Suomen ympäristökeskus

Finlands skarvpopulation minskade med sju procent

14.9.2026 08:21:00 EEST | Suomen ympäristökeskus | Pressmeddelande

Dela

Både antalet bon och antalet bebodda kolonier låg klart under nivån för de två föregående åren.

Tre skarvar vid markbon på ett klippigt skär i Finska viken. I bakgrunden syns havet och en ljus klippstrand.
Även om största delen av skarvarna i Finland numera häckar i träd, är häckning på marken fortfarande vanlig. Sommaren 2026 fanns 63 procent av de räknade bona i träd, medan andelen trädbon ännu 2019 var 27 procent. På bilden syns storskarvar som häckar på marken i Finska viken. Bild: Aleksi Mikola / Finlands miljöcentral

Sommaren 2026 räknades cirka 29 780 skarvbon i Finland. Den häckande populationen minskade med cirka sju procent från föregående år, det vill säga med drygt 2 000 bon. Även antalet bebodda kolonier minskade tydligt.

”Skarvens häckande population sjönk från nivån under de två föregående åren. Både 2024 och 2025 räknades cirka 32 000 skarvbon i Finland. Den stränga vintern kan ha bidragit till minskningen, eftersom skarvar observerades lida av vinterstormarna i olika delar av Östersjön”, säger specialforskare Kim Jaatinen vid Finlands miljöcentral.

Bottenhavet blev det största häckningsområdet

Sommaren 2026 räknades cirka 12 300 skarvbon i Bottenhavet, cirka 10 200 i Finska viken, cirka 3 400 i Skärgårdshavet, cirka 2 000 i Kvarken och cirka 1 750 i Bottenviken.

För första gången fanns det klart flest skarvbon i Bottenhavet. Antalet bon i området ökade med cirka tusen från föregående år. Samtidigt minskade antalet bon i Finska viken med drygt tusen.

I Skärgårdshavet minskade antalet bon med mer än en fjärdedel, det vill säga med cirka 1 300 bon. Även i Bottenviken minskade antalet med cirka 550 bon och i Kvarken med cirka 200 bon.

I inlandet häckade skarven liksom under de senaste åren endast i en koloni i Päijänne-Tavastland. Där räknades drygt 20 bon.

Antalet kolonier minskade tydligt

I år observerades häckande skarvar i 53 olika kolonier, vilket är 14 färre än 2025. Bon påträffades på sammanlagt 96 skär eller öar. Föregående år fanns det 103 bebodda skär och öar. Dessutom häckade skarvar på 12 sjömärken, linjetavlor eller fyrar.

Inga helt nya kolonier hittades i år, men befintliga kolonier tog några nya öar i bruk för häckning.

Flest kolonier övergavs i Karleby. Fyra kolonier längre ut i skärgården blev tomma och områdets skarvar koncentrerades till en koloni närmare kusten. Havsörnarnas predation kan ha bidragit till förändringen.

I Raumo häckade fortfarande fler skarvar än i någon annan kommun i Finland. I landets största koloni i Raumo hamn räknades cirka 6 400 bon, cirka 150 färre än året innan.

Antalet bon ökade mest i Björneborg. I stadens tre kolonier fanns sammanlagt cirka 5 750 bon, cirka tusen fler än 2025. I Borgå minskade antalet bon däremot mest: där räknades cirka 1 930 bon, cirka 750 färre än föregående år.

Storskarven är framöver en viltart

Den 1 september 2026 övergick storskarven från att vara en art som är fridlyst enligt naturvårdslagen till att vara en året runt fredad viltart enligt jaktlagen. Samtidigt inleddes så kallad skyddsjakt: storskarv får jagas med stöd av allmänt undantag bland annat inom 300 meter från fiskeredskap. Skyddsjakt på storskarv är framöver möjlig under perioden 1 augusti–28 februari.

I och med att storskarven blev en viltart övergår ansvaret för uppföljningen av skarvpopulationen från Finlands miljöcentral till Naturresursinstitutet.

Långvarig uppföljning visar förändringar i populationen

Finlands miljöcentral har följt utvecklingen av skarvpopulationen sedan arten återvände till vår häckfågelfauna på 1990-talet. Skarven försvann från Finland och hela Östersjöområdet i början av 1900-talet till följd av förföljelse. Den första nya häckningen i Finland konstaterades 1996, då det fanns omkring tio häckande par. År 2009 fanns det redan omkring 16 000 par.

Populationen ökade kraftigt fram till mitten av 2010-talet och därefter långsammare, tills den nådde sin hittills högsta nivå 2024. Den långvariga uppföljningen har gett ett tillförlitligt kunskapsunderlag för att bedöma förändringar i skarvpopulationen och för beslut som gäller arten.

