Hästens skötsel, levnadsförhållanden och interaktion med ägaren formar dess karaktär

Det har länge varit känt att hästens karaktär påverkar dess välbefinnande, träningsresultat och kvaliteten på interaktionen mellan människa och häst. Trots att genetiska och biologiska faktorer spelar en tydlig roll i utvecklingen av hästens personlighet, vet man betydligt mindre om de möjliga effekterna av den miljö som människan format. 

- Karaktären utvecklas inte oberoende av miljön. Hästarna lever i de miljöer och interaktioner vi bygger för dem, och enligt våra forskningsresultat har dessa betydelse, berättar studiens huvudförfattare, forskardoktor Océane Liehrmann från Åbo universitet i Finland och Sveriges lantbruksuniversitet.  

Under 2023–2024 genomförde forskningsgruppen en internationell webbenkät som besvarades av 2 257 hästägare som ägde sammanlagt cirka 2 767 hästar i bland annat Europa och Nordamerika. Ägarna bedömde sina hästars karaktär med hjälp av en enkätblankett med 52 punkter och gav detaljerad information om hästarnas levnadsförhållanden, mängden ridning och hantering från marken, tiden som tillbringas med hästarna, användningen av betsel, ägarhistorik och hur länge interaktionen pågått. 

Fyra perspektiv på hästarnas karaktär 

En statistisk analys av materialet visade fyra dimensioner av hästens karaktär:  

• socialitet gentemot människor: tendens att söka sig till och njuta av interaktion med människor 

• uppmärksamhet: förmåga att uppmärksamma och följa signaler från människor 

• neurotiskt tillstånd: emotionalitet och stresskänslighet 

• socialitet gentemot hästar: tendens att söka sig till positiv och icke-aggressiv interaktion med andra hästar 

Som förväntat påverkades karaktären mest av individuella faktorer som ålder, kön och ras. Varmblodiga hästar fick de högsta poängen för neurotiskt tillstånd, medan kallblodiga hästar fick de lägsta poängen. Valacker fick konsekvent högre poäng än ston både i socialitet gentemot människor och i uppmärksamhet.  

Interaktionens djup och mängden ridning har betydelse 

Varaktigheten av och stabiliteten i interaktionen mellan ägaren och hästen var kopplad till socialitet gentemot människor. Hästar som haft samma ägare i mer än tio år fick cirka 12 procent högre poäng än hästar som ägarna haft i mindre än ett år. Hästar som ägts av flera olika personer fick lägre poäng än de som köpts direkt från uppfödaren. 

– Dessa kopplingar visar att bekantskap och kontinuitet i interaktionerna påverkar hur öppet och gärna hästar interagerar med människor. Upprepade byten av ägare eller stall påverkar permanent hästens vilja att interagera med människor, berättar Liehrmann. 

Hästar vars ägare oftare tillbringade tid med dem utan mål och krav, med kliande och närvaro, fick högre poäng i socialitet gentemot människor. Hur ofta hästar reds var i sin tur kopplad till lugn: hästar som reds 4–7 gånger i veckan fick högre poäng för uppmärksamhet och lägre poäng för neurotiskt tillstånd, medan hästar som reds sällan fick högre poäng för neurotiskt tillstånd. Detta kan tyda på en vana som är kopplad till regelbunden träning eller på att man väljer lugnare hästar för regelbunden användning. 

Ensamma hästar har mindre social kompetens 

Ett av de tydligaste forskningsresultaten var relaterat till socialitet gentemot andra hästar: hästar som hölls ensamma fick konsekvent lägre poäng än de hästar som levde med artfränder antingen i par eller i hjordar.  

Denna observation väcker viktiga observationer om välbefinnandet. Hästar som hålls ensamma kan få lägre poäng på grund av att social isolering begränsar möjligheterna till socialt beteende. Det kan också hända att hästar som anses vara socialt olämpliga hålls isolerade. Resultaten stöder i alla fall betydelsen av sociala levnadsförhållanden både för hästens välbefinnande och för utvecklingen av dess beteende. 

Effekterna på hästarnas välbefinnande och skötsel 

Forskarna betonar att det är fråga om en tvärsnittsstudie som inte påvisar kausalitetsförhållanden. De observerade kopplingarna är också relativt svaga. Longitudinella undersökningar behövs för att ta reda på om valen förknippade med hästarnas skötsel påverkar deras karaktär, om karaktären påverkar valen förknippade med skötseln eller både och. 

Forskningsresultaten visar dock att hästarnas levnadsförhållanden, frekvensen av och kvaliteten på interaktionen med människor samt ägarhistorikens stabilitet var kopplade till de observerade skillnaderna i hästarnas karaktärsdrag. 

– Att vi förstår hur skötsel och interaktioner är kopplade till hästarnas karaktär har också en direkt inverkan på deras välbefinnande. Om vi planerar livsmiljöer som ger hästarna möjlighet att utvecklas socialt, upprätthålla stabila relationer och njuta av positiva interaktioner med människor, gör vi inte enbart hästarna mer lätthanterliga utan kan också stödja deras positiva karaktärsutveckling, sammanfattar Liehrmann. 

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Royal Society Open Science. 

Läs forskningsartikeln