Nomineringarna till Ars Fennica 2027 är klara

Niemistös Bildkonststiftelse Ars Fennica sr delar vartannat år ut Finlands mest betydelsefulla bildkonstpris på 50 000 euro. Priset beviljas en konstnär som ett erkännande för ett högklassigt och personligt konstnärligt arbete.

Stiftelsens prisjury har utsett de nominerade, och en internationell konstexpert väljer pristagaren bland dem. I år väljs pristagaren ut av kuratorn, författaren och kulturstrategen Fatoş Üstek.

Utställningen med de nominerades verk visas på Kiasma 15.10.2027–26.3.2028. Den kurateras av Kiasmas intendent Anna Mustonen. Pristagaren offentliggörs i februari 2028. Efter Kiasma fortsätter utställningen på Kunstsilo-museet i Kristiansand, Norge.

I juryn, som har beslutat om nomineringarna och utsett den internationella experten, ingår juryns ordförande, med.dr Leena Niemistö, samt museidirektör Kiira Miesmaa (Kiasma), museidirektör Arja Miller (HAM Helsingfors konstmuseum), bildkonstkritikern Sanna Lipponen och samlingschef Else-Brit Kroneberg (Kunstsilo, Norge).

Ars Fennica-priset utdelas redan för 29:e gången. De nominerade har varit konstnärer från Finland, de skandinaviska länderna, Baltikum och S:t Petersburgsregionen. På Kiasma har utställningen med Ars Fennicas nominerade tidigare visats sex gånger: 2007, 2009, 2010, 2014, 2017 och 2023.

Niemistös Bildkonststiftelse Ars Fennica sr

Niemistös Bildkonststiftelse Ars Fennica sr grundades 1990 för att främja konsten genom att skapa nya internationella kontakter för den finländska bildkonsten, inspirera konstnärer i deras skapande arbete samt stärka allmänhetens intresse för och uppskattning av bildkonsten.

Presentationer av de nominerade och Ars Fennica konstexperten 2027

Anna Camner

Anna Camners måleri rör sig i ett gränsland mellan surrealism och naturvetenskaplig observation. Med en tekniskt precis och långsam arbetsprocess, ofta på små paneler eller akrylglas, bygger hon bilder som kräver närvaro och nära betraktelse. Motiven framträder som mikroskopiska utsnitt av en större, okänd helhet: organiska strukturer, hinnor, porösa vävnader, växtcellsliknande former, ögon, handskar och kroppsliga fragment. Färgskalan domineras av pudriga toner av rosa, isblått och vitt.

”I måleriet kan jag både iaktta och uppfinna. Jag arbetar som om jag avbildade en art från någon annanstans, ännu utan namn, där kroppar, växter och material formar varandra och blir allt mer främmande ju närmare jag tittar.” 
– Anna Camner

Anna Camner (f. 1977, Sverige) bor och arbetar i Stockholm. Sedan examen från Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 2003 har hennes verk visats i ett stort antal separatutställningar i Stockholm, London och New York samt i grupputställningar, bland annat vid den internationella biennalen för samtidskonst (BIACI) i Cartagena och Hiroshima City Museum of Contemporary Art i Japan. År 2017 tilldelades hon Beckers konstnärsstipendium. Hennes verk finns representerade i samlingar såsom Magasin III Museum & Foundation for Contemporary Art, Malmö Konstmuseum, Wanås Konst, Statens konstråd och UBS Art Collection.

Anna Estarriola

I sina skulpturala installationer förenar Anna Estarriola rörlig bild, ljud och teknologi. Utgångspunkten för hennes konst är ofta kroppsligheten, i vars ljus hon undersöker perception och kommunikation. Estarriola är intresserad av hur olika tillvägagångssätt omformar de verkligheter vi lever i. Hon låter sina verk få influenser från olika vetenskapsområden, bland annat kunskapsteori och olika trossystem. I verken kan parallellt finnas skalor, synvinklar och styrkeförhållanden som är sinsemellan motstridiga. 

”Jag är intresserad av instabiliteten i vissheten och närvaron, av okända ting som upprepar sig och omformas under tidens lopp, och av det spekulativa framförandet av hypoteser om hur saker och ting är, relaterar till varandra eller kunde vara.” 
– Anna Estarriola

Estarriola (f. 1980, Katalonien) bor och arbetar i Helsingfors. Hon avlade kandidatexamen vid Barcelonas universitet år 2004 och magisterexamen vid Konstuniversitetet i Helsingfors år 2009. Därutöver har hon studerat nutidsdans. Hennes verk har visats i Finland och internationellt, till exempel på separatutställningar på Amos Rex, Serlachius-museerna, Björneborgs konstmuseum och Galerie Anhava. Hon har deltagit i grupputställningar bland annat på EMMA – Esbo moderna konstmuseum, Tallinn City Gallery, Max Estrella i Madrid samt Borås konstmuseum. År 2015 beviljades hon AVEK-priset för mediakonst och år 2023 William Thuring-priset. Verk av Estarriola finns i betydande offentliga och privata samlingar, som Nationalgalleriets, EMMA – Esbo moderna konstmuseums, Björneborgs konstmuseums, HAM Helsingfors konstmuseums samt Saastamoinenstiftelsens konstsamling.

