Helsingfors utredde vilka metoder som effektivast ökar användningen av friktionsdäck

Dubbdäck orsakar upp till hälften av allt gatudamm. När dubbarna sliter på vägbeläggningen uppstår gatudamm som är skadligt för hälsan. Helsingfors mål är att 70 procent av vinterdäcken ska vara friktionsdäck år 2030. För närvarande är andelen friktionsdäck cirka 45 procent. Andelen har ökat med cirka två procentenheter per år under de senaste tio åren.

Man har främjat användningen av friktionsdäck i Helsingfors genom att informera om nyttan med dem och genom ett försök med dubbdäcksförbud på Lönnrotsgatan. Staden har utrett metoder för att ytterligare främja användningen av dubbfria vinterdäck i Helsingfors.

I andra nordiska länder har man ökat användningen av friktionsdäck exempelvis genom dubbdäcksavgifter och -förbud, stöd för inköp och kommunikation. Dessa åtgärders lämplighet i Helsingfors bedömdes särskilt ur ett genomförbarhets- och effektperspektiv.

Enligt utredningen är dubbdäcksavgifter det effektivaste sättet att öka användningen av friktionsdäck, eftersom de lättare än förbud kan införas för ett stort geografiskt område. Avgifter är inte ett lika absolut styrmedel som förbud, vilket innebär att deras sociala konsekvenser skulle bli lindrigare. De avgifter som länge tillämpats i norska städer har i betydande grad bidragit till att minska andelen dubbdäck. Den nuvarande lagstiftningen i Finland gör det dock inte möjligt att införa dubbdäcksavgifter.

De metoder som bedöms vara mest genomförbara i Helsingfors används redan: gatuspecifika dubbdäcksförbud, gynnande av friktionsdäck i offentliga upphandlingar och kommunikation. Ändrad prissättning för parkering lyfts också fram som en eventuellt genomförbar åtgärd i utredningen.

Ingen åtgärd är helt problemfri i fråga om övervakningen. Till exempel dubbdäcksavgifter, gatuspecifika förbud och olika parkeringsavgifter skulle kräva omfattande övervakning och eventuellt tekniska lösningar.

Att minska gatudammet är ett viktigt mål som påverkar luftkvaliteten såväl i Helsingfors som i andra städer. I och med Europeiska unionens nya luftkvalitetsdirektiv kommer gränsvärdena för halterna av föroreningar i utomhusluften att skärpas betydligt år 2030. Man bör dock redan nu följa hur de nya gränsvärdena uppfylls.

En särskild utmaning för Helsingfors, liksom för övriga städer i Finland, är att klara det nya gränsvärdet för gatudamm, det vill säga inandningsbara partiklar. Förutom trivselolägenheter och irritationssymtom orsakar partiklarna också betydande olägenheter för hälsan.