanstjänsternas avgifter. Fingrid sänkte balanstjänsternas avgifter för balansansvariga från 1,35 euro till 1,05 euro per megawattimme från och med 1 mars 2026 och från 1,05 euro till 0,65 euro per megawattimme från och med 1 maj 2026. Dessutom meddelade Fingrid i maj 2026 att balanstjänsternas avgifter för balansansvariga sänks från 0,65 euro till 0,40 euro per megawattimme från och med den 1 juli 2026.
• I april 2026 tog Fingrid i bruk dynamisk belastning på samtliga 400 kilovolts kraftledningar för att effektivera stamnätsdriften. Fingrid är ett av de första stamnätsbolagen som tar i bruk dynamisk belastning i denna skala. Tekniken gör det möjligt att definiera kraftledningarnas överföringskapacitet utifrån verkliga väderförhållanden och samtidigt använda de befintliga kraftledningarna ännu effektivare.
• Fingrid meddelade i februari 2026 om en förändring i ägarstrukturen. Arrangemangen relaterade till ägarstrukturen slutfördes i maj 2026. Efter förändringen är statens ägarandel 59,5 procent och OP Pohjola Kantaverkko Holding Ky:s andel 14,2 procent.
  
  

Rättegångar och myndighetsförfaranden 

Fingrid sökte den 29 januari 2024 om ändring hos marknadsdomstolen gällande Energimyndighetens beslut om tillsynsförfarandena för att fastställa avkastningen för stamnätsverksamheten för den sjätte tillsynsperioden 1.1.2024–31.12.2027 och för den sjunde 1.1.2028–31.12.2031. Marknadsdomstolen avslog Fingrids överklagan i sitt beslut den 21 november 2025. Den 23 december 2025 överklagade Fingrid marknadsdomstolens beslut till högsta förvaltningsdomstolen eftersom de befintliga tillsynsförfarandena minskar bolagets möjligheter att utveckla stamnätet, utföra beredskapsåtgärder med anledning av den försämrade säkerhetssituationen samt trygga en rimlig avkastning enligt elmarknadslagen i ett snabbt föränderligt energisystem. Enligt Fingrids bedömning är tillsynsförfarandena som Energimyndigheten fastslagit en omfattande försvagning jämfört med de tillsynsförfaranden som upphörde i slutet av 2023.

Marknadsdomstolen gav den 12 september 2025 sitt beslut om Fingrids och Industrins Kraft Abp:s (”TVO”) överklaganden gällande Energimyndighetens beslut den 11 januari 2024 om omfattningen av systemansvaret för den systemansvarige stamnätsinnehavaren i OL3-kärnkraftverkets anslutningsfrågor. Marknadsdomstolen löste ärendet främst i linje med Fingrids överklagan. Marknadsdomstolen konstaterade att Fingrid inte hade behövt verkställa alla åtgärder som krävs för att upprätta och underhålla Olkiluoto 3:s systemskydd och ansåg i linje med Fingrids ställning att det hade varit möjligt att avtala om systemskyddet separat. Enligt marknadsdomstolen har Fingrid haft rätt att upprätta villkor och krav för anslutning till stamnätet i syfte att skydda elsystemet, på ett sådant sätt att bolaget i sista hand inte själv har haft ansvaret för uppfyllandet av villkoren och kraven genom egna åtgärder eller för relaterade kostnader. Marknadsdomstolen ansåg dessutom att Fingrid inte hade brutit mot sin utvecklings-, anslutnings- eller överföringsskyldighet enligt elmarknadslagen. Marknadsdomstolen ansåg dock att Fingrid borde ha bekräftat systemskyddets avgiftsbestämningskriterier hos Energimyndigheten. Fingrid överklagade marknadsdomstolens beslut till högsta förvaltningsdomstolen den 27 oktober 2025 eftersom bolaget anser att ansvaret för att förverkliga och underhålla Olkiluoto 3:s systemskydd inklusive kostnader inte på något sätt hör till Fingrids systemansvar, och att systemskyddets villkor eller avgiftsbestämningskriterier inte behöver ges till Energimyndigheten för godkännande. I sitt handläggningsbeslut den 1 juni 2026 utfärdade högsta förvaltningsdomstolen ett verkställighetsförbud för marknadsdomstolens beslut från 12 september 2025. Samtidigt beslöt högsta förvaltningsdomstolen att Energimyndighetens beslut från den 11 januari 2024 måste efterlevas under högsta förvaltningsdomstolens handläggningstid.

I enlighet med Energimyndighetens beslut lämnade Fingrid den 30 april 2024 sitt förslag för avgiftsbestämningskriterier relaterade till systemskyddet för Olkiluoto 3. Energimyndigheten gav sitt beslut för avgiftsbestämningskriterierna den 30 december 2024. Enligt beslutet ska TVO stå för ersättningskostnaderna till objekten för systemskydd samt byggande, underhåll och användning av kommunikationsförbindelser. Fingrid ska däremot enligt beslutet svara för kostnaderna för anskaffning av objekt, ingående av avtal, administration av systemskydd och tillhörande anläggningstester samt underhåll av systemskyddets mät- och övervakningssystem till Fingrids driftövervakningssystem. Fingrid och TVO har kommit överens om ett avtal över betalningsarrangemangen för Olkiluoto 3:s systemskydd från och med 1 januari 2025. Avtalet grundar sig på Energimyndighetens beslut från 30 december 2024 om systemskyddets kostnader. Fingrid och TVO överklagade beslutet till marknadsdomstolen som upphävde Energimyndighetens beslut och återförde behandlingen av betalningskriterierna för Olkiluoto 3:s systemskydd till Energimyndigheten i sitt beslut från 7 november 2025.  Fingrid överklagade marknadsdomstolens beslut till högsta förvaltningsdomstolen den 10 december 2025. I sitt handläggningsbeslut den 1 juni 2026 utfärdade högsta förvaltningsdomstolen ett verkställighetsförbud för marknadsdomstolens beslut från 7 november 2025. Samtidigt beslöt högsta förvaltningsdomstolen att Energimyndighetens beslut från den 30 december 2024 måste efterlevas under högsta förvaltningsdomstolens handläggningstid.

Fingrid har den 2 januari 2026 överklagat beslutet från Energimyndigheten till marknadsdomstolen, enligt vilket det finska elområdet anses sakna tillräckliga långsiktiga prissäkringsmöjligheter, och Energimyndigheten ålägger Fingrid att utarbeta ett förslag på nödvändiga arrangemang och lämna in det för godkännande till myndigheten senast den 1 juni 2026. Myndighetens beslut gällande brist på prissäkringsmöjligheter grundade sig enbart på handeln på börsen för elderivat under de senaste åren och beaktade inte handel utanför börsen för elderivat. Fingrid har begärt att Energimyndighetens beslut ska upphävas och återföras till Energimyndigheten för att behandlas på nytt. Fingrid har dessutom begärt att beslutet ska omfattas av verkställighetsförbud tills överklagandet av beslutet vinner laga kraft. Marknadsdomstolen avslog den 23 februari 2026 Fingrids krav om ett tillfälligt förbud mot verkställighet av Energimyndighetens beslut.

Övriga händelser under rapporteringsperioden

Fingrid meddelade i februari 2026 om en förändring i ägarstrukturen, och dessa arrangemang slutfördes i maj 2026. Efter förändringen är statens ägarandel 59,5 procent och OP Pohjola Kantaverkko Holding Ky:s andel 14,2 procent. I arrangemangets första skede sålde Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen sin ägarandel på cirka 20 procent till finska staten och OP Pohjola Kantaverkko Holding Ky. I det andra skedet omvandlades 50 st. av statens A-aktier till B-aktier som staten sålde till OP Pohjola Kantaverkko Holding Ky på så sätt att en B-aktie förblev i statens ägo.

Efter att Försörjningsberedskapscentralen blev en statlig myndighet den 1 april 2026 överfördes centralens tidigare aktieinnehav, 16,2 procent, i Fingrid till finska staten

Utvecklingen under resten av året

Fingrid upprepar sin resultatprognos från 3 mars 2026, enligt vilken Fingridkoncernens rörelseresultat för räkenskapsperioden 2026, exklusive förändringar i verkliga värden på derivat, väntas öka betydligt jämfört med 2025 års nivå.

Händelser efter rapporteringsperioden

Den 23 juli 2026 beslöt styrelsen, enligt mandat från bolagsstämman, om den andra dividendraten efter att halvårsrapporten hade fastställts och styrelsen utvärderat bolagets betalningsförmåga, finansiella ställning och ekonomiska utveckling. Enligt det mandat som beviljats styrelsen utbetalas den andra dividendraten, 18 088,71 euro per A-aktie och 6 617,11 euro per B-aktie, totalt 45 841 984,12 euro, den 28 juli 2026.

Mer information:

Asta Sihvonen-Punkka, verkställande direktör, Fingrid Oyj, +358 30 395 5235
Jussi Pohjanpalo, ekonomi- och finansieringsdirektör, Fingrid Oyj, +358 30 395 5176