Inbjudan till förhandsvisning av utställningen tisdagen den 22.9 kl 14: Den ystra konstnärsgruppen Bentvueghels och deras lustiga smeknamn

Förhandsvisning av utställningen
Tisdag 22.9 kl. 14 

Konstmuseet Sinebrychoffs amanuens, utställningskurator Salla Heino presenterar utställningen. På plats närvarar även författaren till artikeln i utställningspublikationen, den holländska konsthistorikern Albert Boersma liksom fotografen Hans Withoos, som är släkt med Mathias Withoos och vars verk också visas på utställningen. Anmäl dig till informationstillfället via: merja.haikio@siff.fi 

Påfågeln i trädgården – Mathias Withoos och Rom
24.9.2026–10.1.2027
Konstmuseet Sinebrychoff


Vänskap, glädje och samkänsla! Konstmuseet Sinebrychoff presenterar den av livsglädje sprudlande konstnärsgruppen Bentvueghels, som grundades av nederländska och flamländska konstnärer i Rom någon gång kring året 1620. 

Det var typiskt för tidens konstnärer att fördjupa sitt kunnande genom att resa till Rom, och den nederländske målaren Mathias Withoos (1627–1703) var inget undantag. Withoos gick med i konstnärsgruppen under tiden han själv tillbringade i staden ca. 1648–1653. 

”Bentvueghels var en lös gruppering av konstnärer som stödde varandra, festade mycket tillsammans och emellanåt också utmanade varandra konstnärligt. Livet i Rom förenade dem, och på Mathias Withoos konstskapande hade den här tiden en bestående inverkan”, berättar museichef Kirsi Eskelinen. 

Den kamratliga och oregerliga Bentvueghels-gruppen fortsatte att blomstra över ett århundrade då nya konstnärer fortsatte att ansluta sig då de anlände till staden. Bildkonstnärerna Cornelis van Poelenburch (1594–1667) och Bartholomeus Breenbergh (1598–1657) hörde till gruppens grundarmedlemmar och också deras verk visas på utställningen. Till gruppen hörde skapare av många olika konstformer, och sammanlagt har man haft åtminstone 480 kända medlemmar. Ordet ”vueghel” i gruppens namn betyder fågel, en lekfull hänvisning till frihet, och ”bent” betyder grupp. En färggrann fågelskock i Rom – som påfåglar i en trädgård. 

Rikligt med information om gruppens medlemmar har bevarats för eftervärlden, så som deras korrespondens med hemlandet eller myndighetsdokument. Man vet också var i Rom vissa av medlemmarna bott, och vilka av dem som bott tillsammans. Gemenskapen kom till uttryck i delad kompetens, kontakter och vardag. Gruppen erbjöd sina medlemmar så väl professionella nätverk som ekonomisk trygghet. 

”Med hjälp av denna information kommer vi närmare skaparna bakom de olika konstverken, och deras liv. Utställningen berättar inte bara om 1600-talets konst utan om gemenskap och människor”, berättar utställningens kurator Salla Heino. 

Konstmuseet Sinebrychoffs utställning presenterar Bentvueghels-gruppen, och bland dess konstnärer särskilt Mathias Withoos produktion. Den innehåller målningar från 1600-talet och sällsynta teckningar, främst från holländska museer och privata samlingar men också målningar och grafik från Nationalgalleriets samlingar. Artikeln i utställningspublikationen Påfågeln i trädgården – Mathias Withoos och Rom har skrivits av konsthistorikern Albert Boersma.


Lustiga smeknamn förevigade i kyrkan

Vit strumpa, facklan, fågelskrämma, skallra, snoka, Arkimedes, söt mjölk, pipskägg och satyr. Sådana här smeknamn hittade medlemmarna i konstnärsgruppen Bentvueghels på åt varandra. Gruppen hade inget egentligt medlemsregister eller officiellt regelverk, men alla konstnärer som anslöt sig fick sitt eget bent-namn. Smeknamnen gavs vid invigningsfesten och kunde syfta på en persons utseende, personlighet eller konstnärliga skapande. De lustiga smeknamnen var ett tecken på grupptillhörigheten, och flera av konstnärerna använde dem också då de signerade sina verk. Mathias Withoos bent-namn är Calzetta Bianca, den italienska översättningen av hans efternamn, som på svenska betyder vit strumpa. 

På utställningen visas ett verk från Rijksmuseum i Amsterdams samlingar, som avbildar en invigningsfest. På festerna flödade vinet, och deltagarna klädde lekfullt ut sig i långa kåpor enligt antikens stil. Ritualens höjdpunkt var en gemensam utfärd till Santa Constanza-kyrkan som byggts av Konstantin den store, för att i dess stenväggar rista in det nya bent-namnets initialer. På så sätt förevigades medlemskapet i kyrkväggar, där konstnärernas inristade namn går att beskåda än i dag. 

