S-Bankens undersökning: De som har vuxit upp i en ägarbostad värderar ägandet med nästan 20 procentenheter mer

Barndomshemmets bostadsform har ett tydligt samband med hur finländare förhåller sig till att äga ett eget hem. Sextionio procent av dem som har vuxit upp i en ägarbostad anser att det är mycket eller ganska viktigt att äga det egna hemmet. Så här tänker 50 procent av dem som har vuxit upp i en hyresbostad.

Skillnaden är tydligare bland dem för vilka ägandet är mycket viktigt. Nästan en tredjedel av dem som har vuxit upp i en ägarbostad anser att ägandet är mycket viktigt, medan andelen som har vuxit upp i en hyresbostad är 18 procent. På motsvarande sätt anser 18 procent av dem som har vuxit upp i hyresbostad inte att ägandet är viktigt. Så här tänker 8 procent av dem som har vuxit upp i en ägarbostad.

Den främsta orsaken till ägandet är den stabilitet och trygghetskänsla som ägandet skapar för boendet. Så här tänker 62 procent av dem som har vuxit upp i en ägarbostad. Det är en något större andel än bland alla deltagare. Andelen som har vuxit upp i en hyresbostad är 55 procent.

”Relationen till ägande kan börja utvecklas redan i barndomen, långt innan det blir aktuellt att köpa en egen bostad. Barndomshemmet kan påverka boendevalet, om boendet i en ägarbostad har varit en del av den egna vardagen sedan barndomen. Av resultaten är det dock inte möjligt att dra slutsatsen att barndomshemmets boendeform ensam avgör senare boendeval”, säger Mari Govenius, kreditchef på S-Banken.

Värdering av ägande avspeglas också i köpavsikter

Sambandet mellan barndomshemmets boendeform och ägarboende avspeglas också i planerna på att köpa första bostad. Av dem som har vuxit upp i en ägarbostad, men som aldrig har ägt en bostad, överväger 40 procent seriöst eller eventuellt att köpa en första bostad inom de närmaste 1–5 åren. I motsvarande situation är andelen som har vuxit upp i en hyresbostad 30 procent.

Skillnaderna avspeglas även i dagens boendeval. Sextio procent av dem som bodde i en ägarbostad som barn bor i dag i en bostad som de äger. Fyrtio procent av dem som har vuxit upp i en hyresbostad är nu bostadsägare.

Köpet av bostad påverkas av flera faktorer, såsom livssituation, inkomster, besparingar, bostadspriser och förtroende för den egna ekonomins utveckling. Den nuvarande boendeformen beskriver inte heller ensam vilka boendemål en person har: En hyresbostad kan vara antingen en lösning för den nuvarande livssituationen eller ett medvetet val.

”Barndomshemmets boendeform kan påverka hur hemtrevligt eller möjligt det känns att bo i en ägarbostad, men allas mål för boendet och ekonomiska utgångspunkter är individuella. Om du är intresserad av att köpa en egen bostad, är det bra att kartlägga dina möjligheter i god tid. Att gå igenom den egna ekonomin hjälper till att skapa en realistisk bild av en lämplig prisnivå och de besparingar som krävs. En diskussion med banken ålägger ännu inte dig att köpa en bostad, men den kan hjälpa till att omvandla tanken på att köpa en egen bostad till en konkret plan”, påpekar Govenius.

De viktigaste resultaten i S-Bankens enkätundersökning

• Sextionio procent av dem som har vuxit upp i en ägarbostad anser att det är viktigt att äga det egna hemmet. Andelen som har vuxit upp i en hyresbostad är 50 procent.
• Av dem som har vuxit upp i en ägarbostad anser 62 procent att den viktigaste orsaken till ägandet är den stabilitet och trygghetskänsla som ägandet skapar.  Andelen som har vuxit upp i en hyresbostad är 55 procent.
• Bland de som aldrig har ägt en bostad överväger 40 procent av dem som har vuxit upp i en ägarbostad och 30 procent av dem som har vuxit upp i en hyresbostad att skaffa en bostad.
• Sextio procent av dem som bodde i en ägarbostad som barn bor i dag i en bostad som de äger. Andelen som har vuxit upp i en hyresbostad är 40 procent.

Närmare uppgifter om S-Bankens enkätundersökning Kodin ja asumisen ilmiöt 2026 lämnas på begäran.

Bakgrundsinformation om enkäten      

Enkätundersökningen Kodin ja asumisen ilmiöt 2026 genomfördes av Kantar Finland Oy på uppdrag av S-Banken. Enkäten besvarades av 3 062 finländare över 18 år, och de representerade olika yrkespositioner och inkomstklasser. I enkäten beaktades datainsamlingen på landskapsnivå med målet att uppnå representativitet i enlighet med landskapens befolkning. Datainsamlingen genomfördes 6–22.4.2026. Enkätundersökningen genomfördes nu för andra gången.