Sandra Mujinga

Sandra Mujinga är en norsk-kongolesisk konstnär och musiker verksam i Oslo. Genom att arbeta med installation, skulptur, performance, text och digitala medier, utforskar hon skiftande ekonomier av synlighet och ogenomskinlighet, självrepresentation och övervakningens politik. Hennes konst kretsar kring spår och försvinnanden, det som dröjer sig kvar, hemsöker eller glider undan, och kring hur kroppar blir ihågkomna. Hon återkommer ofta till både det förflutna och framtiden genom att utgå från fossiler och skapa spöklika gestalter som motsätter sig fasta identiteter. Med influenser från kolonialismens historia och arv, science fiction, afrofuturism och posthuman historia, utforskar Mujinga frågorna om mänsklighet, synlighet och tillhörighet. I sina verk föreställer hon sig alternativa världar där teknologi, människor och icke-mänskliga aktörer smälter samman i spekulativa och politiska processer.

”Jag är intresserad av strukturer där människan inte görs till alltings medelpunkt. I mitt arbete ställer jag frågan om vad det innebär att bli uppmärksammad i en situation där uppmärksamheten inte alls garanterar en trygghet. Frågan om vem som är värd omsorg förändras i enlighet med den historiska och politiska situationen, och humaniteten ser inte ut att vara ett bestående värde.” 
–Sandra Mujinga

Sandra Mujinga (f. 1989, Goma, Demokratiska republiken Kongo) bor och arbetar i Oslo. Hon är utbildad vid Malmö konsthögskola och har ställt ut internationellt på bland annat MoMA och Guggenheimmuseet i New York, Venedigbiennalen och Stedelijk museet i Amsterdam. År 2021 tilldelades hon Preis der Nationalgalerie i Berlin, och hennes verk ingår i flera internationella samlingar och visas regelbundet på museer och biennaler världen över.

Joel Slotte

Joel Slottes måleri kännetecknas av en tät, narrativ och emotionellt laddad bildvärld där vardagen förskjuts mot mytiska och drömlika dimensioner. I stora figurativa oljemålningar, liksom i teckningar och skulpturer, bygger han mångbottnade scenarier där personliga erfarenheter och den egna vänkretsen vävs samman med konsthistoriska referenser, folktro, populärkultur och subkulturella uttryck som metalestetik. Slotte hämtar ofta motiv från finska miljöer och visuella markörer, såsom skogar, åkrar, stugor och vardagliga föremål. Figurer och miljöer framstår vid första anblick som välbekanta, men detaljerna öppnar för flera tolkningsnivåer.

”Jag inspireras av sådant jag har nära mig; vänskaper, de förtrollade ögonblicken fulla av mening och känsla under de svala milda sommarnätterna, sorger, sprickor, skam, sättet att se på världen som konst, subkulturerna, omåttligheten och det heliga, smutsiga skrattet. Mitt sinne upptas av samma slags bilder som återkommer år efter år, som jag målar eller tecknar på nytt och på nytt, uppdaterade genom nya upplevelser och frågor.”
–Joel Slotte 

Joel Slotte (f. 1987, Karleby) bor och arbetar i Helsingfors.Han är utbildad vid Bildkonstakademin i Helsingfors, där han tog examen 2016. Dessförinnan studerade han vid Nordiska konstskolan i Karleby 2007–2009. År 2021 utsågs han till Årets unga konstnär. Han har haft separatutställningar bland annat på Åbo konstmuseum (2024), Galerie Anhava (2024), Finlandsinstitutets galleri i Stockholm (2023) samt i flera gallerier och museer i Finland. Hans verk ingår i centrala samlingar, däribland Finlands Nationalgalleri, HAM Helsingfors konstmuseum, Tammerfors konstmuseum, Åbo konstmuseum, Saastamoinen-stiftelsen, Pro Artibus-stiftelsen samt Jenny och Antti Wihuri-stiftelsen.

Ars Fennicas konstexpert 2027 Fatoş Üstek

Fatoş Üstek är kurator, skribent och kulturstrateg. Hon arbetar för närvarande med att etablera en ny institution som bygger på de idéer som presenteras i hennes hyllade bok The Art Institution of Tomorrow: Reinventing the Model (2024).

Hon har tidigare varit chef för två ledande konstinstitutioner i Storbritannien och är grundare och chef för FRANK – Fair Artist Pay samt kurator för Frieze Sculpture i London. Üstek har medverkat i flera internationella prisjuryer, bland annat för Art of Progress Award och Art Senses Mentorship Award (2026), den skotska paviljongen (2022), den nederländska paviljongen (2022 och 2024) vid Venedigbiennalen samt Turner Prize (2020).

Hon ingår även i flera rådgivande kommittéer, däribland Urbane Künste Ruhr och Istanbul Modern Collection, och nominerar kandidater till prestigefyllda utmärkelser som Fourth Plinth och Jarman Award. Üstek är dessutom en aktiv internationell skribent av kataloger, böcker och monografier samt föreläser vid symposier, konferenser och högskoleprogram.