Över 40 fågelskådare deltog sommaren 2026 i inventeringen, sökandet och inspektionen av skarvkolonier. Finlands miljöcentral tackar alla som deltog i uppföljningen för deras värdefulla arbete.

Nyckelord

Kontakter

Finlands miljöcentrals medietjänst

Medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter och erbjuder fotografier för mediabruk.

Medietjänst betjänar journalister vardagar från 9.00 till 16.00.

Tel:029 525 1072media@syke.fi

Bilder

Tre skarvar vid markbon på ett klippigt skär i Finska viken. I bakgrunden syns havet och en ljus klippstrand.
Även om största delen av skarvarna i Finland numera häckar i träd, är häckning på marken fortfarande vanlig. Sommaren 2026 fanns 63 procent av de räknade bona i träd, medan andelen trädbon ännu 2019 var 27 procent. På bilden syns storskarvar som häckar på marken i Finska viken.
Bild: Aleksi Mikola / Finlands miljöcentral
Ladda ned bild
En skarvkoloni på ett klippigt skär i Finska viken. På bilden syns flera skarvar vid tätt liggande markbon.
Skarvkoloni på ett klippigt skär i Finska viken.
Bild: Aleksi Mikola / Finlands miljöcentral
Ladda ned bild
Linjediagram över antalet skarvbon i Finland 2017–2026. Antalet bon låg på cirka 24 000–26 000 under åren 2017–2022, ökade kraftigt 2023–2024 till cirka 32 000 och minskade till cirka 29 800 år 2026.
Antalet skarvbon ökade kraftigt 2023–2024 och minskade därefter. År 2026 räknades cirka 29 780 bon i Finland.
Källa: Finlands miljöcentral
Ladda ned bild
Linjediagram över den årliga procentuella förändringen i skarvpopulationen i Finland 2017–2026. Förändringen varierade från måttlig ökning och minskning till kraftig tillväxt 2023 och 2024. År 2026 minskade populationen med cirka sju procent från föregående år.
Den årliga förändringen i skarvpopulationen har varierat sedan slutet av 2010-talet. Tillväxten var kraftigast 2023–2024, medan populationen minskade med cirka sju procent 2026.
Källa: Finlands miljöcentral
Ladda ned bild
Linjediagram över antalet skarvbon per havsområde 2017–2026. Antalet bon i Bottenhavet ökade kraftigt och var störst 2026, med cirka 12 300 bon. I Finska viken minskade antalet till cirka 10 200 bon. I Skärgårdshavet, Kvarken och Bottenviken var antalen klart lägre.
År 2026 blev Bottenhavet det största häckningsområdet, medan antalet bon minskade i Finska viken och Skärgårdshavet.
Källa: Finlands miljöcentral
Ladda ned bild
Karta över antalet skarvbon längs Finlands kust 2026. Antalet bon visas med cirklar av olika storlek. De största koncentrationerna finns på västkusten i trakterna kring Raumo och Björneborg samt vid Finska viken. Mindre häckningskoncentrationer finns längs hela kusten upp till Bottenviken.
Skarvbon observerades längs hela Finlands kust 2026, men de största häckningskoncentrationerna fanns på västkusten och vid Finska viken.
Källa: Finlands miljöcentral
Ladda ned bild

Länkar

Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.

Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI

0295 251 000

www.syke.fi/sv

Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

Nostot medialle 14.–18.9.2026: Miten merimetsokanta kehittyi? Jo 91 kuntaa haluaa lisätä kasviproteiinia ruokapalveluissaan, uusi opas kokoaa keinot10.9.2026 13:55:31 EEST | Tiedote

Hei! Tässä tiedoksesi meillä Suomen ympäristökeskuksessa ensi viikolla ilmestyviä tiedotteita, uutisia, kampanjoita, blogeja ja uutiskirjeitä. Mukana myös tulevia tapahtumia ja webinaareja. Jakelemme mediakatsauksen torstaisin STT:n kautta. Koosteet löytyvät myös STT-uutishuoneesta, josta voit tilata kaikki Suomen ympäristökeskuksen tiedotteet.

Syken mediaviikko 31.8.–4.9.2026: Uusia ajoneuvoja F-kaasujen vuototarkastusten piiriin | Valokuvakilpailussa etsitään luonnon ja ihmisen hyvinvointia tukevia maisemia27.8.2026 13:45:59 EEST | Tiedote

Hei! Tässä tiedoksesi meillä Suomen ympäristökeskuksessa ensi viikolla ilmestyviä tiedotteita, uutisia, kampanjoita, blogeja ja uutiskirjeitä. Mukana myös tulevia tapahtumia ja webinaareja. Jakelemme mediakatsauksen torstaisin STT:n kautta. Koosteet löytyvät myös STT-uutishuoneesta, josta voit tilata kaikki Suomen ympäristökeskuksen tiedotteet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye