Helsingfors planerar nya klimatåtgärder – elektrifieringen av trafiken påskyndas och mer grönska på gårdarna

Helsingfors stad strävar efter ännu större utsläppsminskningar och en målmedveten beredskap inför extrema väderfenomen. Stadsstyrelsen behandlar förslaget till ett nytt klimatprogram den 17 augusti.  

Elektrifieringen av trafiken påskyndas  

Klimatprogrammet siktar på att de direkta växthusgasutsläppen i Helsingfors ska minska med 85 procent år 2030 än år 1990. Under den föregående strategiperioden var målet minst 80 procent, dvs. målet att minska utsläppen har skärpts. 

– Utsläppen i Helsingfors har redan minskat med 67 procent sedan 1990. De största minskningarna har uppnåtts inom energiproduktionen. Ett stort steg var när stenkolsanläggningen i Sundholmen stängdes förra året, säger klimatdirektör Hanna Wesslin. 

För att nå målen för utsläppsminskningarna behöver Helsingfors framför allt snabbt minska utsläppen från trafiken. Att utveckla kollektivtrafikens, gångtrafikens och cyklingens attraktionskraft spelar fortfarande en avgörande roll.  

Finlands första nollutsläppszoner i huvudstadsregionen 

Helsingfors och Esbo planerar nollutsläppszoner för last- och paketbilar. De skulle bli de första i sitt slag i Finland. Målet är att minska utsläppen från trafiken och samtidigt främja en trevligare och renare stadsmiljö. Nollutsläppszoner planeras för närvarande i flera europeiska städer. I Nederländerna är till exempel målet att uppnå betydande utsläppsminskningar med hjälp av dem. Helsingfors och Esbo vill dra lärdom av erfarenheterna från Europa och tillämpa modellen på trafiken i huvudstadsregionen.  

Nollutsläppszoner är ett konkret sätt att påskynda elektrifieringen av trafiken och införandet av fordon med låga utsläpp. Samtidigt kan de uppmuntra företag att investera i elfordon och laddinfrastruktur samt förbättra trivseln i stadsmiljön. 

Beredningen av zonerna sker i samarbete med aktörer inom branschen. Målet är att hitta lösningar som minskar utsläppen och samtidigt stöder trafikens och näringslivets verksamhetsförutsättningar. 

Staden planerar också åtgärder för att påskynda byggandet av laddplatser i husbolag. Helsingfors vill som den första staden i Finland stödja husbolag i byggandet av laddinfrastruktur. Avsikten är att påskynda elektrifieringen av stadens egna fordon. Det offentliga laddningsnätet kommer också att utvidgas. Dessutom föreslås att den lokala sjötrafiken ska elektrifieras och att fartyg ska erbjudas landström i hamnar. 

Arbetet med att minska utsläppen upphör inte år 2030, utan Helsingfors strävar efter nettonollutsläpp fram till år 2040. Nettonollutsläpp innebär att lika mycket utsläpp som släpps ut i atmosfären avlägsnas från atmosfären. För att uppnå målet behövs både naturliga och tekniska kolsänkor. Helsingfors utreder sätt att skapa sådana kolsänkor. 

Helsingfors förbereder sig för riskerna med klimatförändringen  

Konsekvenserna av klimatförändringen syns redan nu i Helsingfors, och beredskapen blir en allt viktigare del av stadens klimatarbete. 

Staden har kartlagt riskerna med kraftiga regn, översvämningar, stigande havsnivåer och värmeböljor runtom i Helsingfors. Riskerna bedöms i relation till var exempelvis tjänster för äldre, långtidssjuka och barn ordnas. Åtgärderna riktas till de platser där riskerna är störst, till exempel vid daghem och skolor. Den uppdaterade informationen används i stadens beredskapsplanen, översvämningsprogram och värmeplan. 

Staden har redan konstaterat att centraliserade kylsystem kommer att behövas i de flesta nya servicebyggnader. Att öka antalet skuggiga platser på gårdar och i gaturummet kommer också att prioriteras och främjas, exempelvis genom trädplantering. Planeringen av grönstrukturen är också ett centralt sätt att hantera översvämningar.  

Även indirekta utsläpp ska minskas 

Helsingfors indikatorer för utsläppsminskning för åren 2030 och 2040 gäller utsläpp som uppkommer i Helsingfors. Dessutom strävar staden efter att påverka de indirekta utsläpp som uppstår utanför stadens gränser.  

Användningen av klimatkriterier utvecklas framför allt i de av stadens upphandlingar som ger upphov till de största utsläppen: inom byggande, transporter, ICT och måltidstjänster.   

Staden har redan höjt kraven på energieffektivitet i byggprojekt avsevärt, ökat användningen av material med låga utsläpp och främjat den cirkulär ekonomin inom byggandet. Enligt förslaget ska dessa åtgärder fortsätta och utvidgas. Gränsvärdena för koldioxidavtryck ska skärpas. I praktiken innebär detta att byggnadsmaterial med allt lägre koldioxidutsläpp ska användas i byggande i Helsingfors i framtiden.  

Det nya klimatprogrammet ersätter de program som tidigare har styrt klimatarbetet. Hur åtgärderna framskrider och hur utsläppsminskningarna utvecklas följs upp årligen.