Rättigheterna för personer med funktionsnedsättning samt rasism framträder i kontakterna till diskrimineringsombudsmannen

Antalet diskrimineringsrelaterade kontakter till diskrimineringsombudsmannen ökar årligen

År 2025 tog diskrimineringsombudsmannen emot sammanlagt 2 746 kontakter, vilket var 7 procent fler än året innan. I kontakterna framträder särskilt erfarenheter av rasism samt problem i förverkligandet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Kontakter som gäller funktionsnedsättning och hälsotillstånd utgör tillsammans cirka en tredjedel av alla kontakter till ombudsmannen. Detta visar att det fortfarande finns många strukturer och attityder i vårt samhälle som diskriminerar personer med funktionsnedsättning.

Av de kontakter som riktas till ombudsmannen gäller 20 procent ursprung, medborgarskap och språk. Att dessa diskrimineringsgrunder framträder tydligt är ett tecken på att det fortfarande förekommer betydande strukturell diskriminering, vardagsdiskriminering och rasism i Finland. Under de senaste åren har rasismen också på ett oroande sätt gjort sig synlig i den offentliga debatten och inom politiken.

Avgiftsfria transporter till morgon- och eftermiddagsverksamhet för barn med funktionsnedsättning måste tryggas

Diskrimineringsombudsmannen anser att det finns brister i tillgodoseendet av rättigheterna för barn med funktionsnedsättning. Under 2025 har ombudsmannen behandlat ett stort antal kontakter och begäranden om utlåtanden från förvaltningsdomstolar som gäller transportproblem i anslutning till morgon- och eftermiddagsverksamheten för barn med funktionsnedsättning.

Lagstiftningen om transporter är delvis oklar, eftersom ansvaret för att ordna transporterna inte entydigt har ålagts vare sig kommunerna eller välfärdsområdena. Detta har lett till situationer där både kommunen och välfärdsområdet anser att ansvaret för att ordna tjänsten ligger hos den andra parten. I värsta fall förhindrar detta barn med funktionsnedsättning från att delta i den gemensamma morgon- och eftermiddagsverksamheten.

Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i all samhällsverksamhet. Denna inkludering måste också förverkligas inom morgon- och eftermiddagsverksamheten för barn. Avgiftsfria skolskjutsar bidrar till att stärka möjligheterna för barn med funktionsnedsättning att få utbildning, säger diskrimineringsombudsman Rainer Hiltunen.

Ombudsmannen rekommenderar därför att ministerierna som en brådskande åtgärd utarbetar nya anvisningar om de förfaranden genom vilka kommuner och välfärdsområden kan säkerställa likvärdiga tjänster för barn med funktionsnedsättning. Ansvaret för morgon- och eftermiddagsverksamheten för barn med funktionsnedsättning samt de avgiftsfria transporter som hänför sig till verksamheten bör tydligt ligga antingen hos kommunerna eller hos välfärdsområdena.

Den nuvarande lagstiftningen är inte tillräcklig för att bekämpa våld mot kvinnor

I europeisk jämförelse hör Finland till de länder där förekomsten av våld som kvinnor utsätts för är högst. Om våld mot kvinnor inte förebyggs eller inte tas på tillräckligt allvar kan följderna bli ödesdigra. Diskrimineringsombudsmannen, som fungerar som rapportör om våld mot kvinnor, anser att Finlands nuvarande lagstiftning inte ger ett tillräckligt skydd mot våld.

I Istanbulkonventionen förutsätts att förövare ställs till straffrättsligt ansvar och att vissa omständigheter ska anses försvårande vid bedömningen av brottets allvar. En sådan försvårande omständighet är till exempel att brottet riktas mot en nuvarande eller tidigare partner eller mot ett barn, eller att brottet begås i ett barns närvaro. Diskrimineringsombudsmannen anser att bestämmelserna om försvårande omständigheter bör regleras tydligare än i dag i strafflagen.

Dessutom behövs ny lagstiftning om riskbedömning av våld. Säkerheten för kvinnor som har utsatts för våld eller hot om våld borde stå i centrum för arbetet mot våld, men för närvarande är riskbedömningen av våld bristfällig.

Bristfälliga riskbedömningar ökar det våld som kvinnor utsätts för och den rädsla som våldet orsakar, och har till och med lett till dödligt våld. Att inte ingripa i risken för våld är en kränkning av de mänskliga rättigheterna, säger Hiltunen.

Diskrimineringsombudsmannens årsberättelse 2025 (pdf).