Helsingfors koldioxidbalans har utretts: naturliga kolsänkor på 42 kt CO2 – enhetlig beräkning införs, uppföljningen effektiviseras

Helsingfors starkaste kolsänkor finns i synnerhet i de stora skogarna i Centralparken och nordöstra Helsingfors samt i de skogiga områdena i Nybondas, Rastböle och skärgården. De gröna strukturerna i den byggda miljön, såsom parker och andra grönområden, utgör också en betydande kolsänka. Bland utsläppskällorna utmärker sig odlingsmarkerna i norra och nordöstra Helsingfors samt torvängarna i Vik, eftersom en mer noggrann beräkning än tidigare visar att torvmarkerna i Helsingfors utgör betydande utsläppskällor. 

Förändringar i markanvändningen, framför allt omvandling av grönområden och skogsområden till bebyggda områden, minskar kolsänkan med cirka sju kiloton CO2 per år; utan förändringar i markanvändningen skulle Helsingfors naturliga kolsänkor uppgå till cirka 49 kt CO2. Byggandets påverkan bedömdes utifrån marktäckningsdata från åren 2022 och 2024, som bygger på flygbilder från åren 2021 och 2023 – de år då byggverksamheten var som livligast. Detta framgår av resultaten bland annat i området Hongasmossa, som är byggt på torvmark.

Noggrannare uppföljning i framtiden

Resultaten är inte direkt jämförbara med tidigare bedömningar eftersom metoderna och materialen utvecklats. Det nya resultatet avviker tydligt från den uppskattning som rapporterades för 2020 (96 kt CO2), men förändringen går i samma riktning och är ungefär lika stor i alla kommuner i huvudstadsregionen. Den reproducerbara och jämförbara metod som nu utvecklats gör det framöver möjligt att årligen följa upp kolsänkorna och -reserverna på ett sätt som är anpassat till urbana förhållanden.

Beräkningen bygger, i tillämpliga delar, på principerna för den nationella växthusgasinventeringen, som har anpassats till den kompakta stadsstrukturen och de gröna miljöer som människan anlagt. För beräkningen har HRM sammanställt en stor helhet av geodata och statistikmaterial samt dragit nytta av sakkunskap vid forskningsinstitutioner och inom städerna.

Betydelsen av skogar och stadsgrönska

De naturliga kolsänkorna täcker endast en liten del av de framtida utsläppen. Utsläppen i Helsingfors beräknas uppgå till cirka 527 kt CO2e år 2030 och cirka 251 kt CO2e år 2040. Helsingfors har ett mål för nettonollutsläpp 2040, där utsläpp och kolsänkor ska vara i balans.

Därför behövs det under 2030-talet, vid sidan av utsläppsminskningarna, även tekniska lösningar för koldioxidbindning. Den koldioxidbalans som nu publicerats beskriver koldioxiden, medan stadens utsläppsberäkningar inkluderar alla växthusgaser. En noggrann samordning av målet för nettonollutsläpp kräver ytterligare beräkningar, och det är viktigt att årligen följa upp förändringarna i koldioxidbalansen.

– En enhetlig och reproducerbar metod för mätning av koldioxidnivåer är ett stort steg framåt. Den ger oss ett bättre verktyg än tidigare för att följa utvecklingen av kolsänkor och stödja beslut om markanvändning. Resultaten bekräftar betydelsen av skogar och stadsgrönska samt att man behöver vara särskilt uppmärksam på hanteringen av torvmarker och förändringar i markanvändningen, säger Helsingfors stads klimatdirektör Hanna Wesslin.

HRM publicerar geodatamaterialet från utredningen av koldioxidbalansen som öppna data i augusti 2026. Materialet finns att ta del av i HRM:s karttjänst för öppna data och kommer under hösten även att publiceras i Paikkatietovipu och på kartta.hel.fi.