När konsthistorikern Albert Boersma gjorde research för sin artikel för utställningens publikation upptäckte han ett nytt, tidigare okänt bent-namn. Den framgångsrike konstnären Jan Boths (1618–1652) smeknamn hittades i konstmecenaten och samlaren Wilhelm Vincent van Wittenhorsts (1613–1674) inventariekatalog. Vid Jan Boths namn stod anteckningen ”Soetemelck” som betyder söt mjölk. Det här bent-namnet har väntat på att bli återfunnet sedan 1600-talet ända fram till den här utställningen.


Mångfaldig växtlighet, solid arkitektur och detaljerade avbildningar av djurliv

Mathias Withoos reste från sin hemstad Amersfoort till Rom år 1647. Till ressällskapet hörde bland annat bildkonstnären Otto Marseus van Schrieck (1613--1678) som var känd för sina växt- och naturmotiv, samt andra konstnärskamrater. Under sin vistelse i Italien utvecklade Withoos tillsammans med van Schrieck en särskild form av stilleben med skogs- eller naturtematik, sottobosco, där skogens undervegetation och de djur och insekter som huserar där avbildas i noggrann detalj. Deras sottobosco-målningar är noggrant konstruerade världar. 

Withoos målningar kombinerar på ett egenartat sätt Roms byggnader och vyer med detaljerade avbildningar av den rikliga växtligheten och smådjuren. I trädgårdsmålningarna påminner växterna om naturens vördnadsvärda förunderlighet. Vanitas-motivet, som påminner om livets förgänglighet, framhävs. I 1600-talets målningar har varje naturelement en egen betydelse. I den nederländska konsten fungerar påfågeln ofta som en påminnelse om skönhetens förgänglighet och flärdens och fåfängans meningslöshet. Påfågelmotivet återkommer ofta i Withoos verk. 

”Påfågeln leder tankarna till det som är viktigare än livets förgängliga njutningar. Också i dagens stressfyllda vardag söker vi oss till sådant som känns mer betydelsefullt. Det kan handla om samvaro med närstående, naturupplevelser eller ett allmänt behov att sakta ner rytmen”, säger utställningskurator Salla Heino. 

Tiden i Rom skulle komma att inspirera Mathias Withoos i hela hans liv, men medan han var där led han av hemlängtan. Han tillbringade sammanlagt ungefär fyra år i staden. Senare förde han också vidare sin entusiasm för Rom till sina egna elever. Withoos elev Caspar van Wittel (1653–1736) reste själv till Rom år 1672 och gick med i Bentvueghels. Han fick smeknamnet De Toorts, facklan. 

Efter att Withoos återvänt till Amersfoort bildade han en familj, som utvecklades till en liten konstnärsdynasti. Fyra av hans sammanlagt åtta barn, Johannes, Pieter, Alida och Frans, blev konstnärer, fostrade av sin far. Mathias fascination för naturen kan också ses i hans barns konstnärliga produktion. Ett bra exempel på detta är hans son Johannes Withoos (1648-ca. 1688) målning Skogstilleben med fjärilar (1686). 

Konstnärskapet har fortsatt inom släkten ända till i dag. På utställningen visas två verk av fotografen Hans Withoos (f. 1962), som blickar bakåt genom århundradena och går i dialog med de målningar som hans släkting Mathias Withoos en gång målat. I Hans Withoos verk Stilleben med fjärilar (2016) hittar landskapet som Mathias Withoos en gång avbildat en ny form och flyttar sig genom tiden fram till dagens värld.


Utställningens kurator:
Salla Heino, amanuens, Konstmuseet Sinebrychoff / Nationalgalleriet

Utställningspublikation:
Påfågeln i trädgården – Mathias Withoos Rom

Redaktörer: Salla Heino och Claudia de Brün
Bildredaktör: Anna Ahtola
Förläggare: Konstmuseet Sinebrychoff

Författare: 
Albert Boersma, konsthistoriker
Kirsi Eskelinen fil. dr., museichef, Konstmuseet Sinebrychoff / Nationalgalleriet 

 
Utlånare av konstverk:
Centraal Museum, Utrecht
Cultural Heritage Agency of the Netherlands
Gustavianum, Uppsala
Museum Amersfoorth, Amersfoort
Museum Boimans van Beuningen, Rotterdam
Rijksmuseum, Amsterdam
Privata samlingar i Holland.


Utställningen har genomförts med stöd av Hollands ambassad.


Oy Sinebrychoff Ab stöder Konstmuseet Sinebrychoffs verksamhet.