Svår RS-virusinfektion kan öka risken att barnet drabbas av astma i den tidiga barndomen

RS-virus (respiratory syncytial virus, RSV) är en av de vanligaste orsakerna till luftvägsinfektioner för små barn. En svår RS-virusinfektion i spädbarnsåldern är förknippad med pipande andning och astma som framkommer senare i barndomen. Det har dock varit oklart om RS-virus orsakar astma eller om samma barn har en medfödd benägenhet både för svår RS-virusinfektion och för astma.

I studien som genomfördes av HUS, Helsingfors universitets forskningsinstitut Institutet för molekylärmedicin i Finland FIMM, Institutet för hälsa och välfärd samt nordiska samarbetspartner granskades frågan genom att kombinera finländskt registermaterial på riksnivå och genetiska analyser. Studien omfattade nästan en miljon barn som fötts i Finland åren 1998–2014. Den genetiska andelen baserade sig på nordiskt kohortmaterial med genomdata för närmare 100 000 undersökta.

Andningssymtom efter RS-virus framkom oftast i 1–2 års ålder

I studien granskades hur många barn med återkommande pipande andning eller astma som under sitt första levnadsår haft RS-virusinfektion som krävt sjukhusvård och hur deras sjukdomsbild avvek från andra barn med astma.

Barn som vårdats på sjukhus på grund av RS-virus använde mer astmaläkemedel som ska inhaleras i 1–2 års åldern, men efter fem års ålder mindre än andra barn med återkommande pipande eller astma. De som hade haft RS-virus hade också en lägre eosinofilnivå som indikerar allergisk benägenhet.

”Resultaten antyder att återkommande pipande eller astma i anknytning till RS-virus kan särskiljas från andra motsvarande symtom. Symptomen verkar vara koncentrerade till den tidiga barndomen och avtar med åldern åtminstone hos en del barn”, säger forskardoktor och läkare under specialistutbildning i barnsjukdomar Pekka Vartiainen.

Ett nytt genetiskt samband hittades bakom svår RS-virusinfektion

I studien observerades att arvsanlag förknippade med benägenhet för astma inte ökade spädbarnens risk att drabbas av svår RS-virusinfektion. Däremot observerade forskarna att genområdet APBB1IP är förknippat med en risk att insjukna. Genen i fråga påverkar förmågan hos kroppens vita blodkroppar att röra sig mot infektionskällan vilket kan påverka hur lätt barnet insjuknar i RS-virusinfektion. Studien är den hittills mest omfattande utredningen om arvsmassans inverkan på benägenhet för RS-virus.

Förebyggandet av RS-virus har ändrat snabbt under de senaste åren. Nya långvariga antikroppar som ges till spädbarn förebygger effektivt svår RS-virussjukdom. Antikroppen lindrar RS-virusinfektionens symtom in den mån att speciellt de svåraste sjukdomsformerna bland små spädbarn nästan försvinner. 

”Härnäst är det viktigt att utreda om antikropparna också minskar senare luftvägssymtom”, konstaterar Vartiainen.

På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar.

Dagens forskning är morgondagens bättre vård.

HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.